Brrr…väderleksrapporten stämde alltför väl i morse- frost (!) på rutan och endast 2 plusgrader när jag körde till stallet vid 7.30.

Jag klippte faktiskt ner hallonbuskarna under dagen- det började bli lite tröttsamt att plocka en näve hallon var tredje dag typ så nu får det vara nog för i år.

Lite lövkrattning blev det också- denna sisyfos-syssla som är sååå rolig….NOT!

Åkte och handlade mat till Vicke på lunchen, det blev vardera säcken av lucern, soja och betfor.

Jag blev av förra ägaren ”varnad” för att Vicke är svårfödd så det är tur att hans mage verkar vara ett bottenlöst hål- han kan äta hur mycket som helst och han gör det i världsrekordfart!

När det var dags att rida förlade jag passet till ridhuset och valde att prova att rida med spö, något jag bara gjort en gång (första gången jag red hemma) eftersom Vicke inte verkade gilla att man petade på honom med detta.

Och han blev inte förtjust när jag petade till honom med det idag heller utan blev lite stark och ville gå iväg men det passade faktiskt väldigt bra eftersom han i vanliga fall är nååååågot för ”vek” i halsen och inte tar ett så pass bra stöd i handen som man skulle önska alla gånger.

Nu blev det ett annat sug framtill och då kom också en annan trav fram- mycket trevlig.

Och åhhh vad jag önskar att någon hade varit där och filmat för jag lovar att jag satt hur obehindrat som helst och verkligen red och satte takten, inte försökte klamra mig fast halvt om halvt okontrollerat som i början när Vicke kom.

Den dagen jag kan få Vicke att trava så här avspänt på tävling kommer det att bli RIKTIGT bra- det lovar jag :).

Nu travade jag mest runt och njöt av den fina, ”nya” traven men jag samlade också galoppen en del och ”tvingade” Vicke att acceptera att jag ville använda spöt som en lätt förstärkning när jag kände att han började tappa fart.

Visst kan man även använda skänklarna men dels vill jag kunna rida med helt ”hängande ben” och dels måste Vicke förstå att spöt är en HJÄLP inte något man ska bli rädd för.

Mysig uteritt i härligt solsken stod på schemat idag.

Jag travade ganska mycket i kort trav vilket jag brukar göra när jag rider ut- tycker det är bra träning att kunna sitta bra även när Vicke spänner sig lite vilket han helt naturligt gör lättare/ oftare ute än i det lugna ridhuset.

På hemvägen mötte vi en stallkamrat som vi fick sällskap av vilket var trevligt eftersom vi nästan alltid är helt solo.

När det blev Vickes tur att bli riden idag tänkte jag att jag inte skulle vara sämre än att jag skulle prova mina egna träningstips på honom.

Sagt och gjort- det blev ett jättebra pass där jag ständigt påminde mig själv om ”lama ben”- dvs att bara låta benen hänga utan att klämma eller inverka annat än om Vicke tappade fart.

Nu sitter jag riktigt obehindrat även i traven (hemma i alla fall) och hoppas aldrig mer behöva återuppleva de första så skumpiga veckorna att jag ett tag tänkte med fasa ”tänk om jag måste sälja hästen för att jag inte kan sitta på honom”!

Det börjar förresten bli dags för omklippning av finingen- det är inte ovanligt med temperaturer på 12-15 grader på eftermiddagarna och han blir genomsvettig efter våra dressyrpass trots att jag absolut inte tycker att jag pressar honom över några som helst gränser. Men det är varmt helt enkelt.

After work!

I morse hade jag ett riktigt behagligt pass på lilla röd-allting flöt liksom på i en jämn ström, harmoniskt och utan tjafs.

Måste förresten kommentera era skämtsamma (?) svar från förra torsdagen då ni menade att det var för tidigt på morgonen (runt klockan 5) för att kräva något vettigt jobb av Zack- så är det enligt min erfarenhet absolut INTE och känns det så för er så beror det enligt mig högst troligt mer på en morgontrött ryttare än en dito häst.

Jag har ju i perioder ridit tidigt på morgnarna i hur många år som helst och på en mängd hästar och aldrig upplevt att de skulle vara annorlunda (i negativ bemärkselse alltså) att rida tidigt på morgonen mot andra tider på dygnet.

Och det händer kanske 1 gång på 100, om ens det, att hästen ligger ner när jag kommer. Så nu vet ni det 🙂 .

Hur som…idag fortsatte jag tisdagens arbete med enkla byten och skolor och la även till travökningar.

De sistnämnda har jag ju nästan från början hävdat har varit vårt paradnummer men i kanske 2 veckors tid nyligen så har de inte alls känts så bra- Zack har velat slå sig fri och har verkligen studsat mig ur sadeln på ett obehagligt sätt- hände tex sist vi tävlade och kändes så klart inte alls roligt när man vet hur han KAN öka.

Dessutom blir i alla fall jag lite fundersam när något som flutit på så lätt och bra plötsligt blir dåligt.

Men efter senaste tävlingen så fick jag till det ganska bra igen när jag provade hemma och idag var Zack tillbaka i fornstora dagar 🙂 .

Idag LYFTE han mig rejält ur sadeln men det är en stor skillnad mot att man STUDSAR ur densamma kan jag säga och det går fortfarande att ”sitta med” på ett bra sätt till skillnad mot då man tappar all balans och därmed också förmågan att sitta snyggt (och korrekt).

De enkla bytena känns också bättre och bättre- jag tränar dom så som de ligger i MSV C:1 och här är det viktigt att jag verkligen får till avbrottet rakt över medellinjen och att även fattningen sker rakt mot långsidan, inte som i en liten ”serpentinböj” som hästarna själva gärna vill göra och ryttarna ibland slarvar med.

Skolorna utmed långsidorna känns ok men där behöver jag fortfarande en tränares öga mer känner jag.

Avslutningsvis gjorde jag lite mer galoppjobb som jag tänkte ge er som dagens träningstips- eller egentligen 2 tips som hör ihop och som båda tränar dels hästens styrka i galoppen men också stämmer av hur på hjälperna den är.

Börja först med att galoppera och känn verkligen efter hur dina skänklar inverkar eller snarare sagt INTE inverkar på hästen.

I denna övning ska du kunna bibehålla den satta galoppen fast dina ben hänger ”lea-lösa” rakt ner och inte inverkar på hästen.

Du ska INTE behöva klämma eller ständigt ”ticka till” hästen för att den ska fortsätta att galoppera eller låta bli att öka eller minska.

En del ryttare driver omedvetet ständigt och denna övning kan du använda för att kontrollera så att du INTE gör detta.

Den andra övningen går ut på att du i galopp ska minska tempot så mycket du kan utan att hästen bryter av till trav (eller skritt).

Försök att samla galoppen genom att sitta tungt i sadeln, inte främst genom att använda tyglarna även om du kan behöva ta förhållningar.

Vill hästen bryta av så ticka till den med skänklarna som en påminnelse (”Nej, galoppera vidare”) och sedan fortsätter du att sitta tungt och STILLA igen (inte ständigt bearbeta hästen med skänklarna).

Rider du med spö kan du även använda detta som en reminder-en lätt smäll på bakdelen och sedan fortsätter du att försöka samla.

Själv har jag haft stor nytta av dessa övningar för att kontrollera både mig själv och Zack och han är numera hur duktig som helst på att galoppera ”orörd” trots att han i grunden har haft en mycket svag galopp.

Och som ryttare kan man inte ständigt sitta och klämma på hästen; dels ser det inte så snyggt ut (minst sagt) och dels gör man bara hästen skänkeldöd samtidigt som man tröttar ut sig själv utan att egentligen uppnå det man vill till fullo.

Efter gårdagens träning, som blev ganska svettig, tyckte jag att det kunde räcka att Vicke fick skritta ut och mjuka upp sig lite.

Några vändor i klätterbacken blev det förvisso men det är nog bara nyttigt att inte enbart såsa på rakt fram :).

