Jag har hur många gånger som helst berättat att jag inte är ett fan av varken hösten eller vintern men om alla dagar upplevdes så här hade jag definitivt ändrat uppfattning totalt.

Plus 10 grader, sol, inte en insekt i sikte, fortfarande massor av gräs i hagarna….vem kan ha något klagomål på det liksom?

Idag hade jag dessutom sällskap på min skrittrunda och jag är så nöjd med att Molly numera konstant går flera meter framför Vicke och inte som för några år sedan då hon bara ville gå i svansen på honom. Inte den bästa positionen om han skulle skicka ut ett ben…

Men när Molly och Vicke går som de gjorde idag då är jag så stolt och glad faktiskt. Träffade en annan hästägare i bil på en skogsväg och vi pratade en lång stund och båda djuren stod helt stilla och bara väntade, ingen otålighet eller försök att gå iväg…sådant är så mycket värt fast man kanske som djurägare sällan reflekterar över det eller så tar man det bara för givet?

Är det något jag verkligen tycker är tråkigt så är det att putsa fönster och vid några tillfällen har vi till och med lejt bort jobbet bara för att slippa.

Men idag blev det detta till trots rengöring av stallets 7 fönster; med tveksamt resultat ska sägas.

Fönsterna är ”tusen” år gamla och ser ut därefter så det går inte precis att få den där kliniskt rena looken som jag vill ha på mina egna fönster. Dessutom är det inte helt lätt att komma till och tvätta dom från insidan eftersom gallerna är i vägen.

Men nu är de tvättade både in och utvändigt i alla fall.

Fönstret på bilden sitter i min foderkammare och bilden är tagen förra hösten men där ser man lite av ”slitaget”.

En sak som jag uppskattar med Vicke är att man kan låta honom vila i x dagar, t.o.m. någon vecka utan att han blir stallmodig och får en att blir rädd att man ska ramla av.

Efter 4 dagar utan ridning kunde jag därför skritta ut utan problem och nu är det just skritt som väntar tills återbesöket hos min veterinär.

Idag har det varit en ny loppis i mitt ridhus.

Jag hade knappt något att sälja för egen del men tycker att det är ett lättsamt och enkelt sätt att träffa lite nya människor och knyta kontakter.

Jag har nästan helt slutat köpa hästprylar utan använder mig av det jag har (och det är mer än tillräckligt) men ser ju vid dessa events vilken mängd saker en del har till försäljning.

Jag har sedan länge insett att mycket bara blir liggande även om man från början har tänkt ”det här kan vara bra att ha” och dessutom har mina saker en tendens att hålla i hur många år som helst. Ibland är det banne mig nästan så att jag blir glad när något går sönder så att jag ”får” slänga det 🙂 !

Jag har hela veckan fantiserat om den goda buffén jag åt i söndags så idag styrde jag och Henrik kosan dit för en repris för min del (Henrik har inte varit där tidigare).

Väl framme kunde jag konstatera att rätterna var helt utbytta men det gjorde ingenting för även det som fanns på menyn idag var hur gott som helst så vi lämnade stället proppmätta!

Dagen har i vissa delar varit väldigt lik gårdagen; exempelvis red jag även idag ut på Vicke.

Medan jag igår red ganska kravlöst blev det idag mycket skolor utmed vägarna där jag hela tiden växlade mellan öppnor och slutor.

Även vad gäller maten blev det en ”nästan-repris”; idag åt jag brunch på ”Anita på Börringekloster” som jag absolut kan rekommendera som mat/utflyktsmål. Många av rätterna på buffén var vegetariska och mycket goda.

Att få träffa två vänner jag inte sett på över 1 år pga pandemin var väldigt trevligt och vi hade som vanligt mycket att prata om.

Efter 2 dagar i ridhuset och med massa regn som kuliss passade det bra att rida ut i solsken idag.

Det var härligt att trava och galoppera i den vackra skogen även om man får vara beredd på att det plötsligt hoppar fram en dovis eller två från ingenstans.

Solen var verkligen välkommen; min gödselplatta ser ut som en swimmingpool och för övrigt känns det mesta lättare när inte allting blir genomvått.

