Skrivet
Läser idag om en 79-årig Malmö-farbror som börjat blogga!
Way to go säger jag:)!
Om ni har tröttnat på fjortisarnas ”dagens hiss och diss”, ”dagens outfit” och annat för oss ÄLDRE heeeelt ointressant kan ni kolla in
http://www.magnatens.blogspot.com/
Komiken, tycker jag (den ibland lättroade) är att även farbrorn har en ”dagens outfit”:)!
Får väl se hur länge jag själv kommer att blogga; kanske blir jag en gång omnämnd som ”stofilen som vägrar sluta blogga”.
Hoppas kan man alltid……
Skrivet
Huruvida den har ”guld i mund” låter jag vara osagt- klart för mig i alla fall är att även om uttrycket är minst sagt omodernt så instämmer jag i andemeningen i alla fall :).
Jag var hemma från stallet redan vid 8.30 och då hade jag ändå hunnit fodra, rida i en timme, släppa ut Archie i hagen, mocka, göra i ordning foderspannar/ höpåsar och putsa på sadel, träns och stövlar.
Jag höll på att säga (läs: skriva) att det är sällan jag HAR tid med det sistnämnda men i sanning är det snarare så att det är sällan jag TAR mig tid- och det är ju skillnad.
Framför allt nu när det är kallt och ofta mörkt när jag är i stallet vill jag oftast hem så fort som möjligt, att kavla upp ärmarna och börja tvätta/ putsa på utrustningen blir sällan prio 1 utan görs bara när det är nödvändigt.
Idag var det minusgrader igen efter några dagar med plus-dito så det var verkligen skönt att komma hem till en god frukost, skön värmefläkt och MÖJLIGHETEN att slappa och kanske till och med sova lite mer :).
I eftermiddag är det Soyas tur att få lite extra uppmärksamhet, hon var förvisso med i ridhuset idag men där blir det inte många knop utan mest lite snusande här och där.
Ska försöka att ta lite kort i det underbara solskenet- håll utkik i kväll!
Skrivet
En del finns otroligt nog kvar medan annat är tacknämligt glömt och begravt sedan länge.
Nu när jag tänker efter är det med en del saker obegripligt att man kunde tycka att de var bra/ något att ha men…sådana var tiderna då och utveckligen har ju tack och lov gått framåt sedan dess.
Den första produkten jag kom att tänka på är denna:
Säljs otroligt nog fortfarande och marknadsförs numera så här:
”Ett populärt och omtyckt läderbalsam. Beprövat som passar bäst till grövre läder, sadelstroppar och liknande.”
Jag är nog inte ensam om att ha sönderdelat huvudlaget ner till minsta beståndsdel för att därefter fetta in alltihopa i denna rödaktiga, mycket fettiga sörja, eller?
Idag skulle jag inte drömma om att använda detta fett till något och allra minst mina träns- det finns långt bättre produkter på marknaden.
Eftersom jag har förstått att denna blogg läses av lika ålderstigna mänskliga varelser som jag själv så undrar jag:
Vad mer kan ni komma på under vinjetten ”Produkter vi minns (eller vill glömma ha ha)”?
Skrivet
Som det har blåst idag!
Jag märkte inget när jag sprang i Skrylle med Soya, dels hade det väl inte hunnit ”köra igång” ordentligt och dels är det lä på ett helt annat sätt i skogen men när jag skulle rida ut på eftermiddagen- då jäklar!
Soya sprang tätt bakom Archie nästan hela tiden- han utgör nog ett bra vindskydd åt henne och Archie- ja, han stod nästan stilla när vi galopperade i motvinden.
Under vår tur stötte vi på en annan av NN:s elever och Archie fick agera lite draghjälp
vilket han skötte med den äran.
När vi skildes åt reagerade Archie inte det minsta och det är jag mycket glad över, detta att kunna rida ensam, kunna möta hästar, rida med och ifrån dom utan att Archie bryr sig.
Ritten var väldigt avspänd bortsett från då vi red förbi en rad brevlådor på vilka locken flög upp av vinden precis när vi red förbi. Då hoppade till och med Archie till :).
Skrivet
Det finns INGEN, INGEN, INGEN ursäkt för att behandla en hund på detta viset och jag vågar inte tänka på hur det KUNDE ha slutat!
Skrivet
Mitt sista hundpassaruppdrag omfattade inte en utan faktiskt 2 hundar som tillhörde samma ägare.
