Läst på Facebook:

”VARNING – angående tandvård av hästar
Angående tandbehandling av våra hästar i Orranäs Stall

För ca två veckor sedan bokade vi en sk hästtandtekniker för att kolla ett antal hästars tänder i stallet. Vi blev vilseledda vad gäller personens kompetens, då hon muntligt omtalades som ”hästtandläkare”. Även begreppet ”hästtandtekniker” som hon kallar sig själv, uppfattades av oss som att yrket utövades av en person med legitimerad djursjukvårdsutbildning. Det har visat sig att så var inte fallet..

Det vi råkade ut för i Orranäs stall är att fem hästar har blivit felaktigt behandlade, de har fått sina tänder mycket hårt nerslipade alldeles i onödan. En häst behandlades också för en tandfraktur.  Allt gjordes utan smärtlindring eller sedering. Fem hästar vars mun och tandhälsa varit utan problem tidigare. Ytterligare en häst med kroniska tandproblem som regelbundet sköts av veterinär på klinik, behandlades utan att ägaren vare sig var tillfrågad eller närvarande, den var alltså inte med på listan för tandbehandlingen. Hästen fick så ont efteråt att ägaren var tvungen att akut åka till Kalmar för att få behandling och smärtlindring. Tre hästar hade kortvariga ätproblem efter tandbehandlingen och ytterligare en drabbades av svår kolik eftersom han helt slutade att dricka och äta.

På inrådan av Länsveterinär konsulterades en veterinär med vidareutbildning i hästtandvård som kom och undersökte de behandlade hästarna. Hon konstaterade och dokumenterade skadorna. Alla hästar behandlas just nu med Metacam i 14 dagar pga pulpit (inflammation i tändernas pulpor).

Efter en felaktig tandbehandling enligt ovan, kan hästar uppvisa olika symtom, eller inte visa något alls. Många gånger kan hästägaren uppleva en klar förbättring vid ridningen eftersom hästens ev problem som den hade innan tandbehandlingen också är åtgärdat och detta är ju litet lurigt…
Tyvärr är ägaren lyckligt omedveten om vad som har hänt i hästens mun. Helt andra symtom kan komma upp långt senare pga hästen måste anstränga sig mycket vid tuggningen. Symtom som; dålig bjudning, trötthet och håglöshet är vanliga. Andra symtom kan vara nacke/ käk och ryggbesvär. Eftersom grovfodret tuggas sämre kan även kolik och magsår uppstå. Dessa sjukdomar/ symtom kan uppträda från en månad till flera månader senare. Vid det tillfället är det inte så lätt att koppla ihop symtomen med den tandbehandling som gjordes långt tidigare.”

Givetvis förfärligt och som jag ser det så är det bästa/säkraste sättet att undvika dylika incidenter att anlita en veterinär som är duktigt på tänder för alla behandlingar i hästens mun alternativt att anlita någon ”hästtandläkare” som finns på en veterinärklinik.

Det finns ju en del ”tandtekniker” och allt vad de kallar sig som åker runt på eget bevåg höll jag på att säga (alltså utan veterinärassistans) och för mig känns det allt för osäkert att anlita någon sådan framför allt efter att ha läst en skräckhistoria som den ovan.

Men alla tänker inte som jag; det var många som efter att inlägget hade publicerats ville veta namnet på tandteknikern och jag undrar vad man ska ha det till om man själv avser att anlita en veterinär?

Läst på Facebook:

Idag var en tung dag…
Vi avlivade min systers shettis.
Men, jag misstänker att de inte gick riktigt så som de ska…
Har varit med och avlivat flertalet hästar.
Veterinären ger sprutan, hästen faller ner till marken, hästen är död.
Men så gick de inte idag…
Veterinären gav sprutan, ponnyn vinglade och kunde inte stå – men hon ramlade inte ner.
De tog säkert 1 minut innan benen vek sig för henne.
Sedan så låg hon där, andades tungt och blinkade med ögonen.
Vi väntade… och väntade…
Veterinären väntade.
Sedan stack han en spruta i hennes hjärta.
Ponnyn fortsatte andas och blinka med ögonen.
Han sa att hjärtat hade stannat men att hjärnan ännu var igång.
Han väntade, vi väntade…
Tårarna på ponnyns ägare rann.
De frågade vad som händer.
Han stack in ytterligare en spruta i ponnyns hjärta.
Ponnyn fortsatte andas, tungt, kämpande.
Ponnyn blinkade med ögonen.
Men reagerade inte när han tog vid hennes öga.
Hennes tandkött var ljusrosa/blått.
De tog ett tag till…
Så tog hon sitt sista andetag och de var över.
Allt tog ca 15-20 minuter.
Enligt veterinären kan sådant hända – att hjärtat stannar (hästen är död) men att hjärnan fortfarande är igång.
Och så länge hjärnan säger åt kroppen att andas så dör inte hjärnan.
Hjärnan måste dö av syrebrist. 
Nån fler som varit med om detta?
Var väldigt jobbigt!

