Ja, idag har jag alltså varit på Gekås i Ullared och mycket mer än så har jag faktiskt inte hunnit med.

Åkte till stallet och mockade på morgonen och körde dit som hastigast direkt efter Gekås för att titta till Vicke som fick en av sina sällsynta och väl inplanerade vilodagar.

Till Ullared åkte jag med en fd arbetskamrat och ”hästskötar-Lina” och det blev tid till både mycket snack om allt möjligt i allmänhet och hästar i synnerhet och så mycket shopping som vi ansåg oss behöva.

Jag handlade faktiskt ovanligt lite denna gången vilket berodde på flera saker.

Dels hade jag ju lovat mig själv att hålla på köpstoppet vad gällde flera produkter (hästtäcken tex) , dels hittade jag inte så mycket jag VILLE ha/ behövde och slutligen har jag haft väldigt mycket utgifter de senaste månaderna vilket gör att min sparkonto är hårt sargat och måste få återhämta sig nu.

Bästa köpet var nog ett par termoridstövlar för 229:–, annars blev det mest småsaker på hästfronten så som gummiband, en ny nummerbricka, vita ridhandskar, 3 par ridstrumpor, E-vitaminer och en tjockare stalltröja.

Maken fick DVD-skivor, rakblad och strumpor medan hemmet fick desto mer i form av alla möjliga rengöringsmedel, hygienartiklar, en spegel, krattor (till lövräfsningen), ett påslakanset mm.

Jag har som vanligt tagit en del kort på sådant ni kan inspireras till att köpa men dom kommer om några dagar.

Idag var det åter dags att träna för Hans med Zack och som vanligt höll jag på att säga fick jag en rejält ego-boost medan vi krumelurade.

Hans är verkligen inte rädd för att berömma om han anser det påkallat och det var ingen ände på bra-ropen idag :).

Lilla röd kämpade på, stånkande en del och fick till både skolor, enkla byten, samlad och förvänd galopp på ett bra sätt.

Efter träningen hastade jag vidare till Vicke som jag tömkörde för en gångs skull.

Konstaterade medan han travade runt mig att just lin-springandet inte är det där han visar sig mest till sin fördel till skillnad från mina tidigare hästar som oftast sett ”häftigare” ut på töm.

Vicke ser faktiskt lite halvtrist ut och det tycker jag verkligen inte att han gör under ryttare.

När vi var klara kom Vickes fd ägare och hälsade på och det roliga var att hon sa PRECIS samma sak om Vicke som tömkörnings-modell :).

Bortsett från detta samstämmiga konstaterande hann vi med att prata massor om det lilla spetsörat och jag kände igen massor så vi tycker väldigt lika om Vicke och uppfattar honom på samma sätt.

Att hans mage är ett bottenlöst hål, att han kan ställa upp i världsmästerskapet i att bajsa, inte är så bra på travökningar, behöver komma ut och tävla ofta och är som en handväska att ha med sig överallt var bara några av de saker vi nickade instämmande åt.

Jag blev också uppmuntrad att hoppa Vicke så det tänker jag verkligen ta tag i snarast.

Verkligen jätteroligt att träffas för första gången- jag köpte ju Vicke efter endast en provridning där ägaren inte var med och sedan besiktigade hon honom i Stockholm utan att jag var med så vi har faktiskt bara haft kontakt via mail och telefon fram tills idag.

Vilken fin bild Vickes fd ägare lyckades ta!

Man skulle kunna tro att jag hade fått nog av hästaktiviteter efter att både ha haft stalljour och tävlat två klasser och jag hade gärna tillbringat resten av dagen i soffan men det lät sig inte göras.

Min kära sadel skulle hämtas eftersom den var färdigjusterad och dessutom måste jag lämna tillbaka den sadel jag lånat av Vickes förra ägare imorgon. Och att sitta och rida i min flatback känner jag inte för 🙂 .

När sadeln var hämtad utanför Flyinge var det dags för nästa nödvändiga projekt- klippning av Vicke.

Över en natt förvandlades han igår från ”häst som behöver klippas SNART” till ”häst som riskerar att bli skjuten av skyddsjägare i boxen, misstagen för en BJÖRN som förirrat sig in på anläggningen”.

Att han var oklippt idag var bara bra eftersom jag ju red i regn och jag sällan använder länd/ridtäcke på tävling men annars blir han genomsvettig om jag rider i ridhus och det tycker jag inte om.

Klockan 1900 var djuret äntligen färdig- och hel-klippt och då kunde jag kvällsfodra och äntligen köra hem.

Foto från förra söndagen

Brrr…väderleksrapporten stämde alltför väl i morse- frost (!) på rutan och endast 2 plusgrader när jag körde till stallet vid 7.30.

Jag klippte faktiskt ner hallonbuskarna under dagen- det började bli lite tröttsamt att plocka en näve hallon var tredje dag typ så nu får det vara nog för i år.

Lite lövkrattning blev det också- denna sisyfos-syssla som är sååå rolig….NOT!

Åkte och handlade mat till Vicke på lunchen, det blev vardera säcken av lucern, soja och betfor.

Jag blev av förra ägaren ”varnad” för att Vicke är svårfödd så det är tur att hans mage verkar vara ett bottenlöst hål- han kan äta hur mycket som helst och han gör det i världsrekordfart!

När det var dags att rida förlade jag passet till ridhuset och valde att prova att rida med spö, något jag bara gjort en gång (första gången jag red hemma) eftersom Vicke inte verkade gilla att man petade på honom med detta.

Och han blev inte förtjust när jag petade till honom med det idag heller utan blev lite stark och ville gå iväg men det passade faktiskt väldigt bra eftersom han i vanliga fall är nååååågot för ”vek” i halsen och inte tar ett så pass bra stöd i handen som man skulle önska alla gånger.

Nu blev det ett annat sug framtill och då kom också en annan trav fram- mycket trevlig.

Och åhhh vad jag önskar att någon hade varit där och filmat för jag lovar att jag satt hur obehindrat som helst och verkligen red och satte takten, inte försökte klamra mig fast halvt om halvt okontrollerat som i början när Vicke kom.

Den dagen jag kan få Vicke att trava så här avspänt på tävling kommer det att bli RIKTIGT bra- det lovar jag :).

Nu travade jag mest runt och njöt av den fina, ”nya” traven men jag samlade också galoppen en del och ”tvingade” Vicke att acceptera att jag ville använda spöt som en lätt förstärkning när jag kände att han började tappa fart.

Visst kan man även använda skänklarna men dels vill jag kunna rida med helt ”hängande ben” och dels måste Vicke förstå att spöt är en HJÄLP inte något man ska bli rädd för.

Mysig uteritt i härligt solsken stod på schemat idag.

Jag travade ganska mycket i kort trav vilket jag brukar göra när jag rider ut- tycker det är bra träning att kunna sitta bra även när Vicke spänner sig lite vilket han helt naturligt gör lättare/ oftare ute än i det lugna ridhuset.

På hemvägen mötte vi en stallkamrat som vi fick sällskap av vilket var trevligt eftersom vi nästan alltid är helt solo.

När det blev Vickes tur att bli riden idag tänkte jag att jag inte skulle vara sämre än att jag skulle prova mina egna träningstips på honom.

Sagt och gjort- det blev ett jättebra pass där jag ständigt påminde mig själv om ”lama ben”- dvs att bara låta benen hänga utan att klämma eller inverka annat än om Vicke tappade fart.

Nu sitter jag riktigt obehindrat även i traven (hemma i alla fall) och hoppas aldrig mer behöva återuppleva de första så skumpiga veckorna att jag ett tag tänkte med fasa ”tänk om jag måste sälja hästen för att jag inte kan sitta på honom”!

Det börjar förresten bli dags för omklippning av finingen- det är inte ovanligt med temperaturer på 12-15 grader på eftermiddagarna och han blir genomsvettig efter våra dressyrpass trots att jag absolut inte tycker att jag pressar honom över några som helst gränser. Men det är varmt helt enkelt.

After work!

I morse hade jag ett riktigt behagligt pass på lilla röd-allting flöt liksom på i en jämn ström, harmoniskt och utan tjafs.