Mimmi och Wulf (Wulli kallad) var verkligen varandras motsatser; medan Mimmi var en kokett liten pudel som var som en lätt liten fjäder att hantera var Wulli en stark, fräck och olydig dobermann som jag ibland nästan var lite rädd för.
Jag var redan på den tiden, dvs långt innan jag själv skaffade hund, en koppelhatare som tyckte att hundar ska få springa fritt och nog fick både jag och hundarna springa!
Wulli, det kräket gjorde oftast som han själv ville och visade sin uppskattning mot min välvilja till att släppa honom lös med att verkligen utnyttja tillfället- han sprang och sprang och sprang och brydde sig föga om när JAG ansåg att det var dags att gå hem.
Någon gång gick det att fånga in honom men NÄR…..DET kunde man däremot aldrig veta.
Att jag befattade mig med ett sådant (o)djur är idag obegripligt men uppenbarligen hade jag på den tiden ett långt större tålamod eller så behövde jag pengarna?
Skrivet
Idag var det åter dags för träning för NN- det var inte så många dagar sedan sist men det är ju så ROLIGT att träna!
Och så länge NN vill dyka upp i ridhuset vid 06.30 så är jag såååå tacksam och glad- det passar mig MYCKET bättre än att köra iväg efter jobbet som jag gjort tidigare.
När jag tränar för NN brukar hon låta oss göra ”lite av varje” under kortare repriser hellre än att sitta och nöta med 1-2 grejer under ett helt pass även om vissa saker kan få mer strålkastarljus på sig- idag slutorna i allmänhet och slutan för höger skänkel i synnerhet.
Det blev också 3 byten- alla rena- 2 åt det lätta hållet och 1 åt det svåra dvs där bytet inte alltid blir rent.
Piruettförberedande arbete hanns också med liksom förvänd galopp och lite tramp (svååååårt) där NN försöker hjälpa till från marken.
Sammanfattningsvis kändes Archie fin och går numera OFTAST fram fullt tillräckligt enligt MIG, måhända sagt utifrån att jag upplevt en mycket segare sida av honom. Någon annan hade kanske fortfarande tyckt att han saknar tillräcklig bjudning men jag anser att man får titta dels på varje individ utifrån dess förutsättningar och dels titta på UTVECKLINGEN och den sistnämna är jag verkligen nöjd med de senaste månaderna.
Skrivet
http://www.blocket.se/kronoberg/Horsemanship___Arbetslina_45_foot_30904219.htm?ca=23_11&w=3
och här kommer ett till:
http://www.blocket.se/jamtland/_REA__Arbetsrep_med_kansla_3_7m_morkgron_32086495.htm?ca=23_11&w=3
Notera hur man, genom olika förskönande omskrivningar försöker komma förbi det faktum att det man säljer inte är mycket mer avancerat än en vanlig longeringslina.
Skrivet
Roys ägare bodde mycket lämpligt tvärs över gatan till min (grund)skola som i sin tur är granne med stadens….fängelse.
Att passa Roy var en trevlig syssla- det enda jag mindes som äckligt var då jag skulle öppna hans stora konserver med hundmat, en lukt jag än idag finner ganska otäck.
Annars var det inga problem med Roy och jag kunde gå ut med honom på mina raster- så nära skolan bodde han.
Det är inte mycket jag minns kring Roy, det är ju ändå ca 30 år sedan det begav sig men det jag minns var att hans ägare hade sagt något i stil med att hennes kille/ man var bortrest en längre tid.
Och nog var han bortrest alltid :).
Jag minns att ägaren vid något tillfälle hade låtit något papper ligga framme varur det framgick att mannen satt i fängelse– huruvida det var tvärs över gatan eller någon annanstans forskade jag dock inte närmare i :).
Skrivet
Det var bara att börja bära fram bommar och stöd och det blev av förklarliga skäl inte särskilt många- så gott om tid har jag inte på morgonen.
Som ni säkert har förstått är jag väldigt förtjust i att hoppa studs som jag tycker är utmärkt gymnastik samtidigt som det är ”lätthoppat” för ryttaren (man behöver inte tänka på några distanser).
Så det blev studs på längden och tvären höll jag på att säga och därefter avslutade jag med en ”fem-femtio”.
Denna kombination fick ett något märkligt utseende men Archie brukar inte reagera på mina byggnationer så det gick bra ändå.
Gårdagens vila skadade inte- Archie kändes jättefin och gick riktigt bra för att vara ”hoppmunderad”.
Förvänd galopp går också utmärkt liksom ökningar och minskningar så det blev det också en del.
Senaste kommentarer