Klockan är inte ens lunch men flitens lampa har redan lyst i många timmar i Staffanstorp.

Kreon och jag har dressyrat i ridhuset och det var tur att vi gick in där för 5 minuter senare kom en kort men otroligt intensiv regnskur som inte hade varit så rolig att få på varken sig själv eller utrustningen.

Kreon bryr jag mig mindre om :), han går utan täcke trots att prognosen har hotat med regn mest hela dagen.

Ja, ni vet ju vad jag anser om täcken och man ska ju leva som man lär :).

För att återgå till ridningen så fortsätter jag att arbeta med ungefär samma saker som alltid; lätthet i framdelen, bära mer vikt på bak, gymnasticera kroppen genom att rida skolor i trav och galopp samt genom upprepade galoppfattningar ur skritt osv.

Påmindes idag om att slutan för höger skänkel går lättare att göra om jag rider den som en förvänd sluta (undrar varför?) så det gjorde jag en del innan jag gjorde den ”som den ska göras”.

Galoppfattningarna ur skritt var verkligen fina och jag dristade mig också till att samla galoppen en del eftersom jag ”vet” att NN kommer att vilja se lite piruettförberedande arbete nästa gång vi ses.

Idag använde jag mig också av bommar på marken för att få lite mer swing i ryggen, traven är ju Kreons sämsta gångart och bommarna hjälpte honom väldigt bra tycker jag.

Avslutade passet i lång och låg form där jag kontrollerade att Kreon verkligen lät sig böjas i halsen så mycket jag ville och efter det var det ”slut för idag, tack för idag” och en nöjd ägare.

Jag älskar dessa helgmorgnar där jag kan rida i lugn och ro utan att behöva skynda mig till jobbet och där jag också kan ta hand om min utrustning i behaglig takt.

Idag dristade jag mig till att för första gången på typ 9 veckor låta ”sår-benet” vara bandagelöst, förhoppningsvis distraherar gräset så pass att Kreon inte vill klia på det.

Bodil, Salli, Soya och jag vågade trotsa prognosen och åkte till Dalby efter stallet och med facit i hand var det klokt.

Vi fick inte många smådroppar regn på oss och nu vet jag att Soya är rastad OM vädret skulle försämras under dagen.

Nu känns det som att jag är värd en power-nap; vi hörs ikväll igen!

Idag hade jag planerat att rida på ett visst sätt men tänkte när jag satte mig i sadeln ”tja…PLANERA kan man ju alltid…om det sedan blir som man har tänkt sig (läs: om Kreon låter en göra det man tänkt)…det är en annan sak”.
 
Men mina inte så förtroendeingivande tankar om min kära häst kom helt på skam, hela passet blev EXAKT som jag ville:))).
 
Först blev det 25 minuters jogging i trav och galopp i lång och låg form i paddocken, jag ville bara checka att Kreon kändes lösgjord och ”med” (vilket han gjorde) och att han travade och galopperade i den takt jag önskade.
 
När detta var kontrollerat var det dags för nästa kontroll- LYDNADSKONTROLLEN.
 
Jag red ut med hopp om att få en avslappnad tur med mest skritt, lite trav och även lite galopp och det fick jag också i 25 minuter.
 
När vi red förbi en självgående gräsklippare (har ni sett dom…de ser ut som eldrivna dammsugare…) så tvärnitade Kreon och ville initialt inte gå fram men det krävdes faktiskt inte så mycket övertalning för att få honom på andra tankar och resten av turen förflöt utan drama trots att vi därefter även red förbi en skock får som tack och lov stod stilla och höll tyst :))).

Det var ju skenande får som i sin tur fick Kreon att skena, ramla och slå upp det berömda evighets-såret så jag har ju funderat på hur stort trauma ett får-möte skulle kunna i framtiden.
 
Så inalles var jag mycket nöjd när jag hoppade av och det hoppas jag att Muppe-Puppe också var.