Måste förresten kommentera era skämtsamma (?) svar från förra torsdagen då ni menade att det var för tidigt på morgonen (runt klockan 5) för att kräva något vettigt jobb av Zack- så är det enligt min erfarenhet absolut INTE och känns det så för er så beror det enligt mig högst troligt mer på en morgontrött ryttare än en dito häst.

Jag har ju i perioder ridit tidigt på morgnarna i hur många år som helst och på en mängd hästar och aldrig upplevt att de skulle vara annorlunda (i negativ bemärkselse alltså) att rida tidigt på morgonen mot andra tider på dygnet.

Och det händer kanske 1 gång på 100, om ens det, att hästen ligger ner när jag kommer. Så nu vet ni det 🙂 .

Hur som…idag fortsatte jag tisdagens arbete med enkla byten och skolor och la även till travökningar.

De sistnämnda har jag ju nästan från början hävdat har varit vårt paradnummer men i kanske 2 veckors tid nyligen så har de inte alls känts så bra- Zack har velat slå sig fri och har verkligen studsat mig ur sadeln på ett obehagligt sätt- hände tex sist vi tävlade och kändes så klart inte alls roligt när man vet hur han KAN öka.

Dessutom blir i alla fall jag lite fundersam när något som flutit på så lätt och bra plötsligt blir dåligt.

Men efter senaste tävlingen så fick jag till det ganska bra igen när jag provade hemma och idag var Zack tillbaka i fornstora dagar 🙂 .

Idag LYFTE han mig rejält ur sadeln men det är en stor skillnad mot att man STUDSAR ur densamma kan jag säga och det går fortfarande att ”sitta med” på ett bra sätt till skillnad mot då man tappar all balans och därmed också förmågan att sitta snyggt (och korrekt).

De enkla bytena känns också bättre och bättre- jag tränar dom så som de ligger i MSV C:1 och här är det viktigt att jag verkligen får till avbrottet rakt över medellinjen och att även fattningen sker rakt mot långsidan, inte som i en liten ”serpentinböj” som hästarna själva gärna vill göra och ryttarna ibland slarvar med.

Skolorna utmed långsidorna känns ok men där behöver jag fortfarande en tränares öga mer känner jag.

Avslutningsvis gjorde jag lite mer galoppjobb som jag tänkte ge er som dagens träningstips- eller egentligen 2 tips som hör ihop och som båda tränar dels hästens styrka i galoppen men också stämmer av hur på hjälperna den är.

Börja först med att galoppera och känn verkligen efter hur dina skänklar inverkar eller snarare sagt INTE inverkar på hästen.

I denna övning ska du kunna bibehålla den satta galoppen fast dina ben hänger ”lea-lösa” rakt ner och inte inverkar på hästen.

Du ska INTE behöva klämma eller ständigt ”ticka till” hästen för att den ska fortsätta att galoppera eller låta bli att öka eller minska.

En del ryttare driver omedvetet ständigt och denna övning kan du använda för att kontrollera så att du INTE gör detta.

Den andra övningen går ut på att du i galopp ska minska tempot så mycket du kan utan att hästen bryter av till trav (eller skritt).

Försök att samla galoppen genom att sitta tungt i sadeln, inte främst genom att använda tyglarna även om du kan behöva ta förhållningar.

Vill hästen bryta av så ticka till den med skänklarna som en påminnelse (”Nej, galoppera vidare”) och sedan fortsätter du att sitta tungt och STILLA igen (inte ständigt bearbeta hästen med skänklarna).

Rider du med spö kan du även använda detta som en reminder-en lätt smäll på bakdelen och sedan fortsätter du att försöka samla.

Själv har jag haft stor nytta av dessa övningar för att kontrollera både mig själv och Zack och han är numera hur duktig som helst på att galoppera ”orörd” trots att han i grunden har haft en mycket svag galopp.

Och som ryttare kan man inte ständigt sitta och klämma på hästen; dels ser det inte så snyggt ut (minst sagt) och dels gör man bara hästen skänkeldöd samtidigt som man tröttar ut sig själv utan att egentligen uppnå det man vill till fullo.