Det har tagit en jäkla tid och det har varit väldigt jobbigt i perioder men med min skickliga hovslagares hjälp och adekvata skor (aluminiumskor med kil) så ser det faktiskt inte längre ut som att Vicke ”sitter” på sina trakter utan hovvinklarna är  ändå hyfsat normala.

Så det finns hopp för hästar med både låga trakter och kass hovkvalité, man behöver liksom inte bara resignera och tänka att det är så det är.

I Vickes fall gjorde ju dessutom de kassa hovarna att skorna satt löst efter bara några veckor.

Jag tog även hjälp av ett medel (vätska som ska penslas på) som heter Keratex Hoof Hardener som jag upplevde stärkte hovarna. Nu har jag inte använt denna på flera månader men kommer absolut att göra det vid minsta återfall till dåligt horn.

Idag tänkte jag att vi skulle prata lite om foderanalyser och beräkningar utifrån dessa,  något man kunnat göra själv på nätet tex i många år eller beställa från något företag.

Min fråga är om ni brukar använda er av analyser och på vilket sätt i så fall?

Analyserar ni grovfodret? Gör ni detta själv eller kollektivt?

Har ni gjort noggranna foderstatsberäkningar utifrån analyser ni haft eller fodrar ni bara ”med ögat”?

Jag kan ibland tycka att vissa räknar in absurdum och är hysteriskt noga att på milligrammet se till att deras hobbyhäst har vad den behöver ENLIGT BERÄKNING medan jag själv är av åsikten att beräkningar och analyser är ett HJÄLPMEDEL men inte det allena saliggörande.

Precis som människor tillgodogör sig hästar foder olika och det kan också vara otroligt svårt att göra en objektiv bedömning av en hästs näringsbehov.

Jag är ganska övertygad om att många hästägare överskattar det arbete hästen utför samtidigt som det kanske finns hästar som ”stressar av sig” en hel del kalorier i stora hagar där de kanske rör sig väldigt mycket dagarna i ända.

Det kan ju också vara svårt att exakt veta hur mycket gräs en häst sätter i sig per dag liksom hur stråfoderfördelningen ser ut om man fodrar i en hage där många hästar går tillsammans.

Sedan tycker jag absolut att det är bättre att ha en analys och räkna än att bara slänga åt hästen något som känns ok men som sagt; det är inget jag litar blint på.

Idag undrar jag hur er generella inställning till medicinering av häst är?

Tycker ni att man i görligaste mån ska försöka få ”tiden att läka alla sår” eller vill ni pumpa hästen full av alla till buds stående mediciner?

Resonerar ni annorlunda om det är en oinriden unghäst, ett fölsto eller en tävlingshäst?

Själv är jag definitivt pro ”allt som går” både för egen del och vad gäller mina djur- jag ser ingen anledning att försöka ta hjälp av enbart tiden.

Dels är jag otålig av naturen och vill kunna nyttja min häst så snabbt det går och dels vill jag förkorta sjukdomstid och eventuell därmed pågående SMÄRTA så mycket som det bara är möjligt.

Varför ska ett djur ha ont i onödan liksom om någon medicin kan avhjälpa detta?

Jag minns då Heron fick hovledsinflammation första gången.

En veterinär som var på besök i vårt stall suckade då jag berättade att han blivit ”sprutad” och menade just att man bara skulle låta tiden läka hästen.

När jag påtalade detta för behandlande veterinär skakade denna dock bara på huvudet och menade att vissa saker inte läker oavsett hur lång tid man ger det UTAN medicin och att annat blir väldigt mycket fördröjt- något som jag till fullo också tror på själv och agerar därefter.

Själv tycker jag att det är ganska självklart att hästar är individer med olika behov, precis som vi människor.

Att man sedan kan ha vissa generella riktlinjer är väl helt ok men man måste ju alltid se till varje enskild häst och dess behov.

