Efter att ha läst något på nätet som irriterade mig mäkta måste jag bara skriva av mig lite….
Jag har många gånger berört det faktum att många hästmänniskor (läs: till 90% kvinnor) tillhör de mest självuppoffrande i människosläktet som gärna skulle svälta för egen del bara den lilla hästa-ponken hade det mysigt och bra.
Dessa entusiaster går utan sorg eller reflektion i trasiga gamla kläder, bor i råttbon och unnar sig aldrig något för egen del men se hästen…den lever ofta ett liv i sus och dus med det senaste inom hästmodet.
Jag har lite svårt att förstå detta totala utplånande av allt som inte har med hästen att göra men faktiskt blir jag nästan ännu mer förundrad och störd över den andra ytterligheten; tjejer som bygger stora delar av sitt ”hästeri” på att andra är med och sponsrar deras intresse.
Det är inte att undra på att hästtjejer av ”normala människor” (läs: de som inte sysslar med hästsport) ibland betraktas som omogna.
För nog är det väl höjden av omognad och osjälvständighet att inte med egna medel och som vuxen kunna finansiera sitt intresse fullt ut utan att vara helt eller delvis beroende av någon annans plånbok?
Sedan kanske man ska anse dessa tjejer som smarta i stället för korkade– smarta så till vida att de har någon som låter sig utnyttjas, av vilka skäl det än må vara, så att lilla tjejen (läs: oftast en vuxen kvinna) kan fortsätta att leka med sin häst.
Hur föräldrar kan fortsätta att betala för vuxna barns hobbys eller make/ sambo för fruns/ flickvännens intressen är för mig en gåta faktiskt och själv skulle jag aldrig känna mig bekväm med detta.
Jag vill aldrig ”stå och falla” med min makes pengar eller behöva gå till honom för att kunna träna, betala en skoning eller vad det nu må vara.
Hästen är mitt självvalda intresse och inget vi delar och för mig är det därför också fullkomligt främmande att kräva/ önska att han ska vara med och sponsra detta.
Igår undrade en läsare varför vissa tycks anse att det är en rättighet att ha barn eller djur.
Jag undrar ofta detsamma och skulle i sammanhanget också vilja veta varför vissa människor anser att de ska ha vissa saker (en häst tex) oavsett om de kan betala de kostnader detta medför eller ej.
Sedan kan man väl tycka att det inte spelar någon roll om man är en ”utnyttjare” så länge det finns de som utan protester och kanske till och med med glädje är med och pröjsar för att man ska kunna unna sig det som man egentligen inte har råd med.
Men jag har sett flera fall där det efter ett tag inte slutat så bra.
Föräldrar som hela sitt liv burit det vuxna barnet på sina axlar och som plöstligt inte längre finns, en make/ sambo som tröttnar/ flyttar och vad lämnas kvar:
Jo en på pappet vuxen människa som aldrig behövt fundera över hur vi andra löser olika problem med ekonomin i livet och som också ibland landar väldigt hårt i verkligheten.
Senaste kommentarer