Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Vetcheck- check?

Ett av flera sätt att lära sig och också kontrollera hästens rörelsemönster är att släppa den lös i ridhuset utan inspänningar. Man ser då hur hästen rör sig utan påverkan från varken ryttare eller utrustning. 

Tänkte börja inlägget med några rader från en bloggläsare som skriver så här:

”Efter att  x ggr varit närvarade vid besiktning av olika hästar så har jag börjat fundera på en sak…

Vi har ju besiktigat ”friska” unga hästar dvs det har inte varit hältutredning utan vi har åkt dit med vad vi trott var en fräsch häst.

När jag deppat lite över resultatet då hästarna inte ”gått igenom” så har veterinärerna sagt att det är väldigt vanligt att hästar faktiskt är halta/inte fräscha. Att många rider runt och tror att hästen ska kännas så (speciellt om man bara rider en häst), accepterar ojämnheter och hästar som ”värmer ur” och behöver lååång framridning. Därför går det runt många hästar som inte blir behandlade och där skadorna till slut blir kroniska eller får andra följdskador pga felbelastningar.

Efter detta kan jag inte annat än grunna på om det inte varit bra om vi ibland checkade den ”friska” hästen i stallet?

Bland tävlingsryttare på högre nivå är det ju vanligt med en regelbunden vetcheck,  men hur är det med hästägare i allmänhet?”

Utan att alls ha några vetenskapliga belägg eller statistik för detta vill jag nog påstå att det är ganska ovanligt att ”gemene hobbyryttare” gör en vetcheck av sin häst ”bara för att”- tex vid tävlingssäsongens slut.

Jag kan också bara gissa att anledningen till detta främst är kostnaden då man tror eller vet att det är dyrt att göra en vetcheck.

Annars är en vetcheck 1 gång per år/ halvår i sak ingen dum idé som jag ser det även om inte heller jag gör dom.

I mitt fall får jag förutom kostnaden ”skylla på” flera faktorer.

Vicke har inga stora gångarter men traven är väldigt ”distinkt” och känns aldrig stel, ojämn osv vilket gör att det blir väldigt lätt att känna eventuella orenheter inbillar jag mig.

Jag ser honom dessutom lös/ på töm flera gånger i månaden och framför allt rids han av en mycket skicklig och erfaren ryttare en gång i veckan så om nu jag skulle missa en hälta tror jag säkert att både Olof och de dressyrdomare som dömer oss hade reagerat.

Men jag håller absolut med läsaren/ veterinärer som påstår att det går runt en del ”ofräscha” hästar som aldrig hade klarat ett böjprov om de togs rakt ut ur boxen för detta- jag har sett det mer än en gång.

Sedan kan ju detta bero på olika saker och det kan ibland vara ”icke- behandlingsbart” och något som veterinär anser inte stör hästen men då ska man ha kollat upp det i alla fall tycker jag.

För många år sedan vet jag tex att en hästägare hade en häst som tävlade på hög nivå i dressyr där hästen ALLTID hade en liten böjprovsreaktion på ett ben efter en gammal skada och så var det i många år, lika många år som hästen tävlade framgångsrikt.

Men att hästar bara sådär behöver lång tid på sig innan de känns helt rengående att rida hade jag inte accepterat för egen del utan att ha en veterinärs åsikt; dels hade det stressat mig oerhört att fundera över om jag inbillade mig, om hästen har ont och hur mycket, om det skulle påverka mitt tävlade osv och dels hade jag varit rädd att, precis som läsaren är inne på, hästen skulle få permanenta skador av att gå obehandlad.

Jag inbillar mig också, men jag kan så klart ha fel, att det är vanligare att ”promenadhästar” går runt med småhältor än att hästar som regelbundet hopp/ dressyrtränas gör det eftersom det finns en del hältor (dubbelsidiga tex) som märks först då man börjar rida på böjda spår och rider man då alltid ut så…tja..då lär man ju inte märka något.

Men vad säger ni läsare?

Gör ni vetchecks bara för att kolla läget?

Om någon klinik erbjöd detta för säg 1000 kronor- hade ni gjort det om ni nu inte gör det?

Inte det minsta roligt

Sitter och läser detta på Hippson och gissar att inlägget var tänkt att läsas som roligt?

Ser dock att det av kommentarerna på FB betraktas som mest respektlöst framför allt och kan inte annat än instämma.

Jag har själv sett vissa hästmänniskor förvandla sina bilar till soptippar men är det något att skylta med och skoja om?

Varför framhålla att man minsann är duktig på att rulla upp lindorna fint medan man inte respekterar en ALLERGISK partners vilja att hålla bilen ren från hästsmuts?

Kanske inte så konstigt att jag hört att killar ”varnar” varandra för att bli ihop med hästtjejer om man blir behandlad på detta viset?

Nä skärpning ni som inte vet hur man håller rent.

Det är inte svårt att lära sig och blir så mycket trevligare för er omgivning om inte annat….

Bedrövligt

Att djurhållningen ser olika ut världen över är ett oomtvistligt faktum och hur mycket ledsamheter de svenska djuren ibland råkar ut för tror jag ändå att de har de förhållandevis bra sett till många andra länder.

Här ett sorgligt exempel på hundhållning i Japan; en gammal klasskamrat som är där på besök tog denna bild på BLÖJOR för hundar?!?!?

