Som jag har nämnt vid tidigare tillfällen tycker jag att det är underbart att börja dagen med att umgås med något eller flera av mina djur- de skänker så mycket glädje!

Igår ägnade jag en stund på morgonen med att gosa med min katt Gullis som jag inte hade sett på ett tag.

Framför allt sommartid kan han hålla sig bort många dagar i sträck men så fort vi ses är han lika kelig som alltid.

Känslan när han trycker sitt lilla ansikte mot min hals är underbar och jag är väldigt glad att han har bibehållit denna vänlighet trots att det bara är jag som gosar och leker med honom och han ju på sätt och vis är en ”vildkatt”.

I morse kom jag körande till stallet när jag på håll såg hur Messy låg så fint i hagen.

”Ett perfekt kort” tänkte jag, lät bilen gå på tomgång och hoppade ut för att föreviga henne.

Givetvis reste hon genast på sig och detta var det enda kort jag lyckades ta innan hennes påträngande väninnor ville vara med i leken.

De är 3 ston som går tillsammans nu och är väldigt tighta så vill prata enskilt med Messy får jag nästan slå mig fram (obs- skämt!).

Och så den här herren!

Låt er inte luras av hans godmodiga uppsyn!

Minuter innan kortet togs hade han varit ute och sprungit i en annan hage (eftersom slarviga ägaren inte hade stängt in till hans egen) och tro mig; den hästen måtte läsa min blogg i smyg!

Igår skrev jag ju om att jag både önskade bättre kadens i traven och att travökningarna behövde förbättras och tro mig…Vicks gjorde under sitt hag-race i morse allt för att visa mig hur fel, fel, fel jag har: han kan redan trava som en mästare och jag ska ge fan i att snacka skit om hans trav på bloggen. Typ…

Tack och lov är denna spexare inte omöjlig att resonera med så en kort stund efter sin uppvisning stod han alltså så här fint och åt bredvid sin vän Optico.

Jag noterade lite förvånat att denne gentleman, som verkligen inte vill kännas vid att han närmar sig 20-årsstrecket, stod som en staty och betade medan Vicks visade flygande trav- där ser man vad en utlagd ensilage-hög kan göra för Optico kan minsann också ”flyga” när han känner för det!

Efter alla dessa äventyr hann jag både posta lite bilder på Facebook och Instagram samt skriva detta innan det var dags att stämpla in på jobbet- det har sina fördelar att stiga upp i god tid (klockan 5)!

Idag har Vicke haft en vilodag och jag tror att han har förvaltat den väl genom att äta gräs och röra lite lagom på sig.

Han fick gå i en för honom ny hage idag och nyhetens behag gjorde att han tog sig flera varv i trav och galopp redan medan jag stod och tittade på honom.

Själv orkade jag inte ta många varv efter jobbet- åkte faktiskt hem för en powernap efter stallet!

Som jag skrev igår var jag väldigt nyfiken på hur långt jag vanligtvis rider under ett dressyrpass och idag fick jag svaret: runt 8 kilometer!

Jag blev ganska förvånad trots att den som tipsade mig om mät-appen skrev att hon sällan rider längre än så på banan eftersom jag tycker att jag travar och galopperar väldigt mycket under mina pass.

Men trots detta kom jag alltså ungefär lika långt som då jag rider ut en ”vanlig” runda med mer skritt än i ridhuset och det som jag kan tänka mig förklarar detta är att jag galopperar lite snabbare utomhus och rider mer samlat inne?

För jämfört med turen igår (runt 8 kilometer) hade jag gissat att jag red en mil i dag men så var det alltså inte 🙂 !

Nyligen blev jag av en bloggläsare tipsad om en app där man, bland mycket annat,  kan mäta hur långt man rider.

Jag gillar ju att mäta saker på olika vis och eftersom jag dessutom verkligen var nyfiken på hur långt jag vanligtvis rider installerade jag appen idag och startade den för första gången under eftermiddagens uteritt.

Idag blev det en runda jag rider när jag vill klättra en del OCH när korna tillåter mig att göra det; innan jag kan komma till de små backarna måste jag nämligen rida över en träbro bredvid vilken det ligger en gigantisk ko-hage.

Har jag otur, som härom dagen, står/ ligger korna PRECIS vid bron och tro mig- det är INTE läge att försöka tvinga Vicke över denna då.

Jag gjorde några försök sist men när korna började röra på sig fick Vicke fullkomlig panik- ni vet så där så att man inser att det kan bli riktigt, riktigt farligt om man inte genast avleder- i mitt fall genom att rida därifrån.

Men idag var korna många hundra meter bort och Vicke och jag kunde utföra det jag hade föresatt mig, dvs att klättra.

Förutom detta blev det mest galopp och skritt i början och slutet av rundan och när jag kollade på min I-phone efteråt kunde jag konstatera att vi hade ridit nästan 8 kilometer.

Det tycker jag stämmer ganska bra med vad jag trodde eftersom det blev så mycket klättrande under de 56 minuterna vi var ute och när man klättrar kommer man ju inte särskilt långt 🙂 .

Nästa projekt blir att mäta hur långt jag rider under ett vanligt pass i ridhuset för där inbillar jag mig att jag rider minst en mil, kanske till och med 12 kilometer eftersom jag travar och galopperar mycket och rider runt 55 minuter då också.

Men vi får se vad appen säger….

Någon som har provat? Vad kom ni fram till?

Ja, dagens ridhuspass skilde sig inte från de som jag avverkat de senaste veckorna och det ska bli intressant att se hur det går nästa gång jag tävlar.

Kommer det att märkas några förbättringar vad gäller skolorna tex?

Hemma flyter de i alla fall på mycket bättre än för några månader sedan och samma sak får jag nog säga gäller det mesta.

Sedan vet jag ju att bland annat Vickes selektiva tittighet kan ställa till det när vi är iväg men det har ju faktiskt också blivit bättre.

Ja, ja…den som lever får se!

Inga lösa får syntes till under kvällens promenad med Soya men den här vita bäisen viftade så glatt på svansen och lät sig klappas.

Redan när jag red förbi dessa buskar igår konstaterade jag att det var som att befinna sig i ett parfymeri!

Hej matte- är det dags att gå hem nu?

Jag passade på att släppa ut Vicke i hagen en gång till efter jobbet eftersom det var så fint väder.

Hur koncentrerad han än är på att beta kommer han alltid fram för att bli hämtad- det skulle inte falla honom in att gå iväg eller till och med börja springa.

Idag var det faktiskt helt OK sommarkänsla med både sol, värme och till och med ett fåtal irriterande flygfän när jag red ut efter jobbet.

Jag galopperade mest under turen, i en lägre och rund form och hade en väldigt behaglig känsla.

Om ni inte visste det vill Vicke hälsa att KOR måste föras upp på listan ”potentiella hästmördare” så dom ska man inte rida i närheten av men bortsett från det var vi väldigt överens under hela ritten!

Som jag skrev i lördags har jag själv insett att jag tränar för mycket i tävlingsform och att jag borde variera denna.

Så idag blev det mycket mer ridning i en längre form, fortfarande med ett bra stöd men alltså utan den ”korta tävlingshalsen”.

När Vicke tillåts att länga ut halsen blir det också ett bättre swing genom hela kroppen och det är framför allt det jag vill åt, hans travregister är ju inte så stort.

Då och då plockade jag upp honom i formen och hade en fortsatt bra allmän känsla så jag tror att detta är rätt väg att gå och som sagt inte fixera sig vid hur det sedan måste se ut på tävling.