Att en del människor

a) inte har någon hjärna

b) inte borde få ha hund

har jag så klart vetat länge men jag blir ändå bedrövad när jag läser texter som denna på Facebook:

IDIOTER 👿👿😰👿👿!
Fick ett mess för en kvart sedan från en sommarboende familj här i området nära mig som firar nyår med sin släkt inne i stan…
Dom undrade om jag kunde gå över till dom och titta till deras 9 månader gamla blandis-valp 😳!
(Jag har nyckel till deras hus då jag ser till det under vinterhalvåret då dom normalt sett aldrig är här)!
Alltså….. Hur i helv…te kan man lämna en så ung hund ENSAM hemma på en nyårsafton, och då dessutom då detta inte är hans ”ordinarie trygga hem”????
Jag har nu hämtat hem ”Nisse” hit, och även lämnat en ilsken lapp på bordet hemma hos ägarna att han kan hämtas i morgon när ”dom nyktrat till” (och även några mer mindre lämpliga ord som inte lämpar sig för publicering på FB)!!!!
(Nisse var för övrigt instängd på en liten toalett 😳😰😳!)
Lille Nisse ❤️.
Förhoppningsvis kan han känna sig lite mer trygg här hemma resten av kvällen och natten…
FINNS FOLK SOM INTE SKA HA DJUR ÖVERHUVUDTAGET 👿!!!!

Jaha…hur ska man sammanfatta det gångna året tro?

Mycket hinner trots allt hända på 365 dagar….

Om jag ska börja att skriva lite om Vicke så har i princip all tid i sadeln varit rolig, det är tack och lov sååå sällan jag inte är annat än mycket nöjd när jag hoppar av efter en ridpass.

På tävlingsfronten hade jag önskat bättre resultat förstås men det har trots allt gått framåt hela tiden.

I början av året slutade jag att träna för Christina och övergick till att enbart träna för Olof tills Mini återvände från Danmark efter några år i höstas.

Nu tar jag även hjälp av henne ibland även om Olof är min ”huvudtränare”.

I våras visade Vicke vid 2 tillfällen hälta i några dagar vilket både jag och min veterinär tolkade som sulömhet.

Sedan dess skos han med flytsulor som kostar multum men så länge de håller honom ohalt är de värda varenda krona.

Soya blev också sjuk i våras- diagnosen är kronisk tarminflammation och hon medicinerar numera både mot denna, sitt hjärtfel (blåsljud) och epilepsin.

Jag vågar inte berätta hur länge sedan det är som hon hade ett ep-anfall men det är mer än 1 år sedan (!!!!!) och beror gissningsvis på det medicinbyte vi gjorde då och som har skonat henne så länge.

Bortsett från alla mediciner som ska intas 2 gånger om dagen och som gör oss ganska bundna lever Soya som vanligt, det gäller ”bara” att hålla henne ifrån allt hon vill stoppa i gapet och som stör hennes tarmar.

Världens finaste hund blir snart 8 år och är lika underbar som hon alltid har varit- inga ålderskrämpor där inte.

Mina katter blir bara fetare för varje år som går höll jag på att säga 🙂 , lite skämt och lite allvar men de är fantastiskt fina och skänker mig så mycket glädje.

På jobbfronten har det också skett förändringar; efter att ha sökt ”tusen” olika jobb fick jag äntligen ett vikariat från 1/10 som innebar att jag bytte från dag till natt-tjänst- en fantastisk möjlighet i dagsläget.

Mitt vikariat sträcker sig till 1 maj och jag är tjänstledig från min ordinarie tjänst så jag sitter inte i sjön om jobbet inte blir förlängt vilket känns tryggt.

Avslutningsvis några ord om årets största förändring: min flytt!

Min fd make vill inte omnämnas på bloggen vilket jag måste respektera men jag kan väl säga att vår separation var ett ömsesidigt önskemål och jag är hur nöjd som helst med min nya lägenhet.

Medan jag bodde i lägenheten i Malmö var det väldigt jobbigt rent logistiskt eftersom jag jobbade jättemycket extra och skulle hämta och lämna Soya hs fd maken nästan dagligen- dessutom trivdes jag inte i en så liten bostad.

Nu när jag dels bor lika nära stallet som då jag bodde med fd maken och dels inte jobbar så mycket känns det helt underbart att det har löst sig så här bra- finare lägenhet kunde jag inte önska mig faktiskt och allt extraarbete gjorde att jag kunde kosta på mig nödvändigt fix (målning) och nya möbler.

Nu kan jag bara hoppas att 2016 blir lika bra som slutet av 2015 och jag ska göra vad jag kan för att det ska bli så!

Sommaren var skön!

Vi åkte på utflykt till skogen.

Hoppade och….

…tränade mycket utomhus.

Många sköna dagar att minnas!

Gullis och Vicke

Bästa Soya!

I en annan outfit!

Myser!

Och myser lite till.

På tur med djur.

Flytsulorna

En favoritbild från i våras.

Årets bästa bild på Vicke enligt mig.

Under det gångna året har Vicks fått en ny BFF, Leon…..

….som jag hoppas att vi kan ha fortsatt roligt med under 2016.

Den kelsjuke Hatten….

…och den lika kelsjuke Gullis!

I knät på sin ägare.

Älskar min lägenhet!

Hört på hästoutleten i förrgår då 2 flickor i…på sin höjd 10-års åldern diskuterar en vara som den ena studerar ingående:

”Alltså….den är ju inte så där JÄTTE-EXKLUSIV….”

Såg inte vad hon höll i handen men vad det än var ställde hon tillbaka det…

Detta har jag skrivit om många gånger förut och det tål att upprepas.

Jag är övertygad om att ”gemene hästägare”  aldrig reflekterar över hur mycket allting kring ett stall faktiskt kostar och det är mycket, det VET jag.

Jag behöver ju bara titta på min egen anläggning och konstatera hur mycket som slits, går sönder genom oaktsamhet eller rena olyckor osv.

Nu är ju just vår stallägare mycket händig samt har en rejäl maskinpark till sitt förfogande men jag har många gånger tänkt att det hade blivit hutlöst dyrt om man hade fått ringa efter hantverkare varje gång en vattenkopp sparkades itu, hagstolpar behövde bytas ut, snöröjning ordnas eller whatever.

Och hade man debiterat den hästägare vars häst hade tex sparkat itu en vattenkopp hade folk flyttat för så är det ju: vi som har våra hästar installade hos andra förutsätter nog att allt ska vara gratis bara man har betalat sin stallhyra.

Det var ganska roligt att läsa om våra olika åsikter kring huruvida hundar och katter kan/ ska få sova i sängen och därför tänkte jag ställa ännu en, för vissa måhända, uräcklig fråga:

Ni som har hund och/ eller katt:

Låter ni djuret/ djuren slicka era tallrikar om det finns några matrester på dom?

Jag gissar att min käre far hade fått ett hjärtstillestånd om jag hade gjort något dylikt i hans hem så där gör jag det inte om Soya och jag är på besök men hemma hos mig själv: absolut 🙂 !

Innan jag själv hade hund hade jag nog tyckt att det är ganska äckligt men nu bekommer det mig som sagt inte det minsta.

Men vad säger ni andra: är jag en äckel-Fia eller 🙂 ?