Det skiljer bara ungefär 2 veckor mellan mig och Henke i ålder så idag var det dags att fira hans födelsedag vilket vi gjorde genom en brunch på Grand hotel i Lund.

Jag konstaterade att jag äter mindre med åren; förr kunde jag stoppa i mig enorma mängder mat men idag not so much.

Det vi åt var i alla fall mycket gott och bara att byta om från ridbyxor till klänning kan behövas ibland!

Dagens tiotusenkronorsfråga: var tror ni jag red idag?

Ledtråd: det börjar på RID och slutar på HUSET!

Skämt å sido så har det verkligen varit skämt å sido idag- inget skojigt väder alls utan det har regnat sååååå mycket!

Jag tog pga regnet in den lille medan jag red Vicke och med facit i hand känns det som att jag räddade hans liv typ…just den timmen vräkte det ner något sanslöst.

Mitt ridhus är ju sådant att det låter rätt mycket därinne av regnet även om det bara duggregnar så ni kan kanske tänka er hur det lät när det verkligen körde igång; det dånade!

I stället för att gnälla över att allt hann bli genomblött bara av de få metrarna mellan stallet och ridhuset skänkte jag en tacksamhetens tanke över att jag ens har ett ridhus; hur många hobbyryttare har den lyxen utan att ha betalat en krona för dess tillkomst?

Med så här fin blomning 19 oktober gör jag en mental notering att köpa mer av denna tåliga blomma nästa sommar!

Dagens ridpass har avverkats på utebanan, även idag med sällskap av skatan som kom med ytterligare ett päron. Den flög dessvärre bort med det sen så det blev ingen påfyllning i Vickes krubba.

Varje gång jag har ridit på utebanan den senaste tiden har jag tänkt att det nog blir sista gången för i år men än håller den regnet stången och torkar upp så bra.

Först en fråga: är det någon som vet vad detta är?

Hittade ”saxen” vid några björnbärsbuskar utanför mina hagar när jag plockade de sista äpplena från marken.

Efter stallsysslorna begav jag mig till Malmös utkant (Arlöv) för att fylla på mitt spånförråd.

Är väldigt nöjd med detta win-win-koncept, snickeriet är jätteglada att slippa elda upp spånet och jag är minst lika glad över att kunna ha gratis strö. Eller….helt gratis är det ju inte eftersom det går åt några liter bensin för att hämta det men det lönar sig utan tvekan och jag gillar dessutom hela ”återvinningsidén” så att säga.

Idag hade jag ridsällskap av Molly och ni som vill skriva om koppeltvång och dylikt kan ”save your breath” för det finns ingen lag som kräver att hunden sitter fast med ett fysiskt koppel hur många som än hävdar detta.

Däremot ska man ha sådan kontroll över sin hund som om den var kopplad och det är en jäkla skillnad och få som kan påstå det.

Eftersom min hund går lös anser jag uppenbarligen att jag har ovan sagda kontroll och ni behöver inte anstränga er för att försöka motbevisa mig; den diskussionen är jag rätt trött på.

Och ja, vi mötte både en katt och såg 4 dovisar på håll utan att Molly gjorde en antydan till att ens springa 5 meter så….

Nej, att Molly ska hitta på något dumt är jag inte rädd för men kan tyvärr inte säga samma sak om Vicke vilket också är anledningen till att jag håller honom och Molly mestadels åtskilda.

Han har jagat henne oprovocerat i hagen enstaka gånger och sparkat henne en gång när jag red (flera år sedan) så nu vågar jag bara ha med henne om hon går framför honom vilket hon själv också verkar ha insett är det enda säkra.

Väldigt konstigt att min annars så vänliga häst har betett sig så trist; dels är det som sagt inte alls likt honom och dels har ingen annan häst jag ägt/ ridit betett sig så i oprovocerade situationer.

Jag har ju tvärtom ridit kors och tvärs med hund och häst utan minsta problem men nu är det som det är och huvudsaken är att jag är på min vakt.

Den lille är tack och lov lika snäll och klok som mina tidigare hästar så han har bara nosat nyfiket på henne i hagen och det är så det ”ska” vara ❤️!