Månadsarkiv: mars 2019

Roligt året runt?

Jag får nog instämma i vart fall lite i ovan- det finns perioder på året då det är roligare respektive tråkigare att ha häst…eller?

Sedan har jag alltid hävdat att det måste vara roligt för det mesta- tycker man ofta att det är motigt att ens åka till stallet, känns det tråkigt att rida osv då hade i alla fall jag inte fortsatt att vara hästägare längre.

Jag hade inte velat lägga så mycket pengar som det faktiskt kostar att ha häst och inte heller vara så bunden men där är man ju olika- det har jag sett genom åren.

Man kan ju också försöka göra vad man kan inom ens möjligheter för att underlätta hästlivet- det tycker jag att jag tex gjorde nu när jag flyttade Vicke närmare min bostad.

Jag märkte att det påverkade mig negativt att ha stallet så långt bort; allt kring Vicke tog för lång tid och kostade mer än jag ville.

Andra prioriterar annat av olika anledningar och huvudsaken är att det känns bra för en själv tycker jag- det finns ingen universallösning för alla.

Lördag- öronen i topp

Medan Vicke fick merparten av dagens motion i ridhuset (det tar nästan 20 minuter att skritta dit så lite utomhusgående blev det också) motionerade Molly vid stenbrottet i Dalby.

Den partiska ägaren tycker hon är minst lika söt som det stora djuret 🙂 !

Mycket ska man läsa….

Egentligen borde ingenting längre förvåna en så mycket konstigheter som skrivs och delas på sociala medier men detta fick mig ändå att reagera.

Och ja, man ska absolut vara försiktig med vad man både tror på och delar men detta KAN jag bara inte tro är påhittat; det är liksom föööör märkligt för att ljugas ihop om ni förstår vad jag menar.

Men det ska bli otroligt intressant att läsa om företaget på något vis ger respons på inlägget på Facebook för om det ÄR sant är det verkligen inte klokt!

Göra armhävningar inför sina arbetskamrater???

Kalla kunderna för gäster- det var fan det dummaste jag läst?

Ja, läs själva om bilda er en uppfattning:

I helgen jobbar jag mina sista pass på XXL i Bromma. Det blev en kort karriär eftersom man tillämpar bestraffningar i form av armhävningar som skall utföras inför kollegorna, om man exempelvis kommer försent eller råkar säga ”kund” istället för ”gäst”.
”Gästerna” själva tycker att det är lite märkligt att bli kallade gäster då de sällan eller jag vågar påstå aldrig beställer/efterfrågar varken mat eller övernattning på XXL. Överhuvudtaget tycks man ha problem med språket på detta bygge.. Då jag dag två på arbetet vägrade utföra armhävningar efter att ha kommit ca 3 minuter försent till ett morgonmöte som jag knappt visste skulle äga rum och än mindre vart det skulle ske, fick sitta i samtal med chefen och jag påpekar att bestraffningar inte kan anses OK möts jag av höjda ögonbryn som i förvåning och chefen menar på fullaste allvar att tanken bakom armhävningarna är motivation.. Bestraffning/motivation.. Jag låter er kontemplera över detta en stund.

Chefen fortsätter med att ingen givetvis kan tvinga mig att utföra armhävningar men att det är en del av kulturen på företaget och att detta förekommer på alla XXLs varuhus. Jag bemöter honom med att påpeka att det i sådana fall känns väldigt mycket som ett indirekt hot att behöva utföra armhävningar. Jag passar även på att nämna det olämpliga i att jag tvingas ta min vägran inför alla mina nya kollegor, vilket alltså skett på mötet några minuter innan.
Jag är en bit över trettio och har liksom inga problem att sätta mig upp mot idioti men låt säga att jag varit i tjugoårsåldern, då hade jag nog inte känt mig lika säker.

XXL har många förstagångsarbetare dvs yngre personer och hög omsättning på personal. Ända gången det skulle vara ok med armhävningar är om man kan garantera att ALLA är med på det.
Läs ovan och inse problematiken i en sådan försäkran.

