Månadsarkiv: april 2013

Mera söndag- mer info om tävlingen

Ja, som jag redan har berättat så kunde dagens tävling inte ha gått bättre rent resultatmässigt, jag betvivlar att jag själv någonsin kommer att vinna en MSV C:1 på 72 %.

Men jag unnar X alla framgångar med Kreon och förstår så klart att även om det är jag som gör vardagsjobbet så ÄR han en skickligare ryttare, både på hemmaplan och på tävling och då kan man också prestera på detta vis.

Av gårdagens lite tuffare pass märktes inget idag- dels är ju Kreon i en utmärkt kondition och dels är han vad jag har döpt till en ”adrenalinare”- han kan gå på ren vilja eller trots utan att känna efter, det har jag erfarit tidigare.

Idag fick vi tack och lov varken se eller uppleva ett enda mupperi; det enda som störde ögat var den arga svansen som Kreon piskade med av och till på framridningen.

Att det ser lite trist ut med detta arga svanspiskande är ingenting mot att jag vet vad som kan komma i direkt anslutning till detta- bakutsparkar högt upp i luften eller sura sido-kickar in i en sarg är inget ovanligt.

Det som var så bra idag var att inget av detta inträffade- Kreon piskade argt med svansen MEN GICK ÄNDÅ!

Och det är mot detta X arbetar; att ”tvinga” Kreon att jobba, jobba, no matter what- att inte låta honom maska, gå lite som han vill utan att få exakt den responsen han vill ha (100 % engagemang).

Det är här utmaningen kommer att ligga när jag själv ska börja tävla: att jag också kan och vågar kräva samma sak och inte bli mesig och låta Kreon bestämma.

Så X red på ganska rejält på framridningen, få pauser och hela tiden fokus på att ta i.

Inne på banan såg jag inte en enda ”svans-pisk”- tack och lov är Kreon OFTAST lugnare inne på banan (= inga hästar som stör)  och idag tyckte jag att han genomförde ett helt prickfritt program.

Även denna domare önskade HELT RIKTIGT mer elasticitet i traven- detta är ju något som kommer att ta tid att få fram trots att det är mycket bättre än då jag köpte hästen.

Skolorna kan också förbättras mycket- nu är de ibland för raka men inte heller detta är varken någon nyhet eller konstigt i sig- det är en ren styrke/ utvecklingsgrej som jag ser det.

Roligt var att se att det jag skrutit om som Kreons numera paradnummer, de enkla bytena som man kan göra hur många som helst hemma utan en miss, även höll inne på banan, båda belönades med betyget 7,5 och då ska man veta att det ju är i fattningarna till galopp som Kreon främst muppat sig på tävling.

Lördag- genomkörd

Ja, idag fick Kreon sig en riktig genomkörare hos X och som vanligt var vi alla tre nöjda efter lektionen.

Kreon fick galoppera kors och tvärs, mycket i förvänd galopp, samla sig, gå i sluta i galoppen, göra många fattningar ur skritt- ja, det var ingen ände på galopperandet och det lösgjorde honom väldigt fint.

Det märks att han är starkare i den samlade galoppen; förr kunde han bli tjurig när han tyckte att det blev för mycket och då var det inte ovanligt med ett avbrott till trav eller en sur spark i sargen medan han nu bara levererar utan knot.

Vänsterslutan i galopp har han ”gratis”-han har ju så länge velat gå precis så krokig som den rörelsen kräver (fast nu är han faktiskt väldigt rak i den galoppen även om det krävde en del jobb)  medan högerslutan i både trav och galopp blir för rak och Kreon gärna försöker trycka baken mot väggen så att man inte kommer åt att ge honom varken en rejäl skänkelhjälp eller ännu bättre en spöhjälp på den sidan (då får man rida innanför spåret så att man får bättre ”slagkraft”).

Både X och jag konstaterade också att det på Kreon fungerar bra att liksom nöta in vissa moment/ rörelser- han blir inte alls less så som man ibland varnar ryttare att hästar kan bli: ”tjata inte för länge med samma sak”.

På Kreon fungerar det tvärtom bra med lite monotoni och X teori att detta kanske behövs för att komma innanför Kreons skal (det NN många gånger benämnde ”komma in i hjärnan”) kan jag absolut köpa.

Kreon är enligt oss ett i grunden väldigt arbetsvilligt djur-han verkar nästan alltid nöjd med att gå och mala i ridhuset, i alla fall om han är ensam.

Det som jag kallar hans mupperier har ju oftast att göra med ”yttre störningar” som andra hästar, ljud utifrån som han inte vet vad de står för osv men det han behärskar inom dressyren kan man sitta och rida hur länge som helst utan att han ledsnar. En mycket bra egenskap tycker jag.

Fråga från en läsare om lunch-hö

En läsare undrar följande:

Våra hästar på anläggningen, 40 st får inget lunchhö i hagen. Vilket jag vill kunna ge min häst. Något förslag hur man ska lösa det praktiskt. Vi har personal, men idag är ingen tid avsatt till detta. Och det tar ju en stund att ge så många hästar mat i hagen.
Idagsläget tas dom in ca 1-2 på em av personalen. Och äter inne i boxen.
Men jag tycker det är för kort tid i hagen.
Tips mottages tacksamt.

I mitt stall är det likadant med den lilla skillnaden att våra hästar tas in vid 2-3-tiden och att vi inte har så många hästar som ni.

Som jag ser det finns det med våra förutsättningar både för och nackdelar med lunch-hö i hagen och ska man börja fodra med detta så krävs det lite extra jobb och eftertanke.

Våra rasthagar är tämligen små och kan bli otroligt leriga om det regnar mycket.

Att lägga ut hö direkt på marken KAN medföra att väldigt glupska hästar äter även lera/ jord = risk för kolik. Det kan också bli mycket spill av geggigt hö som trampats ner och som man måste städa bort då och då. Blåser det mycket kan höt helt enkelt blåsa iväg = ingen mat till hästarna men en massa hö överallt.

Så ska man fodra i små hagar får man nog hitta lösningar hur höt ska läggas ut för att hindra ovanstående.

Att bygga/ köpa höhäckar eller dylikt till 40 hästar (som hos er)  kostar en del-förvisso en engångskostnad men vem ska betala?

Finns det personal på plats får man väl se över deras arbetsuppgifter för att få tid till fodringen om man vill prioritera detta framför något annat eller så får man betala personalen för att stanna längre och så får kostnaden läggas på stallhyran?

Om alla hästägarna förbereder egna lunchhö-påsar så tror jag inte att det tar sååå jättelång tid att köra ut dessa till hagarna i en skottkärra tex men det beror väl på hur hagarna är placerade tänker jag?

Annars är jag absolut för att man fodrar i framför allt hagar där hästar står ensamma och ”hänger”- de får vettig sysselsättning och lockas kanske inte i lika stor utsträckning att stå och bli rastlösa = också skaderisk.

Men vad säger den samlade läsekretsen? Har ni idéer om hur man kan lösa läsarens problem?

Dagens (samvets)fråga (hund)

Scenario:

Du är ute och går på stan när du ser hur en hundägare låter sin hund bajsa en jättehög på trottoaren bara för att direkt gå därifrån utan att plocka upp densamma.

Vad gör du:

* Går ifatt hundägaren och ifrågasätter varför denne inte plockat upp efter sin hund.

* Du tycker själv att det är löjligt med upplockningstvång och förstår de som inte tar upp efter sin hund så du säger inget.

* Du tycker att det för djä…ligt men säger inget.