Efter att ha läst ovanstående inlägg kring en avlivning som gick fel undrar jag, även om det för vissa är ett känsligt ämne, på vilket sätt ni har valt att ta bort er(a) häst(ar)?

Vad var det som gjorde att ni valde den metod som ni valde? Ångrar ni er? Skulle ni göra samma sak igen?

Jag har valt att mina hästar har tagits bort med bultpistol och det har för mig känts bättre även om det för en del verkar mer dramatiskt.

Jag har däremot inte varit närvarande själv någon av gångerna och detta är inget jag ångrar- jag tror inte att en häst är betjänt av en storgråtande människa som utsöndrar ångest.

Och alla mina hästar har varit mycket tillgivna och känt förtroende för alla människor så jag tror inte att tex Heron som leddes ut från stallet av en anställd på polisrytteriet tyckte att det var något konstigt alls med detta.

Däremot har jag bevittnat bultningar av andras hästar utförda av samma person som tog bort både Heron och Kreon så jag har full tilltro till att det skötts exemplariskt på alla vis.

Att låta en häst somna in med hjälp av spruta har jag fått för mig kan innebära en större risk att hästen kämpar för att inte falla och den risken hade jag helt enkelt inte vågat ta även om min rädsla kanske är obefogad eller i alla fall väldigt överdriven?

Ni observerade väl ordvitsen 🙂 ?

Äckligt, eller hur?

Dagens fråga är om ni som har valacker/ hingstar brukar ägna er åt ”skap-rengöring”?

Jag gör det extremt sällan, tänker liksom inte på det och de gånger jag har gjort det har jag inte funnit några större mängder ”gegga”.

Men man borde nog ta en liten koll regelbundet inser jag….

Sedan någon vecka tillbaka har jag läst många frågor om när man ska börja täcka hästarna och en hel del svar,  både sådana som är sprungna ur enbart personligt tyckande och påstått vetenskapliga belägg.

Jag tycker att bloggaren Silverbjälke slår huvudet på spiken när hen anser att:

Nu är det höst 🙁 täcken på………. Hästar lär trivas bäst i från minus 4 till plus 14 grader men eftersom jag tycker det är svinkallt så åker täckerna på.

Ska vi ens ge oss in i en debatt om täcken 🙂 ?????

Unghästarna – inga täcken
avelsston & föl – inga täcken
klippta högpresterande tävlingshästar – täcken
99% av allt däremellan – inga täcken än på jävligt länge.

Vad forskning & studier säger i ämnet skiter jag i eftersom det till 90% är studier baserade på frigående djur, skumma raser & inte sedan generationer presterande tävlingsdjur av halvblodstyp. Men framförallt för att allt skrivet material är influerat av skribentens egna åsikter, så även studier. Hatar jag täcken så kommer min forskning stödja att vi inte ska täcka och älskar jag täcken kommer jag hitta vetenskapliga belägg för att täcka. Dessutom bor vi i ett skitlångt land där det kan vara +12 och sol i ena änden och – 9 med snö i andra… så när det isf är dags kan ingen annan än jag som känner mina hästar avgöra.

Förutom Märtha då som antingen har täcke året om eller aldrig sett ett.

Även om jag själv har ganska starka åsikter i täckesfrågan och till och med har myntat uttrycket täckesnarkomani (överdriven användning av täcke) så vill jag inte gå så långt som att ge några tvärsäkra råd- därtill finns det ”tusen” parametrar som spelar in, precis som Silverbjälke är inne på.

Enligt min erfarenhet är tex hästar olika ”kinkiga” och fryser olika lätt- bara en sådan sak!

Tillgång på MAT i hagen påverkar massor, hagens storlek, antalet hästar i hagen, antalet timmar utomhus, ev vind och nederbörd osv osv.

Huruvuda en häst ska ha täcke ute eller inte är därför enligt min åsikt nästan omöjligt att svara på så länge det inte handlar om ytterligheter- ”så klart” behöver ingen häst täcke vid + 20 grader men halverar vi temperaturen så blir det enligt mig som sagt omöjligt att tvärsäkert säga varken bu eller bä utan att känna hästen och ha sett hagen.

Däremot är jag mer tvärsäker när det gäller de jäkla länd/skritt-täckena och framför allt deras användning inomhus, dvs i ridhus.

Där vill jag med en dåres envishet hävda att i princip ingen fullt frisk häst som ska ridas ett normalt ridpass i ridhuset behöver täcke där och inte heller om den ska ledas 100 meter till sitt stall därifrån.

Möjligen om det är minusgrader och hästen är helklippt men då kan man ta av täcket så fort man kommer innanför dörrarna- tro mig; hästarna skrittar sig varma.

