Inlägg av

Fredag- gramanlös men nervös

Ännu en snitsig rubrik :)!

Och vad kan den betyda?

Tja, tro det eller ej men det berodde INTE på dagens livliga gramandebatt att jag lät fegsnöret hänga orört på klädhängaren i ridskolans ridhus.

Detta bestämde jag mig för att prova redan efter onsdagens pass och eftersom TVI TVI Kreon faktiskt aldrig visat stegringstendenser på just ridskolan trots att han nu varit där 6- 7 gånger.

Däremot är han fortfarande inte 100 % avslappnad där, det märker jag tydligt.

Han börjar med att gå i undertempo, något han kunde göra när jag precis hade köpt honom och det pruttas och bajsas mer än hemma.

Men det går att rida utan att höra en arg svans eller få frågan ”ursäkta…ville du ha galopp…hur gör man då” och det är allt som betyder något just nu.

Det var väldigt bra att vi hade gramandiskussionen dock för nu fick jag en extra reminder vad gäller att ”rida rätt”.

Jag tränade på halvhalter, att få baken in under hästen, tempoväxlingar och höll noga koll på att halsen var ”långt framme” och inte ihopdragen (fast de tendenserna fanns inte alls).

Som vanligt hade jag precis lagom stöd i tyglarna, dvs väldigt lätt och mjukt så samanfattningsvis kändes Kreon inte det minsta ”gramanriden” ha ha.

När jag hoppade av och skulle lämna ridhuset utspelade sig en konversation som förflyttade mig tillbaka till min egen ridskoletid och jag blev lite lätt nostalgisk och kände igen mig:

Flicka, kanske 10 år: Vad heter han?

Jag: Kreon

Flicka: Hur gammal är han?

Jag: 7

Flicka: Han är JÄTTEFIIIIIIN!

Jag: Ja, jag älskar honom!

Fråga från en läsare om graman

Fick följande fråga/ kommentar från en läsare på Facebook:
 
Hej! Ville bara fråga om du fortfarande rider Kreon på graman. Gissar att det är bäst att fråga här, på bloggen lär det kunna bli en miljon kommentarer på det annars:).”
 
Jag förstår EXAKT vad frågeställaren menar och detta har ju diskuterats på bloggen tidigare; att graman är som ett rött skynke för vissa/ i vissa kretsar.
 
Jag har dock en gång för alla bestämt mig för att inte hyckla med detta utan TA diskussionen om någon vill ”hoppa på mig”.
 
Ju äldre man är desto mindre ”svart eller vitt” blir nog det mesta- så känns det i alla fall för mig som i unga dagar var mycket mer ”så ÄR det- punkt slut”.
 
Numera har jag insett att det som fungerar för någon är värdelöst för någon annan och så finns det allt däremellan.
 
När jag var ung fördömde jag gramanen utan att ens ha ANVÄNT den- idag har jag, vis av både egen och andras erfarenhet förstått just ovanstående- ibland är gramanen jättebra, ibland inte alls osv, precis som vissa bett, sporrar, spö…whatever.
 
Det som också stärker mig i mitt synsätt är att det oftast är folk som inte rider särskilt bra själva som fördömer gramanen medan jag sett otaliga mycket skickliga ryttare använda den- på RÄTT sätt givetvis.
 
Jag säger fortfarande inte att en graman är för alla, man måste ha ett visst mått av ridskicklighet för att använda den korrekt och jag menar också att något är ”fel”, på ett eller annat sätt, om man KONSTANT, 7 dagar i veckan 365 dagar om året MÅSTE använda graman för att klara av sin häst men min åsikt är att man kan ha den som hjälpmedel antingen i vissa specifika situationer eller under en övergångsperiod.
 
Så…efter denna långa utläggning svarar jag frågeställaren även här och inte bara på Facebook- JA, jag använder graman på Kreon ibland.
 