Och ja, i extremfall kanske befogat men liksom inte något man använder till vardags.

Stackars djur….

Mer om hästtandläkare

Vicke får sina tänder omsedda av veterinär.

Denna artikel stärker mig än mer i att aldrig, under några omständigheter anlita något annat än veterinär eller person som på plats står under en veterinärs uppsikt vad gäller hästens tänder.

Det kan säkert verka förtroendeingivande och bra med diverse verkliga eller påhittade uppgifter om utbildningar kring hästens tänder men så illa som det kan gå; varför chansa?

Nya tänder växer inte ut precis….

Bloggläsarens häst

Här kommer en liten text från läsaren som letade häst och som jag skrev om igår 🙂 !

”Jag vill passa på att tacka så jättemycket för alla tips som kom in via Birgittas blogg, några har jag ringt på och om jag förstod rätt så kom det in ett flertal nu på slutet men då hade vi redan bokat besiktning.

Och det blev….en helt vanlig häst 🙂 , en sjuårig SWB valack med en ganska ordinär stam. Det är en ljusbrun kille på 168 cm, han har ingen dressyrutbildning i kroppen utan har gått lite småklasser i hoppning, men han är SNÄLL, vänlig och okomplicerad och det tror jag att man kommer långt med. Och att han dessutom är söt som en ”My Little Pony” gör ju inget alls, jag tror att han redan charmat flera i stallet! Den nya stjärnan anlände igår och nu börjar jobbet med att lära känna varandra och förhoppningsvis kommer jag att kunna skola om honom till ”dressyrtant-häst” istället för juniorhopphäst 🙂 . Jag har ingen brådska och huvudsaken för mig är att jag har roligt med min häst under tiden.

Återigen stort tack för ert engagemang! 🙂 ”

Omvänt snobberi

Hela och rena!

Fick ett roligt mail med en fråga från en bloggläsare som undrar om någon av er känner igen något liknande:

”Hade för många år sedan en tränare som verkligen såg ner på hästägare som ansträngde sig för att se fina ut ihop med sina hästar (det här var på den tiden när det började komma lite matchad utrustning) – visst kunde även jag fnissa lite när det gick till överdrift men det stack mig inte precis i ögonen. Denna tränare gick istället in för att se för jävlig ut enligt mig, omaka kläder som gärna skar sig i färgerna och håret på ända…

Har en bekant som rider i mjukisar och gummistövlar, hästen ser ut som hejkomochhjälp (oklippt, lång man, fula schabrak och gammalt träns), men när de kommer till ridhuset kan de ju göra både piff&puff och byten så hon tycker det är jätteroligt att se ut så och ändå kanske vara duktigast på plats. Själv tycker jag det är pinsamt…

En annan bekant red jag förr ut med ibland och hon såg alltid själv förskräcklig ut med skitiga konstiga kläder, hästen var alltid bara borstad precis där sadel och träns låg och tovig i päls, man och svans med lerkokor hängande både här och där…

Ja, alltså jag syftar verkligen inte på folk som kanske inte är så finklädda i stallet eller att man inte har värsta putsen på hästen utan de som gör detta MEDVETET.

Som har inställningen att det inte sitter i ytan och att de tycker det är roligt för att de vill reta upp andra med sitt icke-snobberi…

När jag skrev ”fult träns” så menar jag inte att tränset egentligen är fult i sig utan bekantingen har medvetet plockat isär olika träns och satt ihop udda delar (några bruna, svart mm), ett konstigt pannband mm.

Likaså med tränaren jag beskriver, hon såg verkligen ner på folk som var propert klädda, antingen det var ekipage som hon själv eller andra hade i träning men likaså med andra tränare där hon ansåg sig mkt bättre och att hon på riktigt gick in för att se ut som en lodis! ”

Själv har jag väl sett några lodisar i mina dagar men huruvida det liksom var ett ”statement” eller berodde på ointresse av kläder/ puts, brist på pengar till bättre kläder/ utrustning eller andra skäl låter jag vara osagt.

Och jag kan väl också fnittra åt allt för matchande ekipage där ryttarens samtliga plagg matchar hästens men vill folk klä sig själva och hästen så…tja- det skadar ju inte det minsta.

Själv vill jag se proper ut när jag rider i ridhus/  på bana men kan göra visst avkall på min outfit när jag rider ut där jag är mer noga med att tex hålla värmen (hej termobyxor) än om jag är ”snygg”.

Jag brukar resonera som så att tvål och vatten har alla råd med och själv vill jag vara hel och ren när jag rider.

Min hästs utrustning är i dämpade/ neutrala färger och det har ju inget med priset att göra- det kostar lika mycket att köpa ett brunt som ett rosa schabrak.

Att sakerna är hela är inte bara en estetisk grej utan har ännu mer med säkerheten att göra och att borsta hästen gör att skav undviks och man och svans tar inte heller lång tid att hålla efter om det sköts regelbundet.

Ny häst!

Jaaaaa!

Ni som följt min väns evighetsletande efter ny häst och kanske undrat hur det går:

Nu har ny häst äntligen inköpts och kanske får vi mer info från läsaren vad det lider.

Vi vill tacka för alla tips och för att ni engagerat er!