Läste ett inlägg av Havrepappa på tidningen Ridsports hemsida vilket fick mig att fundera över det här med djurförsäkringar i allmänhet och hästförsäkringar i synnerhet.

Efter att själv ha utnyttjat både hund och hästförsäkringar många gånger de senaste 25 åren samt studerat de olika räkningarna jag fått för diverse behandlingar är jag ÖVERTYGAD om att rådande prissättning hos veterinärer/ kliniker är baserad på att den stora majoriteten djurägare har en veterinärvårdsförsäkring till sin älskling.

När min häst Décima buköppnades för snart 10 år sedan kostade detta ca 60.000 och man ska då betänka att detta var en relativt okomplicerad operation där hon dessutom fick ”åka hem” efter 6 dagar i stället för de 7-10 dagarna som är brukliga.

Jag ska helt sanningsenligt säga att jag INTE hade betalat denna summa ur egen ficka och hur många hästägare hade gjort detta tror ni?

Inte många gissar jag.

Massor av hästar har inte ens kostat 60.000 i inköp och deras ägare skulle kanske inte ha möjlighet att ”skaka fram” detta belopp ens om de VILLE/ tyckte det var värt det.

Min gissning är att massor av kliniker/ veterinärer hade fått slå igen ELLER ändra sin prissättning dramatiskt om möjligheten att försäkra framför allt hästar försvann och dessutom gissar jag att många fler djur än idag hade utsatts för onödigt lidande, förlängda sjukdomsförlopp osv.

Se bara på en så ”enkel” skada som den som Kreon ådrog sig när han gick omkull.

Det är ju ”bara” ett från början djupt sår nära en sena som behandlas och i teorin hade jag ju kunnat sköta detta själv.

Men om man betänker att det hittills fodrats över 10 veterinärbesök med diverse mediciner varav en lekman inte ens får ge en del själv (intravenösa injektioner tex) så kan man ju undra hur lång tid det hade tagit för såret att läka om jag skulle försöka att behandla det så som jag själv trodde var rätt.

Kreon hade med andra ord riskerat att få en ÄNNU längre konvalescens än vad han redan fått, såret hade kanske blivit infekterat om han ej fått intravenös antibiotika, såret hade kanske också förvärrats om jag hade bandagerat det fel osv osv.

Nej, personligen är jag mycket tacksam över att det finns försäkringar men som sagt; jag tror inte att djurägarna hade gått under om de försvann utan snarare så hade vi fått en mer realistisk prissättning på de veterinära tjänster som utförs idag.

Och ja…jag VET vad en veterinär kan tjäna per månad- förvisso på ett extremt ansvarstyngt arbete som krävt en lång utbildning osv.

Avslutningsvis en fråga till Eva från Lux (Luxemburg) där det ju inte finns veterinärvårdsförsäkringar:

Hur fungerar det hos er?

Är det många hästar som inte får veterinärvård pga detta? Är priserna hutlösa? Är det bara rika människor som har råd att anlita veterinär?

http://www.tidningenridsport.se/Nyheter/Varlden/2012/5/Friska-hastar-ror-sig-ojamnt/

Måste säga att jag tycker att denna artikel var aldeles för ”mager” för att man ska kunna säga varken bu eller bä och jag hoppas innerligt att den inte används som ursäkt för att rida på ”halvknackiga” hästar.

Min erfarenhet är snarare att ryttare GENERELLT väntar lite för länge med att kolla upp en häst med ursäkter som att hästen är obalanserad, ung, att hältan värmer ur efter en stunds ridning, att hältan inte uppträder varje dag osv.

Så gjorde jag själv när jag köpte Archie och han direkt efter köpet tog några ”konstiga steg” då och då när jag red i ridhuset.

Han var bara 3 år, mycket lite riden innan han kom till mig och jag hade inget att jämföra med (dvs hur han BRUKADE kännas) så jag bortförklarade dessa enstaka ”hoppsan-steg” med att han nog var obalanserad.

När det inte gick över efter några månader (!) åkte jag slutligen in och kollade honom och då hade han knäledsinflammation båda bak. Så kan det gå.