Idag är jag oproportionerligt nöjd/ stolt över att jag i morse kunde rida normalt i skogen för första gången på ca 5 månader. Var t.o.m. tvungen att ringa en god vän och skryta lite och hon som med egna ögon sett hur Frenchie kan vara en liten apa instämde i att vi var duktiga hi hi.

Frenchie var ju kopiöst istadig ett tag i somras och vägrade lämna stallplanen när det var som värst och idag kunde jag trava och galoppera helt normalt under vår tidigare vanliga runda.

Detta är ju en häst som till 99% har 2 lägen och sällan något mitt emellan, antingen snäll och med fantastiskt fin känsla ute eller totalt istadig och fastfrusen i marken med ibland otäcka sidokast och backningar om man går på honom. Inget som tant Birgitta uppskattar alls och alla mina tidigare hästar utom Kreon skulle aldrig drömma om att hålla på på detta viset.

Kreon var också extremt istadig att rida ut men det enda han gjorde var att frysa fast och möjligen backa liiiite men det blev aldrig risk för avramling som det verkligen är med Frenchie när han tvärkastar sig. Ni kan inte ana (jo det kan ni nog….) hur mycket jag älskar mitt säkerhetshandtag och jag hade aldrig i livet ridit ut utan det…..

Att Frenchie blev så dum i somras tror jag till 90% berodde på insekter som han hatar och att det var ganska mycket stök med skogshuggeri i skogen. Det hade 90% av alla hästar inte tyckt om men de hade ändå accepterat läget med för Frenchie kan sådant (massa bitande insekter) ge det totala överslaget från jättesnäll till jättedum…suck…

Men idag var han bäst ❤️!

Idag fyller jag år men vet ni; jag fick rätta Henrik som påstod att jag fyller 58….38 är det ju så klart!

Han gav mig i alla fall en ny jacka och bjöd på lunch i födelsedagspresent så han är förlåten 🙂 .

Frenchies pass bestod av 20-25 minuter skritt i högt gräs och lika lång stund i ridhuset.

Och om ni undrar; nej, jag tömkör inte på små volter- varken nu eller någonsin utan jag ”springer med” så att jag utnyttjar nästan hela ridhuset.

Ute är det 12-13 grader men kändes rått i vinden så hönsmamman gick ut med regntäcken till sockervaddshästarna.

Även Bibbi låter sig numera kläs på i hagen- hade hon sprungit iväg när jag kom med täcket hade jag ärligt talat bett henne att ”fuck off” för sååå kallt är det inte och hon hade säkert klarat sig men hon stod som ett ljus den lilla flickan ❤️.

Guldgossen ”knows the drill”…så klart ❤️!

I morse rådde total tystnad i skogen (läs: inga ”skogshuggarljud”) så jag vågade mig faktiskt dit med Frenchie för en halvtimmes skrittande efter en halvtimme på utebanan.

Det ska ju vara så välgörande med skritt gudbevars så det gäller att passa på…

Delar av skogen är för övrigt rena kalhygget, stigen på bilden var tex omgiven av granskog tidigare.

Just nu har jag stora cravings vad gäller äppelpaj så jag har gjort ännu en nyss.

Jag hörde på tv nyligen att det tydligen är ett riktigt bra äppelår och mina egna iakttagelser bekräftar absolut detta. Både Ryhus och en ödegård i krokarna har levererat mängder av frukt.

I fredags skördade jag den sista salladen och nu återstår bara några enstaka hallon att plocka då och då.

Igår kväll var Henrik och jag och lyssnade på Måns Möller i fullsatta Malmö Live (bilden tog jag innan de flesta hade hunnit komma).

Det var en rolig upplevelse även om förställningen var lite spretig. Delar var som standup medan annat var mer allvarsamt- en lite ovanlig mix tyckte jag personligen.

Nu har den årliga dovhjortsjakten kring Ryhus börjat och som en för mig enormt tacksam bonus strök det här svinet med.

Enligt en av jägarna jagade de bort ett 15-tal och han hade gott hopp om att de skulle hålla sig borta ett bra tag. Jag håller tummarna!

Även denna veckan har mestadels varit fantastisk vädermässigt och regnet som kom för några dagar sedan har satt igång gräset igen så jag har inte börjat fodra med ensilage i hagarna än. Väldigt tacksam för det också!

Inte alls tacksam över att Frenchie trampade av sig en framsko…trumvirvlel….i fredags kväll…men nu är den på plats igen.

Idag är jag tacksam över att

-det fortfarande går att rida på utebanan (ja, jag är klen…I know…)

-det inte regnar även om det blåser rejält

-min lilla/ feta gosse är ohalt så här långt

Han känns faktiskt fin i det lilla jobbet han utför; jag travar och galopperar kanske totalt 7-8 minuter med skrittpauser emellan.

Inte mycket och det ställer krav på mig att verkligen rida ”ordentligt” de korta stunderna om jag vill ha en bra känsla och det vill jag ju så klart.

Sedan är allting relativt men min häst skulle ärligt talat kunna starta en i alla fall LC som han står just nu och faktiskt både kunna placera sig och kanske rent av vinna. Så pass har han behållit både kondition och mjukhet och det var en av de sakerna jag var rädd för under konvalescensen; att han skulle ”rasa” totalt vilket han alltså inte alls gjort med de små krav jag ställer just nu. Sedan ska han så klart varken tävla LC eller något annat än MSV B om vi någonsin kommer dithän men det var bara ett för mig lite ”tröstande exempel” efter månader av…tja…ni vet….

