Inlägg i kategorin Dagens fråga

Dagens (tävlings)fråga

http://www.expressen.se/nyheter/hackerangrepp-mot-hm—expert-varnar/
<span >

<span ><span >Brukar Ni delta i dylika tävlingar?

Vet ni någon som faktiskt har vunnit något och vad i så fall?

Själv är jag för skeptiskt lagd för att orka engagera mig; sååå mycket skulle det inte betyda för mig om jag vann ett schabrak, en ny hjälm, en ridjacka eller vad man nu kan vinna om man bara klickar på en länk, sprider budskapet vidare och allt vad man nu kan behöva göra.

Om man läser artikeln i länken ovan så finns det dessutom risker med dessa ”tävlingar”; man kan få virus i datorn och frågan är om det är värt ett par nya ridhandskar eller dylikt?

Nä…”vill du HA något; KÖP det” är Neggo-Birgittas råd- då har du både hängslen och livrem och riskerar inte att stå med rumpan bar:))).

Och vill du tvunget delta i ett lotteri; köp en trisslott. Då har du i alla fall en på pappret chans att vinna en större summa pengar, inte grejer för några fjuttiga hundralappar.

Dagens (tv-program)fråga

Som ett lite lustigt sammanträffande inträffade följande för ett par kvällar sedan.Just som jag sitter och slötittar på det nog hittills värsta avsnittet av ”Arga Snickaren” och som både privatperson och socialarbetare förfasas över uthängningen av ett oskyldigt barn som tvingas figurerar när man visar hennes föräldrars totala oförmåga att se till hennes behov (familjen levde utan element och dusch vilket gjorde att det ibland endast var 6 grader ”varmt” inomhus och man fick bege sig till ett uthus för att duscha) får jag ett meddelande från en person jag är vän med på Facebook:

Just nu är Tv-produktionsbolaget STO-CPH i uppstarten med ett helt nytt TV-program där fem stycken härliga och ekonomiska, sparsamma eller snåla personer eftersöks.
TV-program som handlar om ekonomi är alltid uppskattade men i det här programmet vill vi göra något helt annorlunda som har med pengar att göra – vi vill hylla ekonomiska genier!
För oss spelar det ingen roll om en person är stormrik eller har en skälig inkomst. Huvudsaken är att man har sina egna genvägar till att spara pengar, oavsett om det handlar om små eller stora summor. Det kan handla om allt från att lägga ner möda på att hitta rabattkuponger, ånga bort frimärken från kuvert, pruta i mataffären eller ha en apparat som får ut det sista ur tandkrämstuben.

ÄR DU SJÄLV SPARSAM OCH STOLT?
KÄNNER DU NÅGON SOM STÄMMER IN?
KONTAKTA OSS FÖR ATT TIPSA ELLER BARA VETA MER!

MAILA sparsam@sto-cph.com ELLER RING
08-459 74 41 PÅ EN GÅNG!
ALLA TIPS MOTTAGES TACKSAMT

Tja…jag vet att jag ”alltid” varit känd som sparsam/ ekonomisk bland vänner och bekanta och även om en del har tyckt att det ibland har varit tacksamt att driva lite med detta är det inget som jag skäms över utan tvärtom är tacksam över att jag lärt mig hemifrån.

Det har ju tex gjort att jag alltid har kunnat unna mig väldigt mycket vad gäller mitt hästintresse och också bo bra, ha bil och annat jag velat.

Hur som helst- om det var ”Arga Snickaren” som bidrog till att jag omgående kände ”Absolut inte” och ”Tack men nej tack” vad gällde ovanstående förslag vet jag inte men även om jag gärna tipsar andra om hur de kan leva (mer) ekonomiskt osv så skulle jag aldrig vilja ställa upp i något tv-program kring detta.

Jag har sett för många människor förnedras i tv, troligen/ förhoppningsvis omedvetet men icke desto mindre och känner för egen del att detta absolut inte är något jag skulle vilja riskera för egen del.

Men vad säger ni läsare?

Skulle ni vilja vara med i något program på tv? Vilket då i så fall och varför?

Lyxfällan, Sofias Änglar, Wipeout, Big Brother, Biggest Looser, Jeopardy…tja listan är oändlig egentligen….

Dagens (fasadkiss)fråga

Mycket har vi diskuterat men dock aldrig detta:))).

Men när jag gick till jobbet från bilen härom morgonen och bevittnade rastning av några hundar slog det mig: VARFÖR TILLÅTER MAN SOM HUNDÄGARE SIN HUND ATT KISSA MOT FASADER?!?!?!?

Är det för att man tycker att hus är ”allmän egendom” som det är ok att förstöra på detta vis eller tycker man inte att lite urin spelar någon roll?

Hade man som husägare tyckt att det var ok om andras hundar sprang och pissade mot ens egen fasad? Jag tror inte det.

Att sedan vuxna karlar kan ställa sig och göra detsamma, både i fyllan och villan och för övrigt gör mig bara så förbannad så det vill jag inte ens tänka på.

