Inlägg av

Fråga från en läsare om hästköp och långt svar från mig

Ny fråga från en läsare- jättroligt tycker jag och det är bara att fråga på:)!

”Hej! Jag står i begrepp att köpa min första häst och undrar lite kring hur du resonerade när du köpte Kreon. Varför köpte du just honom? Hoppas du vill svara”.

Absolut vill jag svara dig kära läsare och jag sa så sent som härom dagen till en annan hästägare att jag ibland undrar om inte andra som ser min Mupp undrar precis som du: ”VARFÖR köpte hon detta djur”.

För medan jag har ”snackat upp” Kreon ganska rejält så kan man ju bli lite fundersam om man BARA ser honom stå och tjura vid vägrenen någonstans tex :).

Då ger han inte ett så bra intryck för gemene man tänker jag, särskilt om man jämför honom med otroligt vackre och minst lika snälle Archie.

Som svar på din fråga får jag säga att det var flera faktorer som bidrog till att jag köpte Kreon:

Ridbarhet:
Min erfarenhet är att man ofta undviker att köpa en häst som har precis samma eller ett likartat problem som ens föregående häst haft.

Således skulle jag idag inte köpa en kolikbenägen häst då Décima vållade mig mycket oro pga sin mage, en häst som haft fång eftersom Archie hade detta och man aldrig vet utgången av denna hemska sjukdom, en häst med dålig galopp, en dito som svarar för dåligt för framåtdrivande hjälper eller som har svårt med rakriktningen (något jag fick jobba otroligt mycket på med Décima och i princip aldrig med Archie).

De som kan brukar vilja ”byta upp sig”- så har i varje fall jag känt efter varje hästköp, dvs man köper inte en häst som känns SÄMRE än den föregående.

Sedan får man så klart alltid göra avsteg från sin önskelista- för oss ”amatörer” med begränsad plånbok vågar jag påstå att det inte finns den ULTIMATA hästen som har ”allt” utan köper man tex som i mitt fall en häst med utmärkt skritt och galopp får man acceptera att traven inte är lika bra.

Jag fick också svälja att Kreon var så outbildad sin ålder till trots- visst hade det varit roligt att tex kunna delta i Breeders men men…vi har ändå kommit mycket längre på mycket kortare tid än jag vågade hoppas på när jag köpte honom.

I jämförelse med andra hästar jag ridit så upplever jag Kreon som väldigt ridbar, förutom när han vägrar att gå utomhus ha ha.

Men det är just det: fram tills han stannar för något han tycker att han inte vill passera är han helt underbar att sitta på och direkt från steg 1 när man väl har fått honom förbi det han inte ville passera så är han exakt lika underbar att sitta på igen. Fint och mjukt på tygeln, lätt i mekaniken- inget motstånd någonstans.

Jag tycker också, åter igen i jämförelse med andra hästar jag ridit, att Kreon är väldigt ”med” direkt- man behöver inte sitta och leda loss honom, böja och bända, jaga eller hålla igen eller så behövs det i vart fall ytterst, ytterst lite.

Jag tycker synd om ryttare som måste ägna halva ridpasset åt att bara få hästen hyfsat i form eller att ställa och böja sig- det är så mycket roligare att slippa detta.

Och det var det jag reagerade på när jag red Kreon allra första gången: även om jag fick känslan att av han i princip inte kunde ”någonting” så var han rak som en linjal när jag ville ha honom rak och precis så böjd som jag ville ha honom när jag ville detta. Och även om detta är grunden för all ridning är det verkligen inte alla hästar som känns lika ”rätt”- inte ens de som är långt äldre och mer utbildade.

Hälsa:
Kreons hälsostatus bidrog också till köpet- han är uppfödd av en veterinär vilket för mig kändes tryggare än om ”Olle i skogen” hade fött upp honom och han har också hittills i sitt liv varit mycket frisk.

Jag ville förutom en sedvanlig veterinärbesiktning också att benen skulle vara röntgade ua och att en endoskopi skulle göras- åter igen pga tidigare erfarenheter av en häst (Décima) som hostade i månader efter köpet (vilket visade sig vara en segdragen förkylning).