Vi har tex en häst i ”mitt” stall som är extremt frusen- det har den ”alltid” varit och ägaren agerar därefter och klär på just denna häst lite mer än vad man kanske skulle tycka är ”normalt”.

Men hellre det än att ha en häst som står och skakar oavsett vad termometer eller rön säger- så tycker jag.

Att jag sedan inte tror att alla täckesnarkomaner som rider med dubbla ländtäcken i ridhus har så extremt frusna hästar är en annan femma….

Läser i senaste Ridsport att Folksam kommer att ge 300 kronor i rabatt på självrisken om man anlitar distriktsveterinär till hästen.

Beslutet motiveras med att just distriktsveterinärerna ”har skäliga kostnadsbilder och en prislista på sin hemsida”, dvs det går att i förväg veta kostnaden för ett besök vilket inte alltid är fallet hos andra veterinärer/ kliniker.

I sak låter det väl klokt men själv är jag ytterst tveksam till att anlita distriktarna oavsett anledning.

Ska jag vaccinera och/ eller raspa tänder kör jag till en veterinär som bor nästgårds och som är billigare och skulle jag behöva göra en hältutredning skulle jag definitivt åka till klinik med alla faciliteter som finns där framför att stå på vår gårdsplan.

I just mitt fall har jag mycket dålig erfarenhet av distriktarna vad gäller kostnaden- inte för att de skulle vara dyrare än vad en klinik är utan för att det oftast ändå slutar med ett klinikbesök OCKSÅ- i alla fall när det gäller kolik.

Jag har flera gånger varit med om att hästägare på vår anläggning först ringt ut distriktare vid kolik, denne har gett behandling men timmar senare ändå rekommenderat att man kör till djursjukhuset i Helsingborg.

Ovan betyder att man först betalar några tusenlappar till distriktaren och sedan ytterligare några till i Helsingborg.

Enligt mig kunde man lika gärna besparat sig ”omvägen” med distriktaren och kört upp hästen direkt och sparat både tid, pengar och ORO.

Så nej, jag ser inte lönsamheten med att anlita distriktare alls, inte i Skåne där det finns bra kliniker ”överallt”.

Visst: har man ingen bil/släp eller har en svårlastad häst men den typen hästhållning kommer jag aldrig att ägna mig åt- mina hästar måste gå att lasta hur lätt som helst.

Vad är era erfarenheter av att ta ut veterinär kontra åka till klinik?

Vilket gör ni och varför?

Idén som sådan om man har uttömt allt annat och hästen är kollad så som i artikeln är väl fiffig men tyvärr brukar sådant bara dölja ett underliggande problem inte lösa det.

Men jag vet av erfarenhet att det kan vara känsligt att påtala för hästägare att deras hästar krubb-biter, om de inte själva är medvetna om det så klart, och det är ju trots allt de flesta.

Har ni haft hästar i ert stall med olika ovanor (krubbitare, luftsnappare, vävare) utan synbar anledning eller har man alltid kunnat härleda ovanan till tex för lite utevistelse och/ eller stress?

På tal om ovanor minns jag att vi hade en privatägd häst på ridskolan som vandrade och den gick upp ett rejält dike i sin hage av allt gående fram och tillbaka.

Hästen verkade helt enkelt inte kunna komma till ro trots att den bara fick vara ute i några timmar och frågan är om det bästa för denna häst var hagvistelse under stress eller att faktiskt stå lugnt i boxen?

Vad tror ni om denna affärsidé?

I sak tror jag absolut på den men frågan är vad det kostar?

Kanske mest lönsamt om man är några i samma stall som vill anlita ”vägaren”?

Vad hade ni kunnat tänka er att betala för tjänsten?

Och som en sidofråga; har ni koll på vad er häst väger och när vägde ni den senast och var gjordes detta?

Jag har inte vägt Vicke på minst ett år och brukar passa på när jag är på den klinik jag anlitar.

Tycker annars att det är bra att hålla koll på hästens vikt, framför allt om man försöker göda upp alternativt banta den.