Bara för att man från alla tv-sändningar från världscuper och dylikt ser hur hästskötaren kastar en filt över hästen innan ryttaren hinner landa efter sista hindret så betyder inte detta att beklädnaden behövs- det är bara överdrivet daltande och kanske ett sponsornamn som vill synas om ni frågar mig.

Och oavsett vilket så rider varken ni eller jag i världscupen….

EN sak som täcke kan vara bra till 🙂 !

Fick nyligen veta att min årpremie vad gäller Vickes försäkring hos Folksam har höjts med nästan 2000 kronor!!!!!!

Det var ingen liten summa precis- särskilt som jag redan innan höjningen betalade över 17000 pix.

Djuret är försäkrat i 95.000 A1 + 35.000 A2 samt har en veterinärvård på 100.000.

Veterinärvården kommer jag aldrig att ändra på och A2-försäkringen är det lilla i sammanhanget men helt klart måste jag se över A1-delen.

Någon måtta får det liksom vara känner jag och det är jag säkert inte ensam om…..

Idag tänkte jag att vi skulle diskutera botulismvaccinering!

Vaccinerar ni era hästar? Varför/ varför inte?

Jag ska vara ärlig och erkänna att Vicke INTE är vaccinerad medan jag har varit väldigt noga med att se till att flera andra hästar jag ägt har varit det.

Varför jag valt att inte vaccinera Vicke får jag väl skylla på en kombination av lathet och snålhet och att jag inte bedömer risken för botulism som särskilt stor.

Han var inte vaccinerad när jag köpte honom och att fixa med grundskyddet blev liksom bortprioriterat vid köpet och sedan har det bara rullat på eller vad jag ska säga.

Vi tar eget ensilage på anläggningen och i mina lekmannaögon är det alltid av väldigt god kvalité och mycket torrt- nästan som hö.

På ridskolan kunde kvalitén ibland variera väldigt och det var också efter att ha ätit otroligt blött ensilage en längre tid som Archie fick fång- det är jag övertygad om även om jag inte har några bevis för det (han hade inte ätit gräs på månader när han fick fång).

Hade vi idag dragit igång en vaccineringskampanj på anläggningen så att en veterinär kom och gjorde grundvaccineringarna hade jag hängt på trots att jag som sagt bedömer sannolikheten för botulism som mikroskopisk men att idag köra iväg för att få detta gjort eller själv ta ut en veterinär- nej.

Som ett lustigt sammanträffande efter något jag läst i dagarna och tänkte skriva ett inlägg om läser jag detta!

My words exactly!

För några år sedan reflekterade jag aldrig över vad veterinärvård kostade- jag bara betalade min del.

Jag valde definitivt inte klinik eller veterinär efter kostnad utan enbart skicklighet.

Men efter att ha haft en sjuk hund i några år har jag insett att kostnaderna för veterinärvård har skenat iväg hejdlöst och som jag ser det är det enda vi djurägare kan göra är att klaga, protestera och om inget annat hjälper byta veterinär till någon billigare.

Så länge vi är tysta och betalar kan vi fortsätta att bli skinnade.

Samtidigt så har utbudet av veterinärer och kliniker i i alla fall Skåne ökat så det GÅR att hitta alternativ.

Själv anlitar jag Bollerup sedan många år tillbaka- initialt inte alls pga kostnaden utan för att jag alltid har fått fantastiskt bra hjälp där men nu påverkar absolut prissättningen också.

Så ska något hända är det upp till oss själva- annars lär premierna snart inte gå att lösa och var hamnar vi då?

….i stallet?

Jag tycker det verkar vara en utmärkt produkt om den håller vad den lovar.

Vicke hade ju en hovböld för lite mer än en månad sedan och ja, det gick åt en hel del silvertejp och vet-wrap.

Dessa rullar är ju inte heller gratis och det kan vara svårt att få bandaget att hålla om man har hästen i en sjukhage tex så hovtejpen är nog något jag hade kunnat tänka mig att prova.

Hi hi….denna idé väcktes hos mig för något år sedan; kul att någon faktiskt anammat den!

Jag är övertygad om att det finns en marknad för hovslagare som kan ta ganska mycket extra betalt ”bara” de kan infinna sig med kort varsel, typ samma dag.

Om min häst skulle tävla dagen därpå och jag konstaterade en tappsko i hagen dagen innan hade i alla fall jag varit villig att betala en rejäl slant för att få den påsatt och har vid enstaka tillfällen gjort det också.

I dagsläget är det för mig extra sårbart då Vicke till råga på allt har flytsulor- det är liksom inte bara att banka på själva skon som väl de flesta hästägare hade kunnat lära sig.

Och han är ju dessutom uberkänslig så honom GÅR det inte att rida oskodd eller utan en framsko.

Nu ställer ju min egen hovslagare upp så gott han förmår men han kan ju faktiskt vara bortrest eller sjuk- lite av ett skräckscenario för mig faktiskt.

Men vad säger ni? Tycker ni som jag eller kan ni utan problem vänta i flera dagar på er ordinarie hovslagare?