Som ”lite äldre” kan jag inte låta bli att skratta åt nedan som jag läste på Facebook nyligen.

Och ja, jag vet att man ÄR och får lov att vara barnslig och naiv när man är ung men ibland är dessa tjejer både 20 och några år till äldre och då hade i alla fall jag redan varit sambo i flera år, hade avslutat en flerårig högskoleutbildning och jobbade så liiite komiskt finner jag det allt:

Om jag får läsa ”satsning” och ”min resa” och ”elit” en gång till på någon liten dressyrprinsessas blogg spyyyr jag. Jag menar, harreguu, de kan väl inte ALLA sikta på Rio?! Och ”resa”, den som alla deras beundrare vill ”följa”, kan det inte bara vara utveckling eller träning eller nåt, varför alltid just RESA?!

(jaja, ok, jag kan låta bli att läsa dessa bloggar, men är litet nyfiken på hur dagens hästtjejer tänker, och sedan alltid lika förvånad över hur oerhört lyxiga deras hästlivsstilar är, och hur oerhört nöjda de alltid låter med sig själva, samtidigt som de bedyrar att de är ”ödmjuka”).

Sitter och läser ett inlägg av den kloke Silverbjälke och som vanligt tycker jag att han har en point i det han avhandlar.

Jag vet inte hur många tokiga lastningar jag har bevittnat genom åren och där jag också har känt mig manad att ingripa- för den stackars hästens skull.

Jag är övertygad om att många lastningsproblem skapas av LASTAREN, för att denne inte vet vad den pysslar med och/ eller inte utstrålar erforderlig auktoritet och trygghet.

Jag kan inte tro att det är en slump att alla mina hästar lastar sig själva när de varit i min ägo ett tag utan vill hävda att det handlar om handhavandet.

Det finns aldrig en sekunds tvivel hos mig ATT min häst ska in i transporten och det känner denne och agerar därefter- så skulle jag, måhända lite kaxigt vilja sammanfatta det.

Sedan handlar det även om HUR man kör och vilken upplevelse av transporten man ger hästen men enligt mig är det väldigt ovanligt att hästar är svårlastade för att något hänt vid körning.

Nej, det är de osäkra, ”fibblande” lastarna som låter hästen ta kommandot (läs: hästen går vart den vill vid lastningsförsöken men inte IN I  släpet) som är boven i dramat många gånger och så fort det kommer en mer bestämd person som vet vad den gör brukar det många gånger lösa sig ganska lätt, om inte vid första lastningsträningen så ganska snabbt därefter.

För övrigt vill jag i sammanhanget som alltid påminna om mitt budord att man ska tänka på att det alltid ska komma FLER lastningar än den man precis utfört.

Många kan med våld slå in en häst i transporten men vad har man åstadkommit då?

Inga bra förutsättningar för NÄSTA gång- det är jag övertygad om och så jobbar inte jag.