Månadsarkiv: mars 2018

Mathemlisar

Hi hi….såg detta bildtipset på nätet om man vill ha sötsaker för sig själv…

Nickade lite igenkännande….fick gömma godis och choklad för min fd man om det inte skulle försvinna med vindens hastighet 🙂 .

Henrik är ”som tur är” laktosintolerant så choklad får man i alla fall behålla för sig själv 🙂 .

Men godis ber han mig att gömma och portionera ut för att kunna ha mer än en dag…..

Lördag- brunch

Skåne…..Skåne….

I morse fortsatte det häftiga blåsandet och toppades med lite snöfall; det kändes som ”minus en miljon” grader ute.

Vicke levererade ännu ett bra dressyrpass där vi tränade på MSV B:2-programmet som börjar ”sitta” riktigt bra på hemmaplan i alla fall.

Även när Henrik och jag körde till Torna Hällestads lanthandel för en repris av brunchen för några veckor sedan snöade det och vinden piskade.

Efter en knapp timme bland god mat möts vi av solsken och det varken blåser eller snöar längre….Skåne i ett nötskal…

Fredag- repris

Ha ha ha…nä…det känns aldrig som att Olof is trying to kill me…tyckte bara att bilden var lite rolig och har stämt med vissa tränare förr om åren i alla fall….

Som det blåser idag! Verkligen rejäl blåst och hade jag inte kunnat stoppa Vickes lunch-ensilage i hans däck som faktiskt ”håller maten på plats” ganska bra hade nog allt flugit iväg till Södra Sandby och hamnat i någons trädgård eller nåt 🙂 .

Innan hagutsäppet åkte vi till Olof där jag bad om en repris av tisdagens träning.

Jag ville se om vi har lyckats förbättra det vi tränade på då och det hade vi faktiskt så det var ju bra ha ha ha.

Jag måste tänka på att rida ”hela språng” i galoppen så att det inte ser struttigt ut och att inte få bakdelen före i vänsterslutan (som har fått underkänt betyg på båda tävlingarna i år)- så skulle man kunna sammanfatta det vi fokuserade på idag.

Hemma läser jag ändlösa klagovisor på nätet kring ”väder och vind”, motivationsbrist, avsaknad av ridhus och möjlighet att träna vettigt osv.

Och jag fattar till 100 %.

Jag som är så frusen av mig och dessutom helt ”fixerad” vid ridhusridning har ju fått anpassa min hästhållning till bland annat dessa faktorer.

Jag hade tex INTE alls varit den hästägare jag är idag utan ridhus, det hade påverkat mitt humör massor och kanske även min hälsa och hur ridningen hade sett ut vill jag inte ens tänka på.

Jag är tacksam att jag än idag, efter sååå många år med häst kan längta till stallet som ett litet barn och den känslan vill jag absolut behålla.

Men den kostar så klart och jag förstår ju att inte alla har samma möjligheter.

Arbetsgivar-gåvor

En person som nyligen fyllde 50 berättade att hen hade fått 10.000 av sin arbetsgivare i 50-årspresent.

Jag vet en annan person som fick 5.000……själv fick jag som kommunalanställd en gåva värd någon hundralapp när jag fyllde 50.

Vad har ni för policy hos er arbetsgivare? Ges det gåvor eller är det upp till arbetskamraterna att ”skramla”?

Tjatar vidare om aluminiumskor

En av mina ”käpphästar” är ju att jag tycker att alla i vart fall borde PROVA att sko sin häst med aluminiumskor eller åtminstone ta en diskussion med sin hovslagare om det skulle vara lämpligt.

Och kom nu inte dragandes med ”det fungerar sååå bra med dom järnskorna jag har nu”.

Ja, det gör det säkert, precis som jag promenerar jättebra i mina ridskor. Men jag promenerar ÄNNU bättre i riktigt sköna gymnastikskor.

Och varför inte erbjuda hästen det bästa?

De hovslagare jag pratat med tror att det beror på kostnaden, alu-skorna är kanske en hundring dyrare per par.

