Ja, oavsett om det var blåsten som kom med hösten eller tvärtom så hade jag verkligen ingen sommarkänsla i morse i alla fall.

Det regnade på vägen till stallet och även om det otroligt nog var uppehåll under hela mitt ridpass så hade jag i alla fall sällskap av väldigt friska vindar som ni kan se på bilden ovan och i Vickes hår.

Men men…det positiva var att vår utebana bara blir bättre ju mer det har regnat på den (till en viss gräns dock ha ha ha)- Vicke går bäst på en aningens djupare underlag (även detta verkligen till en viss gräns) och med lite harvning på det så har man bäddat för ett bra ridpass vilket vi också fick.

Jag försökte rida som på förra träningen för X, väldigt samlat och med fokus på aktiva bakben långt under hästen och tyckte att jag fick till det bra.

I högervarvet är en svårighet att Vicke inte riktigt tar stöd på vänster, ytter tygel (utan hänger sig mer på höger tygel som man får försöka få bort honom från) och detta jobbade vi mycket med för X och jag tycker absolut att även det blev mycket bättre idag. Inte ramla inåt utan bära sig så att ytter bak måste ta i mer.

När vi var klara insåg jag att ännu en fördel med väldigt friska vindar är en torr häst så det var bara att sätta på regntäcket och släppa ut min finis i hagen för frukost och vila.

Ibland är man glad när väderleksprognosen INTE stämmer och idag var en sådan dag.

Det var inte mycket av de utlovade jättemängder regn som föll över Staffanstorp och det var det nog ingen som var ledsen över.

Vickes ”motion” har bestått av 8 timmars hagvistelse och inget mer men jag betraktar ju även vila som en del i ett träningskoncept.

Och efter gårdagens flit i ridhuset behövdes kanske en liten paus också så att han inte tappar sin alltid positiva inställning till arbete.

Nej, inget nytt under solen hos mig och Vicke; vi tränar på som vanligt och det är jag mycket tacksam över att vi kan göra.

Efter sedvanlig ”ban-preparering” blev det ett lika sedvanligt dressyrpass höll jag på att säga 🙂 .

Tempoväxlingar och slutor i trav och enkla byten och galoppombyten i en knapp timme blev det och därefter sedvanlig hagvistelse.

Jag längtar verkligen efter en X-träning nu, gillar inte när det går för lång tid mellan våra besök hos honom och ska försöka börja träna lite oftare framöver om tillfälle ges.

På dagens motions-schema för Vicke stod något som jag inte har ägnat mig åt på länge- inte med honom i alla fall: tömkörning.

Blev initialt smått rädd när gjorden inte var i närheten att gå om honom tills jag insåg att jag senast hade den på lilla Messy så det fanns ganska många hål till att länga ut den med….puh!

Tömkörning är en sådan grej som jag varje gång jag ägnar mig åt tänker ”varför gör jag inte detta oftare”- det är egentligen väldigt roligt men jag brukar ju prioritera den uppsuttna träningen.

Idag tränade jag på att samla både traven och galoppen rejält på små volter, det blev lite travökningar där det fortfarande saknas tillräckligt med ”häng” (men det kommer….) och lite tramp-embryon utmed långsidorna.

Vicke jobbade på jättefint och belönades med en lång svalkande dusch när vi var klara 🙂 .

När jag kom till stallet i morse fann jag utebanan perfekt bevattnad av nattens regn vilket gjorde underlaget ännu bättre än igår- härligt!

Jag fortsatte med samma arbete som under föregående pass- många tempoväxlingar i trav blev det och det kändes väldigt bra.

Gjorde också några enkla byten och lite galoppombyten innan jag avslutade.

Jag ska fokusera på travarbetet ett tag nu tänkte jag, försöka få mer variation i takt och tempo så att vi kan få till både mellantrav och ökad trav lite bättre på tävling i alla fall.

Nej, söndagar brukar sällan vara vilodagar för mig och Vicke- jag passar tvärtom oftast på att göra lite extra i ”hästväg” på helgen; sådant som inte hinns med de vardagar man arbetar.

Idag blev det ett dressyrpass på utebanan och planen var att arbeta med tempoväxlingar i trav vilket vi också gjorde.

En av våra akilleshälar på tävling är de obefintliga travökningarna, Vicke pinnar liksom bara på fortare med benen och det där svävmomentet som man skulle önska….tja…det finns det inte så mycket av.

Idag försökte jag ”tänja ut” traven lite, både ur samlad trav och dito galopp och det gick väl ganska bra.

Jag önskar att jag hade haft en spegel att titta i men nu får jag lita på känslan och som sagt: den var ok.

Jag tror att jag kommer att få arbeta mycket med detta (och det har jag redan gjort en hel del) så någon quick-fix är det inte tal om.