Som den insatta bloggläsaren vet har Kreon sedan en tid tillbaka kommit på att ett sätt att protestera kan vara att stegra sig.
 
Det har inte hänt många gånger men där känner jag i princip att ”en gång är ingen gång- två gånger är minst en gång för mycket” och detta ska helst ALDRIG hända igen.
 
Nu kan jag tyvärr inte garantera det sistnämnda och har funnit att graman i just Kreons fall kan hindra att han reser sig.
 
En del hästar klarar detta ändå och det finns också andra sätt som man, om man är snabb och skicklig kan förhindra stegringar men eftersom gramanen fungerar för mig har jag valt denna livräddare- för det är så jag ser det.
 
Just stegringar är ingen liten lek som man kan nonchalera- det är något av det farligaste en häst kan göra under ryttare menar jag och därav mitt beslut.
 
Så om jag rider på bortaplan eller ut- de 2 situationer då potentiell stegrings-risk föreligger så har jag gramanen på.
 
Den som sett Kreon IRL ser tydligt att han definitivt inte behöver denna hjälptygel för att ”arbeta i rätt form” eller för att han ”undandrar sig hjälperna” men jag är för övrigt inte främmande för att rekommendera gramanen för dessa syften heller- under en övergångsperiod/ inlärningsfas.
 
Har man en häst som vill sparka bakut vid inlärning av galoppombyten tex- prova med graman!
 
Vill hästen slå sig fri/ bli väldigt stark när man tränar övergångar- samma sak.
 
Och nej, jag ser inte detta, som i ungdomens dagar, som ”att fuska”, ”ta en genväg” utan som ett ibland klokt sätt att på ett enklare sätt visa hästen vägen till det man vill.

Torsdag- jodå!

Idag ville jag undersöka en ny rid-runda och för att inte riskera några fighter valde jag att tömköra- mästare från marken som jag är :).

Kreon skötte sig riktigt bra- visst blev han förskräckt och hoppade till några gånger men det var av fullt ”godtagbara skäl” tycker jag; en vrålskällande hund i en trädgård, några galopperande får och en gigantisk prydnadssten som en familj hade utanför sin villa.

Annars traskade han på bra i nästan en timme och fick många uppmuntrande rop från piloten i baksätet :).

Fråga från en läsare om Kreon

En läsare skrev och undrar hur man uttalar Kreons namn.
 
Kreon har fått sitt namn från den grekiska mytologin (hans mamma heter Medea och en bror Helios) och det uttalas som elbolaget EON fast med KR före och alltså inte som gasen FREON fast med K i stället för F.
 
Hoppas det blev tydligt:)))!

Dagens så tycker jag (om arga, skrikande människor)

Pratade nyligen med en vän om det här med hur man hanterar ilska gentemot någon annan, eller mer specifikt folk som tycker att det är OK att få verbala raserianfall och skrika på andra.
 
I min värld GÖR man bara inte så, i alla fall inte om man är vuxen.
 
Det finns liksom gränser som inte är ok att överskrida i umgänget med andra människor och för mig är detta en sådan.
 
Att man kan ha LUST att säga både det ena och det andra och att man till och med GÖR det kan jag till viss del överse med (det beror givetvis på VAD man säger…) men när folk börjar SKRIKA- nej…det är verkligen inte OK in my book.
 
En person jag känner kan visa en häftligt uppflammande vrede och jag hörde denna en gång ursäkta sig med att ”det är så jag ÄR- sedan går det snabbt över”.
 
Och då kände jag bara…men..nä..ursäkta…ska man verkligen få skylla på detta?
 
Att det går över snabbt för denna furie, ja…men hur känner sig personer som blivit drabbade av denna våldsamma vrede? Glömmer de lika lätt? Tja inte de jag pratat med efteråt i alla fall…
 
Absolut värst är om denna personlighetstyp är någon man står i en beroendeställning till, exempelvis en chef, stallägare eller tränare.
 
