Jag har massvis av gånger skrivit om hur jag anser att livet är fullt av de märkligaste sammanträffanden men i helgen uppnåddes nog en rekordnotering i frågan. Jag kan verkligen inte förstå detta sammanträffande och det är synd att det inte handlade om en lott i stället; då hade jag garanterat varit miljonär 🙂 ! Så här var det:

Jag skulle sälja en ånggolvmopp (se bild) och satte in en annons på några olika köp och säljsidor på Facebook.

Det tog en evighet innan någon nappade och nu kommer det…..:

Köparen, en för mig helt okänd kvinna visade sig bo……håll i er….i samma stad (Lund), på samma gata, i samma trappuppgång och till och med på samma våning som Henriks föräldrar!?!?

Vad är oddsen för det liksom? Hur många hundratusen lägenheter finns det i Skåne?

Och Henriks föräldrar varken känner denna kvinna eller ens har Facebook så den vägen har köpet inte gått.

Ja, jag vet inte vad ni säger men jag tycker det är extremt märkligt!

Notera bäst före datumet och att I lived to tell eftersom jag använde upp de sista sucketterna för någon dag sedan.

Det slängs massvis för att konsumenter tittar för mycket på datummärkning och litar för lite på sunt förnuft och sina smaksinnen. Min åsikt sedan länge.

För lite mer än en vecka sedan städade jag i några lådor och hittade en IPhone 3 som jag inte använt på hur många år som helst.

Min plan, en gång i forntiden, var att ha den som reservtelefon men den har legat oanvänd i lådan hela tiden och nu insåg jag dessutom att jag inte ens hade kvar någon laddare till den.

Den ekonomiska Birgitta beslöt sig för att försöka sälja telefonen för en hundring men blev inte förvånad över avsaknaden på respons.

Förrän igår….

En man hörde av sig och för att korta ner historien dök han upp som ett urverk efter någon timme och köpte telefonen.

Och vet ni? Han skulle ha den till ett konstprojekt så han brydde sig inte om huruvida den fungerade eller ej vilket han förklarade när jag ville berätta att jag inte kunde ge några som helst garantier med en så pass gammal telefon!?!

Ja, vad säger man? Konstprojekt?!? Han skulle tydligen såga itu telefonen på något vis och använda Apple-loggan….

Ja, inte vet jag och inte bryr jag mig men en rolig historia blev det!

Idag undrar jag om ni har för vana att kontrollera olika kvitton när ni handlar?

Jag ska erkänna att jag i princip aldrig gör det men har insett att jag nog borde bli med noggrann.

Det har nu hänt 3 gånger inom loppet av ett halvår att jag har fått betala för mycket för olika varor på City Gross och det har inte handlat om enstaka kronor utan i den ena fallet runt 60:- för mycket för en vara.

Jag tittar som sagt nästan aldrig på kvittot men reagerade på att inköpet ”kändes” ovanligt dyrt så jag kastade ett öga på kvittot redan i kassan och såg misstaget.

Men hur ofta gör man det?

Träffade en bekant nyligen och efter att vi hade suttit och pratat länge så undrade hon om jag inte märkte något särskilt på henne.

Det var jag tvungen att erkänna att jag inte gjorde och då berättade hon att hon hade låtit plastikoperera sin näsa som hon tydligen hade haft komplex över i många, många år.

Och absolut hade hon nu en fin näsa men ärligt talat har jag aldrig någonsin reflekterat över just den kroppsdelen hos henne över huvudtaget och definitivt inte tänkt något negativt om utseendet.

Och det är ju intressant det där tycker jag; hur man själv kan störa sig enormt på något i sitt egna utseende medan andra inte ens märker det.

Hade även en arbetskamrat som gjorde fillers i ansiktet ”för jag har ju så mycket rynkor” tyckte hon.

Detta var precis innan det var dags för en ”påfyllning” och hur mycket jag än detaljgranskade hennes face (med hennes goda minne ha ha) kunde jag inte skönja ett spår av en endaste ojämnhet.

Ja, numera finns det ju hur många kliniker som helst där man kan göra diverse ingrepp och det blir ju också allt vanligare.

Ibland kan man få vissa ingrepp utan kostnad; jag vet några som fått operera ”hängande ögonlock” så.

Det ska bli intressant att se åt vilket håll utveckligen går framöver; om det kommer att bli ännu vanligare med diverse skönhetsingrepp eller om någon peak har nåtts och nyhetens behag (observera ordvitsen) börjar ebba ut.

Jag funderar också på hur utbud och intresse för olika ingrepp skiljer sig åt i landet, man tycker ju att plastikkirurgi Stockholm vs tex min håla Staffanstorp inte riktigt är samma sak 🙂 ?

Med detta sagt har vi även här i byn om inte en ren klinik för plastkirurgi så däremot flera skönhetssalonger som ger diverse kroppsbehandlingar med olika apparater.

Vad tror ni om utvecklingen? Och har ni själva gjort något ingrepp eller är sugna på ett?

När jag var liten minns jag tydligt att vi hade en ”tvålpåse” liknande denna i badrummet.

Man kunde lägga i en stor tvål eller några mindre i påsen och sedan skrubba sig.

När jag såg påsen ovan i en affär i USA var jag tvungen att köpa den, jag gav en tia för att återuppleva barndomen 🙂 !

Såg på nätet att liknande produkter säljs i Sverige just under namnet ”tvålpåse” eller ”tvålsamlare” om någon vill prova denna form av body-scrub!

Igår, i en reklampaus för bindor, frågade Henrik mig om det verkligen är så att just bindor har utvecklats så mycket som reklamen ibland låter göra gällande.

Och trots att jag inte har haft mens på över 20 år (med p-spruta slipper man detta gissel) så ”måste” jag säga att bindor tveklöst har utvecklats (en nästan ordvits där…) sedan jag fick min första mens för 40 år sedan.

Ni som är i min ålder minns kanske de ”miniblöjor’ som såldes då, de var ju typ 4-5 gånger så tjocka som dagens bindor!

Tjocka, rektangulära och mycket ”otympligare” än dagens vingförsedda 🙂 !

Och när vi ändå diskuterade utveckling frågade jag Henrik om han mindes de oranga BIC-engångsrakhyvlarna?

Och det gjorde han och var rörande överens med mig om hur kassa de var med dagens mått mätt.

När jag rakade benen i ungdomen flöt blodet nästan…skärsåren var många ibland 🙂 !

Minns ni?