Chefen ser bekymrad ut och undrar nu hur vi ska bete oss om jag kommer försent i framtiden. Ja, vad gör man.. Jag säger att OM det skulle uppstå, så tar vi givetvis ett möte DÅ, OM det skulle vara så att jag konsekvent gör mig skyldig till kontraktsbrott..
Jag ber om betänketid och ett möte till om några dagar då det här med kultur och mitt varande i den måste vägas upp mot den sparsamma men ack så välkomna lön jag ändå drar in.

På ett annat möte skickas en förvisso ny och fräsch toaborste runt bland oss, de anställda. Detta för att vi ska bekanta oss med föremålet och förstå att det minsann är dags att skärpa sig när det gäller städningen på personaltoaletterna. Pedagogiskt jojomän!

En dag upplyser man mig om att ”Bomben” ska skickas runt på avdelningarna. Detta går ut på att varje avdelning måste sälja en viss vara inom en viss tid innan ”Bomben” skickas vidare, annars blir man bestraffad (med offentliga armhävningar). På min avdelning är vi underbemannade och ska under tiden vi tar emot ”gästerna” även bygga om från vintersäsong = alpint till vårsäsong =cykel. Det hinns inte riktigt med att fokusera på mersälj. Så för att undvika bestraffning offrar sig en kille på avdelningen och handlar därför för egna pengar ur XXLs sortiment.

På lagret får vi alla då och då hoppa in då XXL dragit in på lagerarbetare. Där sliter vi med tunga lådor och bråte utan handskar eller stålhättor. En kille råkade få något riktigt tungt över foten och har nu ont. Jag får i uppgift att stapla stora och alldeles för tunga lådor. Problemet är bara att på grund av platsbrist förvaras dessa bakom en trappa vilket innebär att någon måste hoppa ner bakom trappräcket och hiva upp lådorna först över trappräcket och sedan ner halvvägs i trappan. Här gäller det givetvis att inte tappa något över sig eller ner i trappan. Jag ber om hjälp och efter ett bra tag dyker en kille från verkstaden upp och hjälper mig. Han har en skadad axel men det får gå en då, för lagerchefen har.. Träningsvärk och kan därför inte hugga i.

Varje morgon ska varje avdelning presentera gårdagens säljsiffror på morgonmötet innan öppning. Detta för att alla ska kunna ta del av vilka som säljer bra och vilka det går uselt för. Alla som jobbar måste göra dessa presentationer. Jag informerar om att jag har dyskalkyli och inte känner mig bekväm att snacka siffror inför folk. Får till svar att ”learning by doing” är vad som praktiseras på XXL.

Undrar lite försiktigt om de med dyslexi lär sig att läsa genom att läsa högt under press de också.. 

Jag har varit i kontakt med facket men eftersom jag varken är medlem eller tänker jobba kvar kan dom inte göra något.
Någon facklig representant på XXL Bromma har jag inte sett till och ingen av mina kollegor känner till någon sådan.

Men nu vet ni och sprid gärna ordet

Edit: det har tydligen kommit ett svar:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/anstallda-bestraffas-med-armhavningar-infor-kollegor

Exakt så är det!

Och det är lite lustigt det där att jag betraktar allt som har med hästen att göra som något som liksom bara ”är/kostar”.

För egentligen handlar mycket kring Vicke, eller i vart fall både träningar och tävlingar som kostar flera tusen i månaden, om att faktiskt UNNA sig men jag ser det inte så.

För mig är ett biobesök eller att köpa nya kläder exempel på saker man unnar sig men varför jag inte ser det hästrelaterade på samma vis….ja…det kan man fråga sig….

Fredag- mellis

En viss herre äter….
…lite mellis efter träningen!

Jag brukar oftast träna för Nina tisdagar och fredagar- så även denna veckan.

Vicke kändes jättefin under hela passet, det är små, små förbättringar hela tiden även om det kanske inte ens syns för de flesta?

Men dressyr är ju verkligen ett ”peta i detaljerna”-jobb och jag inser ständigt hur lite jag vet och hur kasst det som jag en gång i tiden tyckte var bra var 🙂 .

Jag tycker att min lilla spelevink har landat otroligt bra i det nya stallet, precis som i alla andra stall han stått i.

Han har en rejäl box, större än de han är van vid och träd i hagen, något han inte heller varit bortskämd med tidigare.

Skönt nog har han vett nog att ställa sig under dessa när det tex regnar och där blir det inte heller lika lerigt som i övriga delen av hagen.

Ja, ni kan ju tänka er hur Skånsk lerjord ser ut efter hur många dagars regnande som helst….man blir verkligen less på vädret!

Jag ligger as we speak i badkaret och tinar upp efter att ha tagit in hästar i….gissa vädret…exakt; hällande ösregn!

Jacka och byxor hamnade direkt i tvättmaskinen och jag i karet 🙂 .

Har tänt ljus och planerar att kura ihop mig i soffan och hoppas jag får slöa där ostört resten av dagen!

Intervall?

När jag köpte häst fick ”man” lära sig att hästar ska skos om ungefär var 8:e vecka.

Och om jag minns rätt så gjorde jag så i början men de senaste…tja…typ 20 åren har jag haft ett kortare intervall, 6 eller 7 veckor.

Vicke hade ett tag så dåliga hovar att jag började bli rädd för tappskor redan efter 3-4 veckor trots mycket duktig hovslagare även då men även hästar med bra hovar (läs: alla andra djur jag haft) har behövt skos tidigare än efter 8 veckor.

Sedan är jag dessutom hellre ”safe than sorry” och vill inte rida ”på marginalerna” den sista tiden och definitivt inte med Vicke som inte ens går att motionera lite lätt skulle han få en tappsko fram, han är så pass sulöm.

Idag undrar jag nyfiket vilket intervall ni har för skoning?

Torsdag- skobyte

Jag inledde morgonen med att skritta bort till ridhuset där Vicke och jag fortsatte vårt filande på skolor, bakdelsvändningar och annat.

Efter passet var det dags för ett annat filade 🙂 , min kära hovslagare kom för att sko om Vicke.

Jag vet inte om jag har nämnt det men de kilskor i aluminium jag hade tidigare är sedan ganska många månader utbytta mot vanliga skor (fast i samma metall).

Kilskorna hade Vicke för att bygga upp trakterna men dessa är numera med hans mått mätt helt ok och hovarna har över huvud taget ”utvecklats” mycket positivt sedan ganska lång tid tillbaka.

Jag är kanske tjatig som sjunger hovslagarens lov så mycket men har man haft en häst med sko/hovproblem så vet man hur jobbigt det kan vara.

Nu vet jag många hästar som haft långt större besvär av sina hovar men för mig räckte det när det en period var så att Vickes skor började kännas lösa efter 3-4 veckor för att hornet sprack/ bröts av. Då sprang jag och ”klämde” på skorna varje dag och bad en bön att de skulle sitta kvar skoperioden ut (vilket de alltid gjorde) och det var ganska mentalt stressande.

Jag känner ju också till hästar där hornet skadats så mycket att hovslagaren till slut inte haft något att fästa skorna/ sömmarna i utan fått limma på skorna eller låta hästen gå utan skor- ett mardrömsscenario för min sulömma häst.

Vicke är min första häst med sämre hovar- alla hans föregångare hade fötter som aldrig vållade några bekymmer och då reflekterade jag av naturliga orsaker aldrig över saker som hade med skoning att göra.

Då vågade jag också låta ”vem som helst” slå på de enstaka tappskor som förekom men med Vicke är jag mycket mer noga.

Grimma av eller på?

Efter att ha stått i olika stall kan jag konstatera att både stallägare och hästägare har många olika åsikter om grimmans vara eller icke vara- både i boxen och i hagen.

I något stall står hästarna med grimma på sig i boxen och hagen (dvs 24/7), i något har de bara grimma i hagen och så finns det varianten med ingen grimma i varken box eller hage.

Om jag får välja fritt väljer jag grimma i hagen av den enkla anledningen att det är avsevärt lättare att fånga in en eventuellt lös häst som rymt om den har grimma på sig.

Där ser jag nyttan som större än risken att fastna i något i hagen även om det absolut ÄR en risk.

Av samma anledning vill jag inte ha grimma i boxen även om jag vet att någon hävdar att det då är lättare att få ut hästen om det tex skulle börja brinna.

Den risken bedömer jag som avsevärt mindre än att hästen fastnar med grimman i något i boxen.

Grimma 24/7 ökar risken för skav så det får man också ta i beaktande tycker jag.

Men hur gör och resonerar ni?