Dagens (hållbarhets)fråga

Härom dagen gjorde jag våfflor och först när jag skulle slänga paketet slog det mig att detta nog hade legat ganska länge i köksskåpet.

Jodå..när jag tittade efter var bäst före datumet för snart 2 år sedan (!), varken första eller sista gången DET händer i detta hushåll som inte är känt för att laga mat dagligen :).

Hur som helst…jag åt givetvis(?) våfflorna utan en ytterligare tanke på hållbarhetsfrågan och de var hur goda som helst.

Men jag vet att man resonerar väldigt olika när det gäller bäst-före-datum och när det är dags att slänga gammal/ utgången mat.

En del är nästan maniska och slänger maten typ dagen innan utgångsdatum till och med och andra, likt mig själv tar lite mer lättsamt på saken.

Sedan är det givetvis skillnad på exempelvis våffelsmet och färsk kyckling men över lag så tror jag att man hade kunnat äta mycket mer ganska långt efter att bäst-före-datumet passerat.

Ha ha..minns att vi på förra jobbet ibland hade ”Lätta” eller om det var ”Lätt och lagom” på mackorna typ 1 månad efter utgångsdatum och vi lever alla än :)!

Hur resonerar ni- både vad gäller er själva och djuren?

Skulle ni tex kunna köpa torrfoder till er hund som gått ut i datum månaden innan?

Skulle ni köpa sedan 1 månad utgånget lucern till hästen?

Och er egen mathållning- baseras den på era egna smak-sinnen eller följer ni blint rekommendationerna på förpackningarna?

Dagens (inspirations)fråga

Idag funderar jag över det här med inspiration och vad som kan inspirera oss ryttare och det kan ju så klart vara många olika saker och/ eller personer.
 
En bok man läst, något man hittat på nätet, en youtube-länk, ens tränare, en vilt främmande människa man möter i ridhuset…ja..ni fattar…
 
Hur ser det ut för er del?
 
Har ni någon/ flera som ni regelbundet/ då och då rådfrågar/ tar hjälp av/ gråter ut hos?
 
Saknar ni ofta inspiration? Hur tycker ni att ni kan återfå den?
 
Själv har jag aldrig haft problem med att rida ensam utan har snarare föredragit det men jag är samtidigt en väldigt babblig och nyfiken person som, om jag fick önska fritt, gärna hade varit omgiven av likasinnade, dressyr och tävlingsintresserade ryttare.
 
Nu har jag sällan haft så många ur den sistnämnda kategorin i min absoluta närhet utan mest haft stallkamrater som varit promenadryttare så därför är jag glad över tex Internet där jag tycker att man kan både diskutera, få tips och inspiration helt gratis och när man vill nästan:))).
 
Sedan har jag givetvis vänner och bekanta som både tränar och tävlar aktivt men merparten träffar jag inte på en daglig basis och det är synd tycker jag.
 
Bortsett från nätet får jag också inspiration när jag tränar eller när jag och Mini rider tillsammans och sedan har jag en god vän som jag kan mailbomba vid behov (och hon mig så klart).
 
Tack och lov har jag sällan problem med inspirationen över lag utan önskar tvärtom att veckan ibland innehöll fler dagar som man kunde träna på- jag tycker det är väldigt kul att rida helt enkelt!

Dagens (relations)fråga

Hade en intressant diskussion med en annan hästägare nyligen och skulle vilja höra er syn på saken.

Som alla vi som har häst vet är vår hobby/ livsstil (välj själv) en inte bara dyrbar sådan utan även tämligen TIDSKRÄVANDE i förhållande till en hel del andra hobbys/ sporter som ”vanliga” människor brukar ägna sig åt (gympa, löpträning, aerobics osv).

Vi hästägare kan lätt tillbringa både 2 och 3 timmar i stallet VARJE DAG, så gott som 365 dagar om året och så brukar det ju inte vara om man går till gymmet eller spelar korp-fotboll.

Att det tar så lång tid kan vara svårt att både förstå och acceptera för en utomstående och det gäller att hitta en partner som har denne förståelse och acceptans om det inte ska bli väl tjatigt och jobbigt med ett förhållande, det är i alla fall min erfarenhet.

Och nu till dagens frågor:

När ni har inlett ett nytt förhållande: hur har ni betett er vad gäller att ”presentera” er hästhållning?

Har ni för några veckor/ månader ”mörkat” hur mycket tid det egentligen tar och försummat er häst för att därefter…tadaaaa…plötsligt börjat vara lika mycket i stallet som innan ni träffade nya kärleken?

Eller har ni ”kört på som vanligt” och tänkt att ”det är lika bra att han/ hon ser direkt vad det handlar om- annars kommer det aldrig att funka”.

Själv har jag alltid anammat den sistnämnda metoden, dels för att jag resonerat enligt ovan men också för att mitt samvete aldrig skulle tillåta mig att plötsligt börja strunta i min häst och överlåta dess skötsel till andra människor.

Ja så har jag tänkt- hur tänkte och gjorde ni?

Dagens (avstånds)fråga

Idag funderar jag lite på det här med AVSTÅND- avstånd till TÄVLINGAR för att vara mer exakt.
 
