Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
En ryttarförening hyfsat nära Ryhus ska ha dressyrtävlingar till helgen och eftersom man får lov att rida på den framställda banan idag passade jag på.
Jag vill vänja Frenchie vid så många nya tävlingsplatser som möjligt i FÖRVÄG; kanske hjälper det mest MIG psykologiskt men då kan jag inte skylla eventuellt ”gloende” på att han aldrig varit där i alla fall.
Och idag var det verkligen helt odramatiskt, Frenchie var 100 % oberörd och vi kunde rida helt utan missöden.
När vi kom hem bjöd Henrik mig på lunch ute- jag fyller år idag och insåg att jag delar födelsedag med Putin! Jag trodde det räckte med att Heron delade sin med Hitler men icke….
Jag har ”alltid” hävdat att det i vissa diskussioner på nätet kan bli väldigt ensidiga svar på en del frågor, framför allt sådana som lockar fram Bror Duktig-personer som där och då får chansen att visa sin förträfflighet.
Det kan handla om frågor kring hur länge man har sin häst i hagen (27 timmar per dygn är att rekommendera om ni undrar) , hur länge man rastar sin hund (+ 5 timmar/ dag i alla väder) eller hur stor ens hage är (ungefär lika stor som Alaska).
De som inte kan erbjuda sina djur detta brukar inte vara så pigga på att erkänna sina tillkortakommanden som ägare även om jag är mycket säker på att det finns många av dom också.
En annan fråga där jag många gånger ifrågasätter sanningshalten eller hur vanligt det är gäller frågan om hur länge ryttare skrittar före och efter sina ridpass.
Man ”ska” obviously svara ”20 minuter före och 20 minuter efter” men jag undrar som sagt hur många som verkligen GÖR detta? Och i förlängningen hur långa ridpassen blir totalt i så fall?
Jag skrittar då inga 40 minuter, det kan jag säga utan att varken skämmas eller tro att jag ”skadar” min häst och så här resonerar jag i frågan:
Jag tar aldrig ut Frenchie (och tidigare Vicke) direkt ur boxen för att rida.
När Frenchie ska ridas har han alltid varit ute i hagen i MINST 1 timme, oftast längre.
Han har under denna timme/ timmar strosat runt i maklig skritt i en kuperad och stor hage.
Därmed bedömer jag inte att han behöver 20 minuters igångsättning i skritt innan han är redo att trava/ galoppera.
Visst skrittar jag men kanske bara 5 minuter och jag börjar ”givetvis” inte att rida i samlad galopp/ nedsittning i kort trav osv direkt. Men som sagt; inga 20 minuter.
Samma sak efter avslutat pass; jag skrittar inte heller då 20 minuter eftersom min häst så fort utrustningen tagits av går tillbaka till sin hage.
Hade jag inte haft detta upplägg eller då jag tex åker och tränar/ tävlar skrittar jag längre men fortfarande inga 40 minuter totalt.
Så handen på hjärtat; hur länge skrittar ni?
(På bilden har jag precis skrittat Frenchie efter min provridning och insett ”yes, he’s the one” ❤️)!
Idag har Frenchie och jag varit och tränat för Nina.
Jag fick rida igenom galopp-delen ur MSV B:5 som jag tycker verkligen är ett ”hålla tungan rätt i munnen”-program där det händer mycket och i snabb följd.
En bra träning även om vi inte är riktigt där att kunna genomföra allt bra på tävling men man får ju börja någonstans och för bara någon månad sedan hade det känts nästan omöjligt med tex serien som ingår (3 byten i vart fjärde).
I eftermiddags var Markus här och skodde Frenchie och verkade ponnyn.
Medan Frenchie verkligen behövde skos efter de 6 veckor som förflutit sedan Markus senaste besök hade Lillis nästan kunnat vänta trots att han inte verkats på 12 veckor. En av livets orättvisor….
Markus hovtång höll dessutom på att ge upp under arbetet med den lilles granit-hovar, även detta är ju ironiskt eftersom han inte ens rids och har så starka hovar… nästan i onödan höll jag på att säga.
Att äldre blir lurade på olika vis har tyvärr förekommit i alla tider och internet har inte precis minskat risken för detta.
Vi har ju alla läst ”en miljon” vittnesmål om hur äckliga, skrupellösa svin lurat gamla människor som på grund av godtrogenhet, begynnande senilitet eller av andra anledningar fallit för diverse scams.
Härom dagen fick jag tyvärr vetskap om att en person jag känner och som är närmare 90 blivit av med både guld och pengar på sitt bankkort genom ett besök i hemmet av ett kräk som kom med en, så klart, påhittad historia.