Annars är jag lite flitig här hemma och gjorde en ny äppelkaka igår och har en linsgryta på spisen as we speak.

Har precis avverkat alla avsnitten av ”Morden i Sandhamn” efter ”Badhotellet” och har gett mig på ”Tunna blå linjen”. Extra roligt med den sistnämnda eftersom den utspelar sig i Malmö i allmänhet och kring min mer än 10-åriga fd arbetsplats i synnerhet (kring Möllevångstorget) så det är stor igenkänning på allt….även den bräkande skånskan ha ha ha!

Mängdmässigt tränas Frenchie just nu som typ en 4-åring och det blir ju inte så mycket man hinner ”göra” under ett pass om man inte älskar att skritta. Och tyvärr tillhör jag dom som helst inte skrittar alls annat än vid uteritter.

Nu GÖR jag ju det i alla fall, skrittar alltså, men jag tycker det är urtråkigt.

Jag försöker därför hitta så mycket variation i Frenchies arbete som det ändå går; som igår när jag inte hörde några ”skogsarbetarljud” och vågade skritta en stund i skogen eller som idag när jag longerade i skritt utomhus i högt gräs.

Jag tänker att det ändå kan ge lite att behöva lyfta lite mer på benen i gräset?

Efter 25 minuters skritt ute avslutade jag med tömkörning en liten stund i ridhuset och då blev det både trav och galopp i några minuter.

Visst är det en fin bild förresten 🙂 ?

Och med solen som lyser på min fina häst kom jag ihåg ett tusen år (eller 30 i alla fall) gammalt minne!

Vid ett tillfälle sa en bloggläsare (detta minns du till 1000% inte Bert Ahnelöv) att ”min gloria drog solstrålarna till sig” *ASG*!

Tänk vilket trams man kan komma ihåg ibland! Och nej, vi var inte kära eller nåt…bara stallkamrater!

Idag bestämde vädret sig för att ställa in den syndaflod dom var planerad att forsa över min del av Skåne och ingen kunde vara gladare än jag.

Gårdagens stora mängd nederbörd räckte bra och inför idag hade jag preppat ridhuset med harvning eftersom det inte går att rida på utebanan.

Eftersom det bara kom några droppar när jag skulle rida kunde jag efter 30 minuter i ridhuset skritta ut i 20 och sedan dess har det varit uppehåll.

Jag hann klippa allt gräs för vad jag hoppas och gissar är sista gången för i år- det är alltid en skön känsla när allt är kapat och det ser så prydligt ut.

Dagens skörd ser ni på bilden- jag är som alltid barnsligt stolt 🙂 .

And just like that…..så kom den hösten vi alla känner igen till Skåne. Konstant regnande precis hela dagen!

De senaste veckornas fullkomligt fantastiska väder har i alla fall jag sett som en enorm bonus men jag har också förstått att det inte skulle vara särskilt länge.

Dock måste jag säga att alla blommorna i min trädgård ser ovanligt fina ut och Frenchie och Bibbi har ännu inte satt någon vinterpäls. Annars skulle det inte vara konstigt om jag hade behövt klippa Frenchie redan kring den här tiden (om han reds som vanligt så klart).

Men idag var det regntäcke på båda djuren och det lär det bli från och med nu och varje dag gissar jag.

Och en bekännelse…jag tog in hästarna tidigare eftersom jag såg att Bibbi verkade ha fått nog och bara hängde vid grinden.

Imorgon var tanken att köra Frenchie till ett sedan 3 veckor tillbaka inplanerat klinikbesök.

I morse när jag tog ut honom ur boxen såg jag direkt att vänster fram (hans skadade ben) var svullet framtill över skenbenet och jag kunde också se och känna ett ytligt några centimeter långt rivsår?!?!

Alltså vad är oddsen?!?!!

Frenchie har i min ägo aldrig haft rivsår på frambenen?!?!

Tur i oturen kändes han i alla fall helt som vanligt när jag red, dvs inte halt även om svullnaden inte gick ner helt och han var lite irriterad när jag skulle tvätta benet.

Jag skrev till veterinären efter passet och vi bestämde att det var bättre att skjuta på besöket i några dagar så nu är det torsdag som gäller.

Kanske är det Bibbi Bitch (notera det nya smeknamnet) som har lyckats komma åt honom över trådarna för jag hörde henne sto-skrika flera gånger idag; något hon vanligtvis inte gör.

Men gissningsvis är hon brunstig och Frenchie vill gärna nosa på henne medan Bibbi varken vill att han ska göra det eller vill gå iväg så att han inte KAN nosa på henne. Ston….

Alltså vädret just nu….betyg 12 av 10 om ni frågar mig och om hösten alltid var så här kunde jag ha det så året runt!

Jag känner mig som värsta hobbyodlaren; kolla vad jag skördade i morse:

Och frukostmackorna innehöll både egenodlad isbergssallad och gurka! Hur ska det sluta 🙂 ?

Har tipsat om denna blomma förut; Stjärnöga!

Mycket tacksam att ha i trädgården från typ april till…tja…ännu någon vecka gissar jag. Och en av de billigaste att köpa och finns i många färger och nyanser:

Frenchie har travat sina 5 minuter och skrittat i kanske 40 och vi kan numera skritta ut på små korta turer om 20 minuter utan att istadigheten slår till. The little things….

Avslutningsvis: kolla vilken fin bild jag tog på Queen B igår. Ljuset!

Nästan som en tavla: