Jämför bilderna, tagna igår morse och i morse och gissa min åsikt!

De som gissar att jag tycker att det vita är eller snarare VAR helt onödigt gissade rätt och det är i princip nästan helt borta redan!

Det lär tyvärr fyllas på så det är bara att bita ihop och dessutom be till högre makter att Frenchies ben inte bryts i tusen bitar av snöstyltor de stunder vi har snö.

Och nej, jag vill inte använda snösulor till detta högst varierande underlag.

Dagens glädjeämne var att lilla apan såg ut som en miljon (den partiska ägaren har talat) när jag tömkörde på utebanan- även galoppen som är svårare uppsuttet var ihop, elektrisk och tja…allmänt fin helt enkelt.

Jag har sedan jag köpte Frenchie arbetat med att få honom att gå från en rektangel till en kvadrat i galoppen som alltså har varit för osamlad, lång och isär.

För länge sedan ville Frenchie nästan dra tyglarna ur mina händer när jag krävde ”ihop” och han tyckte ”framtung och lång” men nu är vi långt därifrån tack och lov.

Nix…jag var inte nöjd när jag vaknade till noll grader ute men dels har vi haft så fantastiskt väder hittills och mycket längre tid än förväntat och dels är det lovat upp emot 10 grader om några dagar igen.

Däremot var jag mycket nöjd med dagens ridhuspass och jag ger både min lilla apa och underlaget högsta betyg utifrån givna förutsättningar.

Frenchie rids tidsmässigt fullt ut nu men vi är ännu inte tillbaka på samma nivå som vi slutade på i maj men jag vill inte hetsa fram igångsättningen.

Blir han halt igen vill jag inte känna att jag har forcerat fram något utan jag tröstar mig med att jag vet att Ninas ord ”han kan det han kan” stämmer till 100%.

Så lika lite som att jag tex skulle ha glömt hur man läser även om jag inte hade öppnat en bok på ett halvår så har Frenchie inte glömt hur man byter galopp, flyttar sig i skolorna eller whatever. En viktig påminnelse för alla med skadade hästar när vi ibland tror att vi ska få börja om från början med massor. Kondition och finjusteringar ja men det inlärda finns där, tro mig!

Idag blev det mer ”realistiska” vintertemperaturer än de vi haft en längre tid, bara någon ynka grad i morse mot tidigare tvåsiffriga.

Jag satte på Bibbi ett fleecetäcke under regntäcket (gåva från en fd stallkamrat) och även om hon är oklippt och måhända aningen övertäckt så tänker jag att det är bättre att hon är lite för varm än lite för kall. Hon fyller trots allt 19 år om någon månad och står mest stilla i hagen.

Jag är för övrigt galet nöjd med hennes hull- trots urusla värden på mitt hösilage är hon väldigt rund (tjock?) och det klär henne fantastiskt bra.

En så stor elefant ser ännu värre ut smal än en mindre häst tycker jag och när hon kom var hon en sorglig syn medan jag numera knappt kan se mig mätt på henne. Bästa Bibbi ❤️!

Bästa Frenchie var ett epitet jag INTE ville ge min APA i morse när vi skrittade ut.

Han hade samma åsikt om högen med betor jag ville passera som förra veckan, dvs han ville inte passera dom alls.

Nu fick han ju göra det ändå men jag var tvungen att ställa frågan ”hur orkar du med dig själv” flera gånger utan att få något svar.

Vi genomförde i alla fall turen utan andra debaclen och någon gång ska han väl (?) inse att bet-högar inte dödat hästar. Eller inte?

I morse kunde jag tömköra på min utebana och det gick väldigt bra.

Som jag skrev häromdagen är Frenchies bjudning just nu inte ”at it’s best” utan svajar uppsuttet medan den är bättre och mer konstant på töm så det är bra att använda sig av denna träningsmetod tycker jag.

Igår kväll var det nollgradigt när jag körde till jobbet men nu är vi tillbaka till de 8-10 plusgraderna som vi haft ett bra tag.

Vad säger ni om denna bilden?

Jag tycker den verkligen utstrålar kärlek ❤️!

Idag blev det ett ridhuspass där jag var fortsatt nöjd med både häst och underlag (det sistnämnda över förväntan eftersom jag vet att det där med underlag är en hel vetenskap och mer därtill).

Hade jag inte varit så frusen av mig hade jag absolut kunnat vara på utebanan men förhoppningsvis kommer det fler chanser framöver. Jag går liksom bara och väntar på att minusgraderna eller ösregnen ska slå till men jag njuter OCKSÅ!