Jag har inte satt mig in i alla detaljer utan vet mest att den utsatta personen med all rätt mår fruktansvärt dåligt och mer behöver man inte heller veta för att ta ett ordentligt snack med de äldre man känner, sina släktingar i allmänhet och föräldrar i synnerhet.
Budskapet MÅSTE vara att man under inga omständigheter ska släppa in NÅGON okänd i sitt hem till att börja med och inte heller prata med folk man inte känner i telefon.
Det kan låta överdrivet men tyvärr ser jag ingen bättre lösning.
Personen som råkade ut för ovan bedrägeri träffade jag själv för kanske 2-3 månader sedan och bedömde som fullständigt ”kristallklar” på alla vis och ÄNDÅ lät personen sig luras medan jag, i samma situation aldrig i hela livet hade gått på snacket som föregick bedrägeriet. Det visar bara att det KAN hända även de man tror inte skulle låta sig luras och kan så klart appliceras på även andra kategorier än äldre.
Men just idag vill jag be er med gamla föräldrar att ta ett extra snack med dom för det är så förfärligt att sådant här kan få hända och troligen utan någon annan konsekvens än att den drabbade tappar livslusten helt.
Bedragaren lär inte bli spårad (i detta fallet hade personen dessutom munskydd vilket inte alls är konstigt i sak i dessa covid-tider) så en identifiering torde vara helt omöjlig.
Jag är en person som tycker om att titta på vackra saker och bilderna ovan illustrerar just detta enligt mig.
Att blommorna fortfarande har kraft att lysa upp dagarna tycker jag är härligt och den där bruna lilla saken på den andra bilden ska vi inte tala om.
Som vanligt, höll jag på att säga, lyckas han se ut som en jäkla modell när jag bara knäppte av ett kort i farten innan jag satt upp igår, utan minsta förberedelse. Somliga har onekligen ”the look”….
Nu har jag precis kommit hem efter ett tandläkarbesök där min sedan i fredags itubitna tand lagades. Note to self: jag är för gammal för att äta supersega kolor!
På tal om diskussionen härom dagen där Maria Gretzer menar att fler borde lära sig att mocka korrekt är ju en av mina käpphästar att fler borde tänka på hur och när de täcker sina hästar.
Och ja, jag VET att det finns känsliga hästar med ryggproblem bla bla bla men när jag som idag ser en influencer som rider med ländtäcke inomhus i Skåne där det just nu är 15 grader varmt så blir jag lite trött.
Även om det skulle råka vara orkan ute (och det är det inte) så behövs inget täcke inomhus vid dessa temperaturer och framför allt inte på fullt friska hästar. Min åsikt.
Och när jag ändå håller på och gnäller tycker jag att det är för bedrövligt att man behöver sitta i telefonkö i 45 minuter till Granngården för att fråga varför man efter 14 dagar fortfarande inte har fått tillbaka sina pengar på en gjord retur. Men när man själv ska betala är det bråttom minsann….
Nu har vi i några inlägg de senaste veckorna diskuterat ”den ekonomiska krisen” i Sverige och jag märker att jag är långt ifrån ensam om att både oroa mig och fundera över ”hur det ska bli”.
Om man behöver en motpol till kris och ”ont om pengar diskussioner” kan man gå in och läsa på en del Facebook-sidor där det diskuteras stall och ridhus-byggen- där flödar både frågor och tips om saker som folk verkar kunna unna sig utan minsta betänklighet.
Som ni vet har jag båda delarna (stall och ridhus) och är både väldigt tacksam och nöjd så jag skriver INTE nedan av någon form av avundsjuka om någon skulle tro det utan jag är genuint förvånad över hur så många har både råd och behov av att bygga stall och/ eller ridhus.
Jag, som själv behövde boxar när vi flyttade hit och stallet bara var ett tomt skal har hyfsad koll på vad tex boxar och fönstergaller kostar för att inte tala om ridhusunderlag, speglar och framför allt själva byggnaden!
Och det som diskuteras på dessa sidor är inte främst hemmabyggen som mitt (innan virket dessutom gick upp i pris) och underlag som man kan FÅ gratis som jag fick utan det är boxar som kostar tusentals kronor styck (och man vill ha mer än en handfull), ridhusharvar för +20.000, fiberunderlag som kräver massor av underhåll, öppningsbara fönstergaller till boxarna och många meter ridhusspeglar. För att ta några exempel….
Är hästfolk gjorda av pengar?
Jag bor som ni vet i ett av Sveriges häst-Meckan och här fullkomligt vimlar det av ridhus.