Hade jag tränat för någon sådan galning hade jag bytt tränare, hade min stallägare fått sådana utbrott hade jag bytt stall men värre är om ”skrikaren” är ens chef. Sååå himla lätt är det nog inte att byta jobb för de flesta?
 
Är personen en ”jämnlike” väljer jag att utesluta denna ur min krets så vida inte en ursäkt presenteras på ett eller annat sätt och det behöver inte vara det specifika ordet FÖRLÅT som måste yppas utan det kan ”räcka” med att personen i handling visar att ”oj, det blev nog lite fel det där”.
 
Men annars är det ”bye-bye” för min del- sådana människor vill jag inte befatta mig med.

Onsdag- jadå!

Det börjar bli en behaglig vana- den att köra till min gamla ridskola och träna med Mupps.

Det tar ju bara 15 minuter att köra dit och vad gäller lastningen går Kreon nu EXAKT i mina tidigare hästars spår: går in själv, står lös och som ett ljus, backar ut själv steg för steg- som tagen ur en instruktionsfilm :).

Själva ridningen går också riktigt bra tycker jag.

Idag lade jag fokus på LYDNAD, dvs att Kreon skulle reagera och svara på mina hjälper trots att han inte befinner sig i någon komfortzon med 10 lektionshästar cirklandes runt sig.

Jag gjorde många galoppfattningar, galopperade i både rättvänd och förvänd galopp kors och tvärs, gjorde lite sidvärtsrörelser och vågade mig till och med på några galoppökningar utmed långsidorna.

Till 95% lydde Kreon perfekt även om jag på bortaplan inte riktigt rider ihop honom lika mycket som hemma utan tillåter en tidvis liiite lägre form och och att han får vara lite mer ”osamlad” dock fortfarande med en lätthet i handen.

Övriga 5% bestod i att Kreon vid 4-5 tillfällen inte ville trava på olika platser i ridhuset, till synes helt omotiverat- lite som en tjurig ponny.

Det går dock väldigt snabbt att bryta detta, man får bara vara lugn och göra en avledande sväng tex så är man direkt på banan igen så att säga.

För mig är dessa stopp tecken på att Kreon inte är helt tillfreds även om han verkligen är en mild bris mot hur han kan vara när han verkligen bryter ihop- dessa nitar gör han aldrig någonsin när jag rider ensam annat än om jag försöker samla honom för mycket eller han själv översamlar sig i tex bakdelsvändningarna.

Men sammantaget är jag nöjd med att jag ändå kan rida så pass avslappnat som jag kan göra nu- håller det sig bara på denna nivån är det absolut hanterbart.

Ännu ett blogg-tips

Jag har ju flera gånger ”klagat” på bloggar som drivs av ungdomar då dessa ibland är, de ämnen som avhandlas oaktat, otroligt dåligt skrivna med massor av stavfel, syftningsfel, särskrivningar och dylikt.

Att alla kan inte vara intresserade av samma ämnen…fine…men man kan ju FÖRSÖKA skriva lite mer ”ordentligt” tycker jag.

Nu har jag i alla fall hittat ännu en bra blogg skriven av en ung dressyrtjej, Frida Hallgrens blogg har jag ju redan tipsat om och den följer jag dagligen.

Så om ni är intresserade av dressyr kan jag alltså rekommendera:

http://loidressage.com/

Kärt barn har många namn eller begreppsförvirring

Jag har märkt att både när jag pratar med folk från olika delar av Sverige och tex läser annonser på Blocket så tycks man ha olika namn på ett och samma stråfoder:

Hösilage

Ensilage

Höensilage

Silage

Eller är inte detta samma sak för er?

I både nuvarande stallet och på ridskolan sa vi ENSILAGE om vårt stråfoder oavsett hur torrt/ blött det är/ var- allt som är plastinpackat är helt enkelt ensilage för oss. Vad säger ni?