Efter stallbestyren tog jag bilen till min närmaste granne och tillika goda vän Åsa som har gigantiska slånbärsbuskar precis utanför huset och hon hjälpte mig att plocka 2 stora bunkar bär.

Planen är att göra saft som är en enkel flerdagarssyssla dvs det tar 4 dagar innan man förhoppningsvis kan stoltsera med x flaskor dryck. Jag lovar att visa er när det är klart!

Tittar man noga ser man en liten plutts rumpa sticka fram på bilden och tro det eller ej men den rumpan har idag varit och tränat för Nina!

Det är nästan på dagen (10/5) ett halvår sedan sist och har man orkat följa våra vedermödor sedan dess så vet man hur otrolig dagens träning var.

Vi gjorde inget märkvärdigt utan försökte mest hitta tillbaka till bjudningen som efter den långa konvalescensen svajar betänkligt.

I slutet hade jag en jättefin känsla och det är den jag måste försöka få till mycket snabbare, inte efter halva passet.

Jag måste åter ställa den retoriska frågan ”var är årstiderna på väg” efter att ha sett tex denna blomma i trädgården. Flera blommor ”blommar om” i stället för att helt ge upp?!?!

Som vanligt efter ett bra ridpass fylldes jag av ny energi och bokstavligen körde en ”lövkrattning à la Birgitta”.

Inte det prydligaste sättet att bli av med löv men good enough om ni frågar mig och för att vara i en trädgård långt ute i ingenstans dessutom.

Så här såg min utebana ut i fredags och den har lyckats hålla sig så fin länge nu pga den mycket härliga hösten utan speciellt mycket regn.

Men idag duggregnade det väldigt lätt (fast en sådant regn som man ändå blir mycket blöt av efter ett tag) så jag valde att styra kosan till ridhuset i stället för den första ridturen där sedan jag la in pinnflisen.

Och jag måste säga att det kändes bra att rida på detta underlag.

Det blev nästan inga ”märken” i det så någon harvning blir det absolut inte tal om på ett tag utan endast lite krattning vid behov.

Så här långt tror jag det var välinvesterade 6000 kronor!

Idag plockade jag också den sista fallfrukten från mitt ena äppelträd så snart blir det inget mer av detta godis till Frenchie som numera t.o.m. äter äpplena före morötterna som han också älskar!

Queen B föredrar tveklöst morötter så hennes saknad efter frukt kommer att vara noll men den enes ointresse blir den andres extra-portion hälsar Frenchie.

”Någon gång ska vara den första” som flickan sa….och idag har jag druckit slånbärssaft för första gången.

En vän bjöd på detta från enorma buskar som växter utanför hennes hus och jag blev faktiskt lite sugen på att prova själv (göra saft alltså).

Varje morgon när jag öppnar stalldörren mot hagarna slänger jag nästan omedvetet en blick efter vildsvin.

Och i morse hann jag inte ens fram till stallet innan tom jag med min usla syn såg gyttret…minst 10 svin i varierande storlek högst upp i Frenchies hage!

”Stick iväg” skrek jag för full hals och blev tack och lov bönhörd…klungan lommade iväg och försvann snabbt ur min åsyn.

Enligt jägaren jag sms:ade är de extra aktiva nu när majsen skördas och jag får bara hoppas på hans goda jaktlycka framöver.

Efter detta debacle, ett pass på utebanan och lite fix med stall och trädgård där jag bla klippte ner min jätteverbena och flyttade in den i min tombox samt ställde krukan med min dahlia i foderkammaren åkte Henke och jag för att äta lunch.

Även en bit pecannötpaj hamnade i mitt gap:

Här åt vi flera mycket goda helgbruncher för några år sedan men dagens pris på nästan 400:- känns i mastigaste laget så vi nöjde oss med en lunch (för 140:-).

Jag inledde denna dag med en liten skrittrunda i skogen!

Nu gäller det att tänka ÄNNU klokare och försiktigare kring setupen med Frenchie- vad han gör i hagen kan jag tyvärr inte råda över och det är där jag tror risken är störst att han drar upp sin skada men jag vill i alla fall inte känna att jag har ”ridit sönder honom” genom obetänksamt agerande när/om han blir halt igen.

Att gräset alltid är grönare….stämmer i alla fall just nu- det utanför hagen ÄR helt klart några nyanser grönare och gissningsvis godare?

Men jag ska inte påstå att hästarna kastar sig över det utlagda hösilaget så nog finns det att äta gräs även i hagen. Men är man bortskämd får man gå utanför också ❤️.

På tal om bortskämd hade jag vägarna förbi Löddeköpinge idag och passade då på att besöka en stor morots-producent. 2 säckar hamnade i bilen och det tror jag vissa somliga uppskattar 🙂 .