Priset:
Kreon såldes för ett pris som jag ansåg mig att ha råd att betala och som jag bedömde som rimligt- en inte oväsentlig faktor givetvis.

Tränarens roll:
Att min tränare var otroligt förtjust i Kreon långt innan jag blev det 🙂 har absolut bidragit till att jag vågade köpa honom- för precis som jag tyckte att han hade lätt för sig såg jag också direkt hans humör- ett humör som inte låter sig tämjas hur som helst.

Hade min tränare avrått mig från köp och sagt att hon trodde att han skulle vara för skarp för mig hade jag absolut inte köpt honom- det kan jag garantera.

Min erfarenhet är också att det blir svårt att träna för någon som inte tycker om ens häst av vilken orsak det än må vara och man bör då verkligen rannsaka sig själv- är det tränaren som inte begriper bättre eller passar man helt enkelt inte ihop med sin häst?

Utomståendes intryck:
Att allt för mycket förlita sig på vad ”alla andra” tycker om ens häst kan vara vanskligt. Ibland finns det lika många åsikter som det finns ryttare, i alla fall om vi talar om lite mer ”vanliga” hästar och inte de extraordinära som faller ALLA på läppen.

Sedan bör man givetvis vara uppmärksam på om väldigt många KUNNIGA personer pekar på samma svagheter/ brister hos en tilltänkt häst- det BRUKAR inte vara så att 10 personer har fel och man själv har rätt i sådana fall.

Själv valde jag innan Kreon-köpet att tillfråga ett fåtal personer som jag anser dels ”vet vad de talar om” och dels känner mig och vet hur jag rider. Någon fick se några videosnuttar på Kreon, någon såg honom IRL och en person hade till och med själv ridit honom- samtligas åsikter fann jag värdefulla.

Det är också viktigt när man själv tillfrågas om vad man tycker om en häst någon annan vill köpa att skilja på om man anser att hästen tilltalar en FÖR EGEN DEL eller om man anser att den PASSAR DEN SOM FRÅGAR- för det kan ju givetvis skilja sig åt markant.

Bara för att jag själv vill ha en häst med nerv och temperament betyder det inte att denna häst hade passat en försiktig hobbyryttare som mest är intresserad av lugna turer i naturen.

Så kära frågeställare: hoppas att du fick svar på dina fråga- annars får du återkomma helt enkelt!

Torsdag- skutt!

Idag har den lilla gossen fått lyfta lite extra på påkarna- efter en stunds uppmjukande longering stod löshoppning på schemat.
 
Kreon hoppade väldigt lätt och okomplicerat tycker jag och jag valde att nöja mig med inte så många språng och inga jättehöjder så att han ska få en positiv känsla för denna typ av träning.
 
Nu är ju inte min tanke att Muppe ska tävla hoppning precis :))) men jag tror absolut på att låta även dressyrhästar hoppa, i alla fall så länge de gör det hyfsat ok.
 
Det finns ju ett fåtal hästar med riktiga ”träben” (läs: har otroligt lätt för att riva och därmed också riskera att slå sig) , sådana som rusar runt fullständigt vettlöst eller de som knappt vågar gå över en bom på marken och dessa hästar behöver man kanske inte pressa om man absolut inte vill hoppa för egen del men för normala hästar skadar det verkligen inte med denna träningsform, rätt utförd.

Kylskåpspolisen visar och berättar, del 2

Idag ska vi titta på vad som döljer sig i kylskåp nummer 2, ni vet det där GEMENSAMMA kylskåpet ur vilket vem som helst får ta vad som helst så att säga.

 
Det första vi hittar är den här förpackningen med juice och det skulle kanske inte vara något konstigt med den om det inte vore för en liten….hmmmm…detalj: förpackningen innehåller ungefär en matsked juice?!?!? Jag vet inte vem som har så modesta dryckesvanor att den anser att detta är lönt att spara…inte jag i alla fall. Jag blir bara jäkligt irriterad över ett stort paket som tar plats i kylen och att ”någon” inte orkat slänga eländet i soporna.
 