Men jag får ju verkligen inte hoppas att detta är skälet utan att det handlar om ren okunskap som hovslagarna dessutom inte gör något för att råda bot på.

Har ni hållit en järnsko i handen någon gång och en aluminiumsko i den andra näven så förstår ni skillnaden….

Torsdag- hovslagarbyte och en fråga

Idag inledde jag dagen med att skritta ut i snålblåst och kyla.

Inte det mest optimala vädret eller underlaget (stenhårt) att rida utomhus i men någon måtta får det vara på ridhusbesöken!

Tillbaka i stallet var det dags för skoning; Vicke skos med 6 max 7 veckors intervaller.

Jag har sedan stallflytten varit tvungen att byta hovslagare då den jag hade i nästan 30 år (slå det rekordet om ni kan 🙂  ) tyckte att det blev för tidsödande att köra för bara en häst.

Men jag har absolut inte gjort något nerköp på grund av bytet- min nuvarande hovis känns superseriös och har hittills gjort ett jättebra jobb så jag är mer än nöjd.

Eftersom hästvärlden är så liten som den är visade det sig dessutom att Olof har samma hovslagare och är lika nöjd han- ett mycket bra betyg.

På tal om hovslagare förresten; hur gör ni för att boka en ny tid hos densamme?

Denna hovslagare ger mig en ny tid i samband med avslutad skoning och det tycker jag verkar vara det bästa för båda parter.

Jag slipper ”jaga” hovslagaren och han slipper en massa förfrågningar per telefon som stör honom i arbetet.

Vädrets makter- skåningar, minns ni?

I samband med det senare snöfallet i Skåne nämndes som så ofta ”vintern 1979” då det tydligen kom enorma mängder snö här.

I wouldn’ t know för just den vintern var den enda under min skoltid som jag och min bror var hos våra släktingar i Serbien (annars åkte vi bara dit alla sommarlov).

Så jag missade hela snökaoset och det otroliga är att jag verkar ha missat de flesta (alla?) väderkatastrofer som har ägt rum i Skåne sedan barndomen.

I december 1999 stormade det rejält i Skåne medan det samtidigt snöade i stora delar av hela södra Sverige; även detta missade jag då jag och min dåvarande sambo bara någon timme innan stormen bröt ut satte oss i bilen för att köra till Stockholm varifrån vi skulle flyga till Thailand.

För att göra en lång historia kort missade vi planet pga snöovädret på vägen upp och som sagt var det ”fullt blås” hemma i Malmö.

Minns att min mamma berättade att folk i hennes bostadsområde rastade hundarna i det stora underjordiska garaget- det gick inte att gå ut med djuren i det vädret!

Och jag och exet kom med på ett annat plan till Thailand 1,5 dag senare….

Minns ni den lilla jordbävningen i december 2008?

Då var jag och min fd man på Mallorca och kunde bara läsa om händelsen via nätet och hoppas att ingenting hade hänt med vårt hus (det hade det inte).

Kommer ihåg hur det raljerades över de klena skalven; några publicerade en bild på en omkullvält trädgårdsstol i plast med texten ”never forget” 🙂 🙂  🙂 !

Kommer ni ihåg något av detta?

Onsdag- i gummistövlar

Har haft en skön stallmorgon med ännu ett bra ridhuspass där jag fortsatte att träna på det vi gjorde hos Olof igår.

Efter sen frukost, powernap och långpromenad med Molly åkte jag och tömkörde samma häst som jag jobbat med tidigare i veckan och nu väntar middag; lax och ris, snabbt och lätt.

Kände att jag behövde lite vår inomhus….

…..även om naturen faktiskt håller på att vakna till liv ute…

Kvalité lönar sig…..har haft dessa Barbour-stövlar i 5 1/2 år och de är ”som nya”. Dessutom helt ok att gå även längre hundpromenader i utan att man får skavsår.

Tyvärr helt rätt skodon att använda i stallet just nu när det frusna har ersatts av lera, lera och ännu lite mer lera.

Färdig sås över laxen, boil in bag-ris; enkelt och minimalt med disk.