Stallplatser ska vi inte tala om!
Jag är fortfarande med i en Facebooksida som heter ”stallplatser i Skåne” och blir näst intill bombarderad av erbjudanden!
När jag själv letade stallplats för 3-4 år sedan var utbudet inte lika stort (eller så annonserades platserna inte ut på Fejjan) men nu är det ingen ände på mängden stall.
Det blev ännu ett pass på utebanan idag och jag tränade på ungefär samma saker som igår; lite linjer ur MSV B:1- programmet, samling i galopp och en massa övergångar.
Ett av mina nuvarande mål är att få galoppen så samlad att det går att göra piruetter.
Mantrat är ”huvudet upp och rumpan ner” och att försöka sänka tempot men bibehålla energin/ aktiviteten.
Frenchie svarar inte lika perfekt när man touchar honom med spöt på rumpan som Vicke gjorde utan här kan det lika gärna bli en kospark eller ett avbrott så man måste vara extremt finstämd och försiktig med denna hjälp.
Som jag lovade en bloggläsare tidigare idag kommer här en bild på en perfekt stampad gödselstack tagen av Maria Gretzer (inte hennes stall):
Att jämföra med min stack för 2 år sedan; jag har lite kvar till den andra personens perfektion hi hi:
Just idag har jag inte så mycket gödsel på stacken att visa men målet är absolut som den första bilden!
Igår var det en intressant diskussion på Facebook initierad av en film som Maria Gretzer hade gjort där hon visar hur HON tycker att man ska mocka i halm utan att slänga en massa rent strö på stacken.
Anledningen till filmen var, om jag förstod henne rätt, dels att hon ser att många idag inte vet hur man mockar ”korrekt” och dels att vi i dessa tider bör vara sparsamma med ströt.
Vara hur det vill med den saken; jag tillhör själv absolut de omvändas skara.
Jag har i alla år varit en kopiös slösare med halm och har säkert skyfflat ut mer rent strö på olika gödselstackar än jag vill tänka på.
För mig blev det en vändning när vi flyttade till Ryhus; inte så mycket för att halmen var dyr, för det var den inte, men för att min gödselstack är liten och jag initialt inte visste vad jag skulle göra av gödseln.
Att min ponny visade sig vara både renlig och lätt att mocka till bidrog absolut till att mängden strö som hamnade på stacken minskade drastiskt mot när jag var inackorderad.
Idag har jag tiden att mocka petigt och vill fortfarande inte fylla min lilla stack; därav att Frenchie står på spån som tar mycket mindre plats.
Men jag tycker att det är bra att ”kändisar” som Maria lyfter frågor som dessa även om man kan tycka att det är sorgligt att/ om många inte vet hur man mockar ekonomiskt, eller som i mitt fall; bryr sig.
Jag erkänner tidigare slöhet och hoppas att även andra blir omvända!
Men; jag hoppas också att min egen ”käpphäst”; att strö tillräckligt ska bli mer spridd bland hästägarna.
Kanske bidrog mitt eget slösande till att jag i alla år noterat och verkligen stört mig på de som knappt täckt sina hästars boxar med strö.
Min egen erfarenhet är att man är dumsnål om man tror att man sparar strö genom att lägga in otillräckligt- det som oftast i stället händer är att ALLT blir så skitigt att hela boxen måste tömmas och inget går att spara.
Lägger man in rejält med strö blir åtgången i längden oftast densamma och framför allt så har man gett hästen möjligheten att vilja lägga sig samt att kunna komma upp utan risk att halka.
Det ska bli intressant att se hur bristen på spånpellets som råder nu parat med mångas allmänna svårigheter att klara sin ekonomi kommer att påverka hur man strör och jag hoppas så klart att det bidrar till klokare användning i stället för att man låter hästarna mer eller mindre stå på tomma golv eller i skitiga boxar som inte mockas tillräckligt noga.
När en del skriver att de längtar till hösten så att de kan få klä sig i tjocka tröjor, vandra bland löv och tända ljus ser jag bara fram emot en så mild årstid som möjligt med minsta tänkbara regn, värmande sol och insekter som försvunnit- dvs en dag som idag.
Att kunna rida på utebanan som jag gjort idag och utan jacka. Då är hösten som bäst enligt mig.
Läser om en som säljer traktordäck att förvara stråfoder i för…..1000:- styck!!!!
Ursäkta….den typen av däck kan man få på de flesta däckfirmor GRATIS!!!!
Hmmmm…en affärsidé 🙂 🙂 🙂 ?
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer