Månadsarkiv: januari 2021

Fredag- som att kissa i byxan

Efter lite snöfall under gårdagskvällen och natten var det så här vackert strax innan klockan 6 i morse.

Men vad gäller ”Skånsk snö” slog det mig idag, medan jag noterade mega-styltor på Vickes hovar där han klafsade omkring i ler-snön, att man kan jämföra den med att ”kissa i byxan”.

Kiss i byxan värmer en kort stund men sedan blir det bara otäckt och Skåne-snö är vacker precis när den faller till marken men sedan blir det snabbt mest en smutsig sörja som man gärna kan slippa.

För Vickes och min del blev det ett ridhuspass och en förlupen kråk-fågel därinne pockade absolut på min fyrbente väns uppmärksamhet.

”Vadå byten i varje…jag måste kolla vad fågeln gör…” försökte han dribbla mig med men den lätte gick jag inte på…

Senare på dagen åkte jag faktiskt iväg och klippte mig; det var 5 månader sedan och välbehövligt.

Jag försöker undvika både affärer och andra offentliga platser just nu men kände att jag vågade besöka den lilla salongen i Genarp och med ett munskydd väl på plats.

Faktiskt inte jag

Jag tillhör inte skaran av djurmänniskor som tycker om att prata om min hund eller mina hästar med folk som inte själva äger djur eller i vart fall verkar ha ett djurintresse.

Jag visar inga bilder oombedd 🙂 och om jag får frågor försöker jag hålla mina svar korta och inte använda en massa fackuttryck.

Man vet ju själv hur roligt (NOT) det är när andra ibland långrandigt berättar om sådant de brinner för och som man själv är totalt ointresserad av….

Är man naiv eller har man tur?

Kanske är det jag som inte har tillräckligt stor tilltro till mänskligheten alla gånger men ibland förundras jag över vad andra människor lägger ut på nätet och förväntar sig. Några exempel:

Man söker efter en ny hovslagare och gärna någon som kan komma redan idag (obs! En söndag) !

Man vill som privatperson sälja en vara för i princip inköpspriset.

Man vill sälja helt spruckna, trasiga, smutsiga saker eller så skriver man ”först till kvarn” om varor jag inte kan förställa mig att någon i hela världen skulle betala för!

Man försöker hyra ut lägenheter eller ett rum i en lägenhet där den begärda hyran är väldigt många tusenlappar högre än vad man själv betalar och en annonsör skrev till och med att man inte fick folkbokföra sig på adressen. Jag kan ju som en parentes nämna att det många inte känner till är att man dels oftast måste inhämta hyresvärdens godkännande innan man hyr ut sin bostad och att man inte får lov att ta vilken hyra som helst. Skulle den som hyr för ockerpris vända sig till hyresnämnden så kan man som uthyrare åläggas att återbetala delar av hyran så det känns inte så smart att försöka sig på en sådan chansning.

Torsdag- svinigt

Kolla vad Henrik mötte på vägen i morse!

Ja, inte på ”vår” väg tack och lov utan på en asfalterad dito någon kilometer längre bort men ändå!

Jag glömmer aldrig mitt och Vickes hittills enda möte med några vildsvin för några år sedan; det var en av de få gånger jag varit nära att ramla av honom och i så fall troligen skada mig mycket svårt för den skenturen på en grusväg han gav mig och rakt mot en bred färist dessutom….den var inte rolig kan jag säga. Jag var helt skakig i kroppen efteråt….och då har jag en häst som vanligtvis är väldigt snäll!

Nåväl…några skenturer blev det inte hos Nina idag även om bjudningen går åt rätt håll så att säga 🙂 !

Jag nämnde häromdagen att detta är en skitig årstid full av smuts och när ni ser på denna bild måste ni väl hålla med mig?

Inte mycket lönt att tvätta bilen heller känner jag; den kommer att se ungefär likadan ut efter 500 meter på vår grusväg så som vädret är just nu.

Melass

Ni vet hur man ibland kan komma att tänka på något man inte har tänkt på på hur många år som helst typ….

Det hände mig nyligen när jag kom att tänka på melass.

När jag började arbeta extra på ridskolan jag höll till på i min ungdom och många år framöver fodrade vi med melass.

Vi brukade blanda ut några deciliter av denna extremt kletiga sörja i en stor hink med vatten och sedan gav vi vissa av hästarna en skvätt i fodret. Huruvida denna lilla mängd gjorde någon nytta mer än att det smakade gott låter jag vara osagt (troligen inte) men det är ett sådant där minne som jag verkligen har från den tiden.

Melassen såldes då i stora dunkar som var svåra/ tunga att hantera och dessutom riskerade man att kladda ner sig eftersom melassen som sagt är väldigt trögflytande och lätt hamnade lite utanför dunken när man skulle baxa omkring på denna för att hälla ur den.

Ja, hur som helst….jag kom att tänka på melass när jag funderade på hur man skulle kunna göra egen mash mer smakrik.

Kli, som jag skulle använda som huvudingrediens i mash är inte speciellt smakrikt i sig men en skvätt melass skulle nog göra susen.

Kanske en skvätt melass i dricksvattnet vintertid också kunde öka hästarnas lust att dricka = minskad kolikrisk?

Men på tal om melass; finns det någon hästmänniska som numera använder detta fodertillskott regelbundet?

Onsdag- lätt kommet, lätt förgånget

Hade jag inte hunnit ta detta kort vid 8 i morse kunde man nu på eftermiddagen inte tro att det har snöat (i alla fall lite…) för nu är gräsmattan helt grön igen!

Vicke har vilodag och själv tar jag också igen mig efter nattens jobb.

Ni som känner mig vet att jag aldrig lagar någon avancerad mat; idag blev det torsk under ett madelspåntäcke:

Man blandar flytande smör, ströbröd och mandelspån och brer ut detta över ett torskblock. Häller färdigköpt citronsås runt om, in i ugnen i 25 minuter på 200 grader och vips får man detta:

Tisdag- fruset

Bilden på min rufs är några veckor gammal men ungefär så här ser det ut hos oss idag.

Stenhårt och fruset i marken men vindstilla och utan någon nederbörd.

Jag red i ridhuset vars underlag än så länge ser ut och känns precis som vanligt; jag har i andra ridhus varit med om att bottnen fryser i olika grad när kylan slår till men hoppas att det inte ska drabba mig. Beror ju också på hur kallt det blir; just nu är det bara ett fåtal minusgrader.

Man kan så klart salta underlaget men jag vill helst undvika det. Dela på grund av kostnaden men också för att så mycket hundar tränar där.

Jag är alltid lite rädd för vrickningar när det är fruset och knöggligt vid ingångarna men vissa mammutar kan i alla fall inte gegga ner sig…