Glömde förresten att berätta att jag var och valde ut den GULDKLOCKA (!!!!) jag ska få av min arbetsgivare efter…..jag vågar knappt skriva det…25 års tjänst.

Hur tusan kan Birgitta 12 år redan ha hunnit arbeta så länge när hon är såååå ung? Förklara det den som kan 🙂 ?

I morse, när jag parkerade i garaget på jobbet insåg jag att jag hade glömt mina ridstövlar hemma….jättebra (NOT!!!!!) eftersom jag skulle rida Zack direkt efter att jag slutat.

Att köra hem emellan var inte att tänka på, det hade jag varken tid eller råd med så jag fick inventera vad jag hade för skor på mitt arbetsrum :).

Och se där….ett par röda gummistövlar lös så välkomnande mot mig….eller nåt….

Hur som helst var det iklädd dessa jag avverkade dagens ridpass på lilla röd och det gick efter omständigheterna hur bra som helst även om jag inte tyckte att jag satt lika tungt i sadeln.

Vi övade på skolor och enkla byten och det flöt på helt ok tycker jag.

Efter passet var det bara att slänga sig i bilen och åka till Vicke som jag skulle träna med för Christina.

Vi red också skolor, framför allt slutor på medellinjen så att jag verkligen skulle känna om jag ”höll linjen” eller inte. Lite skänkelvikningar blev det också och enkla byten.

Det mesta går att göra utan större bekymmer men det ska förfinas på alla möjliga sätt så klart- Vicke är ju bara 6 år och har inte den fullvuxna, sedan länge tränade hästens styrka och det ska han inte ha heller med tanke på sin ålder.

Så det är ”bara” att träna på, nöta, stärka….vanligt hederligt dressyrarbete med andra ord!

I morse önskade en god vän mig en bra dag ”i det gräsliga höstvädret” eller hur hon nu uttryckte sig och det stämde bra ända till himlen sprack upp rejält mitt på dagen och ersattes av strålande sol och värme.

Under sådana väderförhållanden kunde jag inte annat än välja att rida utomhus; först på utebanan där jag travade i 20 minuter och sedan en 25-minuters skrittrunda i omgivningarna runt stallet.

Och: jag red utan jacka?!?!?

Så: både härlig häst och härligt väder; fler sådana höstdagar tack!

En ”ultimat helgdag” då jag både hunnit med massor som varit nödvändigt, en del roligt och fått vila mig. En perfekt kombination som sällan inträffar på vardagarna och inte alltid på helgdagarna heller tyvärr.

Soya och jag har varit i Dalby med Åsa och Vilja och promenixat i över en timme- också något som sällan hinns med på vardagarna, framför allt nu när mörkret faller snabbare och snabbare. Och värre lär det ju bli när vi går över från sommartid.

Vicke och jag dressyrade i ridhuset i 50 minuter och jag körde en mix av lätta övningar (10 meters volter i trav, 15 meters volter i galopp tex) men spände också bågen lite och gjorde flera enkla byten, förvänd galopp, samlad galopp och så några försök till travökningar.

De sistnämnda påminner än så länge allt för mycket om när Kreon trummade iväg snabbare och snabbare utan den minsta vila i steget men jag är övertygad om att det handlar om idog träning så kommer de att bli om inte superbra så godkända.

Bra känsla över lag och jag är så glad över min fina häst.

Lagat mat har jag också gjort (kors i taket…det händer inte så ofta) och plockat med en del grejer, både hemma och i stallet.

Vi i stallet håller på att inreda en ny sadelkammare (dvs en omgjord arbetsbod) och som vanligt då man ska flytta alla sina hästsaker inser man hur mycket man egentligen har och hur lite  (läs: INTE ALLS) en del används. Och då tycker jag ändå inte att jag är i närheten av att vara en storshoppare vad gäller hästgrejer.

Men är man rädd om det man köper och inte varken slarvar bort saker eller låter dom bli förstörda på olika vis så blir det högar till slut- även om det verkligen inte är min önskan.