Härom dagen fick jag frågan ”
vågar man köpa en äldre häst” av en läsare och jag tänkte här ge min syn på saken.
Som det mesta i livet är åldersfrågan relativ; det som jag tycker är en ”äldre/ gammal” häst kanske någon annan tycker är ett djur i sina bästa år så för enkelhetens skull kan vi säga att jag i fortsättningen menar hästar som är 15 år och äldre.
Huruvida man ska ”våga” köpa en sådan häst tycker jag beror på flera faktorer som man får ta under beaktande.
I sak tycker jag inte att man behöver tveka: det finns hästar som fortfarande går att både rida och tävla upp till 20-års åldern men detta är så klart individuellt och just därför måste man se till individen.
Man får försöka göra en bedömning utifrån hästens ålder, hur många ägare den haft, hur pass mycket/ ofta den varit skadad/ halt och av vilka orsaker, hur mycket hästen har tränats/ tävlats genom åren och sist men kanske viktigast: hästens nuvarande veterinära status.
Ska man generalisera bör ju en häst som tävlat intensivt under många år vara mer ”sliten” än det djur som kanske promenadridits under större delen av sin levnad och kanske också haft långa betes och viloperioder.
Men man har aldrig några garantier vilket man ju inte har med någon häst för den delen.
Sedan är ju priset på hästen en inte oviktig faktor och då tänker jag så här:
Att köpa en mycket välutbildad äldre häst är oftast långt billigare än att köpa en lovande unghäst men det man får vara inställd på är att man då betalar ”läro-pengar”, dvs för att få lära sig på en utbildad häst men utan möjlighet att flera år senare få tillbaka sina pengar.
Äldre hästar går inte heller att livförsäkra på samma villkor som en unghäst utan blir mindre och mindre värda ur denna aspekt ju äldre de blir.
Frågan man måste ställa sig är också vad man vill med sin ridning?
Vill man utveckla sin egen ridning är en läromästare utmärkt men vill man utveckla hästen bör man satsa på en yngre häst.
Att tro att en kanske 16-18 år gammal häst ska börja tävla högre klasser än den någonsin tidigare gjort i sitt liv är kanske att både hoppas på och begära för mycket, i alla fall om vi (åter) ska generalisera.
Avslutningsvis har vi, ska vi kalla det den rent känslomässiga biten.
Ju äldre häst man köper desto kortare tid lär man i alla fall rent teoretiskt ha tillsammans innan åldern tagit ut sin rätt och där resonerar man ju också olika.
Sammanfattningsvis tycker jag att man ska fundera över om en äldre häst kan ge en det man vill ha, om priset är rimligt och om hästen rent veterinärt verkar hålla för sitt ändamål.
Vad säger ni som läsare? Hade ni vågat köpa en äldre häst eller inte? Varför? Har ni rent av gjort det och tycker ni att det blev bra eller ångrar ni er?
Senaste kommentarer