Jag har ju många gånger berättat om hur lyckligt lottade jag anser att vi skåningar är- vi har ”massor” av tävlingsplatser inom en 5-7 mils radie.
 
Kör man så ”långt” i Norrland kommer man inte ens fram till närmaste korvkiosk om jag har förstått saken rätt:)))) (hur trötta är ni på DET skämtet norrlänningar???).
 
Så vad säger den samlade läsarkretsen?
 
Hur långt är ni beredda på att åka för att få tävla?
 
Själv upplever jag en smärtgräns någonstans vid 10 mil ungefär…visst kan jag vid ytterst sällsynta tillfällen åka längre men ibland händer det inte ens en gång om året.
 
Och som sagt; jag kan inte räkna de tävlingsplatser jag har att vraka bland ändå och framför allt så länge jag befinner mig på lätt-klass-stadiet och dessutom kan rida på både kort/ lång bana och lokalt och regionalt.
 
Så oftast handlar det om körningar på max 5 mil faktiskt- väldigt bra för alla parter.
 
Det går inte åt mycket bensin, man behöver inte sitta en evighet i bilen och hästen får kortare tävlingsdagar.

Dagens (luv)fråga

Upplys en gammal och omodern stofil: vad är grejen med luvor?

De finns idag i var mans hand och säljs en masse och att ha flera olika luvor för att matcha schabraken verkar nästan vara ett måste.

När jag tävlade hoppning för tusen år sedan kunde ryttare IBLAND använda dessa på sommaren och då i syfte att hålla insekter borta.

Någon enstaka påstod också att luvan dämpade olika ljud = man fick en lugnare häst med luva.

Finns det andra användningsområden?

Är detta mest ett snyggt mode-attribut eller har det blivit så otroligt vanligt med överkänsliga hästar som måste ha dessa luvor året runt?

Dagens (tilläggstjänst)fråga

Besökte för ett tag sedan ett stall där jag noterade att man tar extra betalt för ”allt”- för att sätta på täcken, ta av lindor, ta in hästen från hagen när hovslagare/ veterinär kommer osv.

Det känns som att det är mer eller mindre så det fungerar i många inackorderingsstall numera, eller har jag fel?

Och jag gissar att man som stallägare kan se på dessa extra-tjänster på 2 sätt; antingen som något som man har möjlighet att tjäna en extra slant på utan att behöva höja den faktiska stallhyran eller som något man helst vill slippa och därför ser till att ta så pass bra betalt för att folk helst ska dra sig för att efterfråga tjänsten. Idag finns det ju tex många täcken som kan användas både inne och ute och på exempelvis vår anläggning finns det numera inte många hästar som får extra täcken påsatta av personalen.

Hur fungerar det i era stall?

Tycker ni att det är bra att man tar betalt för allt extra eller vill ni hellre att det ingår i stallhyran som då rimligen riskerar att bli högre?

Själv föredrar jag absolut att var och en betalar för det som den utnyttjar- inte så konstigt eftersom jag bor så nära stallet och därför aldrig efterfrågar de extra tjänster som många av mina stallkamrater behöver för att slippa köra flera mil för att fixa själva.

Dagens (bajs)fråga

I samband med Kreons kliande som jag skrivit om tidigare beslutade jag mig för att utesluta att han inte hade mask och skickade därför in ett träckprov (som visade måttlig förekomst av blodmask- därav avmaskningen i fredags).

Jag har genom åren gjort detta då och då och därför också sluppit att avmaska (läs: mata min häst med gift för det är så jag ser det) och på nuvarande anläggning har stallägarna gjort detta en gång varje sommar sedan jag flyttade dit i alla fall och avmaskat alla hästar som behövt detta.

Men det ÄR ju näst intill omöjligt att mask-kolla alla hästar, i alla fall hos oss där hästar kommer för in/tillridning och där även övriga inackorderingar byts ut med ojämna mellanrum.

Vet att detta med avmaskning sköttes urdåligt på den ridskola där jag stod innan (vet dock inte hur det är nu), där avmaskade alla lite som de kände för, dvs någon avmaskade flera gånger om året, någon inte alls och så fanns det allt däremellan. Och givetvis var det aldrig någon som mockade sin avmaskade hästs hage speciellt pga detta.

Minns att en hästägare avmaskade sin häst samma dag som den åkte på bete- juste mot den betesägaren!

Mitt förslag på hur man kunde i vart fall FÖRSÖKA hålla koll på ”maskläget” i alla stall är att man som nyinflyttad avkrävs ett träckprov senast veckan efter att man kommer till stallet och att ens häst under tiden får gå i en och samma hage som man sedan sanerar vid behov.

Ett träckprov kostar inte många kronor och går snabbt at få svar på så det torde inte vara en orimlighet som jag ser det i alla fall.

Dagens frågor är:

Tar du träckprov på din häst innan avmaskning? Om inte; varför? Hur ofta avmaskar du? Och om du står i annat än eget stall; hur sköts detta på din anläggning, kollektivt eller sköter var och en sin egen hästs avmaskning?