 
Vad har vi här då? Ja, inte vet jag men NÅGOT har uppenbarligen legat på denna tallrik, tagits bort men se tallriken…den kunde minsann få ligga kvar och pryda sin plats i kylskåpet.

Här har någon valt att tänka på att ”den som spar han har” för visserligen är vad det nu en gång var uppätet men glufsaren har vänligt nog lämnat kvar gladpacken runt tallriken- den kan säkert återanvändas av någon annan, eller hur ?!?!?
 
Ja, sådant här kan man alltså hitta i vårt kylskåp….MAT är det värre med :).
 
Jag vet inte om jag som en liten avslutande ”knorr” ska avslöja att det, för att få jobb på min arbetsplats, krävs 3½ års högskolestudier….go figure….

Någon som känner igen sig förresten?

Onsdag- byten och tramp

I morse var jag ”tvungen” att rida på morgonen eftersom även Mini skulle rida och det passar bäst att hon gör detta precis i anslutning till sin arbetstid, dvs innan hon börjar och det är ju på gott och ont kan jag säga- att rida på morgonen alltså.
 
Jag märker hur snabbt jag invaggas i den falska förespeglingen att jag har en lugn och oberörd häst när jag rider på morgonen- så även idag.
 
Jag gjorde massor av galoppfattningar från både skritt och galopp och tro mig…gossen vet verkligen hur man gör dom så bra, så bra…..om han är på det humöret.
 
Det enda jag behöver tänka på är att verkligen sitta till med vänster sittben när jag fattar vänster galopp då Kreon gärna vill skjuta över mig till höger i sadeln- gör jag inte detta blir det höger galopp i stället.
 
Slutorna fick jag inte till riktigt lika bra som vanligt idag men bestämde mig faktiskt för att strunta i det- ibland FÅR vissa saker kännas lite sämre utan att jag tvungen SKA ”ha igenom det”- framför allt när något annat som tidigare varit svårt (fattningarna) kändes så otroligt bra.  
 
När Mini kom fortsatte hon sitt arbete med bytena och där befinner sig Kreon på en rätt så jämn platå skulle jag vilja påstå.
 
Personligen tycker jag att han fortfarande ligger lite före den gängse inlärningskurvan om jag kan uttrycka mig så och med detta menar jag att han, fortare än ”gemene häst” (om det nu finns en sådan ha ha) har lärt sig att byta rent på hjälperna.
 
Nu förstår han TEKNIKEN men därmed inte sagt att det BLIR rena byten vid varje försök utan någon gång försöker han slingra sig iväg som en ål eller så sparkar han bakut långt innan hjälpen kommit (bara för att han blivit upprörd över god knows what) eller så byter han lite efter hjälpen….ja, ni vet….allt som i alla fall jag anser är helt naturligt att hästar gör i ett inlärningsskede.
 
Det enda han faktiskt inte gör är att han byter FÖRE hjälperna så som Archie tex gjorde- med honom var det så att hade man väl gjort några byten så ville han byta ”överallt” vare sig man gav några hjälper eller ej- också ganska vanligt enligt min erfarenhet.
 
Kreons största ”problem” var att han i början bytte med bak först och att det sedan tog 1-2 språng innan fram följde efter men detta försvann väldigt snabbt.
 
Nu handlar det bara om att ”nöta”- vi ska ju inte tävla Medelsvår B på länge och jag har därför ingen brådska med att byten ska ”sitta” utan vi övar detta 2 gånger i veckan under kanske 15 minuter vilket känns lagom just nu.
 
Annars är min uppfattning att ”folk” över lag väntar alldeles för länge med att lära hästarna byta- det är inte ovanligt att hästarna är både 7 år och äldre och det arbetet menar jag hade kunnat påbörjas flera år tidigare.
 
Som avslutning provade Mini att trampa Kreon lite och detta är ju något han visat stora anlag för tidigare he he (läs: vare sig man som ryttare velat ha tramp eller ej) .
 
Att ta piaffliknande steg kommer väldigt naturligt för denna häst som ju är otroligt lätt att ”elda upp” och jag misstänker att han i framtiden kommer att ta till detta som ett försvar när han inte vill bjuda ärligt framåt. Då skulle det inte förvåna mig om han ställer sig och börjar trampa och inte lyssnar på framåtdrivande skänklar men vi får väl se. Oavsett vilket tror jag att trampträningen kommer att stärka honom och förhoppningsvis hjälpa till att utveckla traven i sinom tid.

Kylskåpspolisen visar och berättar, del 1

Precis som jag här på bloggen ibland agerar självutnämnd ordpolis så har jag på jobbet gett mig själv en andra titel; KYLSKÅPSPOLISEN.Kylskåpspolisens främsta uppgift är att upprätthålla lag och ordning i de kylskåp som finns på min arbetsplats, närmare bestämt 2 stycken.

I det ena av dessa två kylskåp förvaras sådan mat som är ”gemensam”, dvs som inhandlas till den gemensamma frukost som aväts varje torsdag 08.00 och som arbetsgivaren bjuder på.

Det som blir över efter dessa skrovmål läggs alltså i kylskåpet och sedan kan den som är hungrig gå och plocka där tills allt är uppätet….typ.

Vad som försiggår i detta kylskåp ska jag illustrera med ett par väl valda bilder i del 2 av denna serie men idag tänkte jag att vi kunde börja med att ta en titt i kylskåp nummer 1, det kylskåp där var och en lägger in den mat som personen avser att äta under arbetstidens gång, främst under lunchtid men även kanske till någon frukost eller eftermiddagsfika.

Kylskåp nummer 1 fordrar ständiga insatser från kylskåpspolisen som oftast genom en omisskännlig ODÖR inser att en utrensing är av nöden.

Även om kylskåpspolisen själv är den första till att anse att man inte behöver lita blint på datumstämpeln utan faktiskt kan använda exempelvis sin NÄSA för att avgöra om något är fortsatt tjänligt som människoföda eller ej så har erfarenheten visat att mjölk som är 14 dagar gammal eller leverpastej som stått öppnad lika länge riskerar att gå till attack och anfalla den som öppnar kylskåpsdörren om inte polisen har förpassat eländet till soptunnan.

Nu skulle man kanske tycka att var och en av de anställda borde kunna städa ur sin egen gamla mat men riktigt så enkelt är det inte.

Dels så har de anställda på denna arbetsplats svååååra arbetsuppgifter att tampas med och att då hålla reda på om en korv är utgången i datum eller ej kan kanske inte anses som prio 1 i deras liv och dels så händer det mer eller mindre frekvent att folket slutar, går på semester, blir sjukskrivna eller av anda orsaker inte besöker arbetsplatsen på ett tag och då hinner det hända grejer med deras kvarglömda mat kan jag lova.

Polisen har mer än en gång hittat både konserver och annat som gick ut i datum för flera ÅR sedan (helt sant) och det är då polisens givna uppgift att ta hand om detta avskräde och samtidigt bereda plats i kylskåpet för mer dagfärska varor.

Ja, detta var lite om innehållet i kylskåp nummer 1 och imorgon ska vi rent bildligt ta oss en titt på vad som försiggår i det andra kylskåpet, lämpligen döpt till kylskåp nummer 2.

 
Här en….ska vi kalla det ”grönmögelsås” in progress…redo att anfalla! AAAAAtack!!!

Speciella annonser del 410, från en arg läsare

Fick dessa länkar skickade av en trogen men arg bloggläsare och jag kan inte annat än hålla med henne.”Ändrade förhållanden” my ass!!!

Kolla hur gamla hundarna är?!?!?

Ja, vi har ju sett det förr och kommer tyvärr att se det många gånger till men man blir ändå lika arg varje gång tycker jag.

Min enda tröst är att hundarna förhoppningsvis får det bättre hos någon med mer vett i skallen:

”Kolla dessa annonser, och det är bara idag…
folk är f-n inte kloka!!

Jag blir verkligen såå upprörd så jag får lust att ringa och skälla obs! ordvits! ut dom allihop!! :(”

http://www.blocket.se/angelholm/Fina_blandrasvalpar_38200779.htm?ca=23_11&w=1

http://www.blocket.se/malmo/Renrasig_West_Highland_White_Terrier_9v_38204089.htm?ca=23_11&w=1