Idag blev det en tidig morgon i stallet; jag hade lovat att fodra det andra stallets 17 hästar och släppa ut dom.

När jag ändå var på plats fick även ”mitt” stalls 7 hästar mat och Kreon fick lufta sig i hagen en timme innan det var dags för veckans mest spännande hästevent: en träningstävling i Lomma där Kreon var anmäld till en LC:2.

Eftersom det ”bara” var en pay and ride avstod jag från den tråkiga sysslan att fläta och var själv klädd i vanliga ridkläder.

Till skillnad från Archie kunde jag göra i ordning Kreon hur lugnt som helst i det tomma stallet (de andra hästarna var ju i sina hagar)- detta var en av de få saker Archie var besvärlig med: att lämnas ensam.

Han brukade vrål-gnägga, springa omkring nervöst i boxen osv men Kreon var som sagt lugn som en filbunke och detta fick mig också att drista mig till att försöka att lasta honom ensam.

Så medan jag väntade på ”hästskötar-Lina”, min trogna medhjälpare genom åren så ställde jag Kreon vid lastluckan och hoppades på det bästa:).

Och visst; efter en stunds stillsamt funderande klev Kreon in i släpet och det var bara att stänga och köra!

Väl på tävlingsplatsen stod Kreon lugnt under de kanske 45 minuterna vi lämnade honom och tittade på andra ekipage och även påklädning och uppsittning gick bra.

Framridningen var en liten grusbana bakom ridhuset och tyvärr var delar av den rejält gropiga/ upptrampade så ytan som man faktiskt kunde utnyttja var någon begränsad.

Kreon skötte sig bra nästan hela tiden, visade fina bakdelsvändningar 🙂 och gjorde bara 2-3 små ”bakutare” (hans bakbenssparkar när man vidrör honom vad han själv tycker det minsta för mycket med skänklarna).

Ridhuset där tävlingen avhölls var avdelat så att 2 ekipage kunde vara där samtidigt som ekipaget inne på banan- perfekt om man vill visa en orutinerad häst ”vad det är frågan om”.

Även här blev det någon bakutare och en spark i sargen när jag ville galoppera- i princip Kreons enda olydnadsgrej som blivit bättre sedan jag köpte honom men som blossade upp lite extra i den ovanliga miljön.

Inne på banan gick Kreon som om han aldrig gjort annat- mina farhågor att han skulle titta på domarbordet eller en skylt på sargen kom helt på skam.

Jag ”braaaa-ade” oss genom hela ritten för även om jag egentligen tycker att man ska vara tyst när man tävlar 🙂 så tror jag att Kreon blev trygg av att höra min (förhoppningsvis ganska tysta) röst.

Efter avslutad ritt och många klappar lastade jag Kreon utan hjälp igen (kändes mycket skönt) och när Lina hade hämtat kritiken (67%) körde vi hem.

Hemma blev det ytterligare några timmar i hage och imorgon väntar en välförtjänt vila.

Imorgon kan ni få se en film på ritten, vill ni det?

Idag har jag och Archie varit hos Trolleholmortens ryttarförening och ridit de två MSV C-klasserna och med tanke på resultaten (60 respektive 61%) är rubrikens fråga berättigad, särskilt för utifrånbetraktare.

För procenten är ju minst sagt magra, det är jag den första till att tycka och givetvis kan vi inte hålla på och harva i DET träsket hur länge som helst.

Men jag tycker faktiskt att det går framåt, kanske inte så mycket eller ens tillräckligt i det långa loppet men än så länge känns det positivt.

Exempelvis hade jag i det ena programmet genomgående 7:or på galoppdelen så uppenbarligen har min ”bärighetsträning” i veckan gett resultat.

Även öppnorna belönades idag med betygen 7,7 av den ena domaren och 6,7 av den andra så även detta är en klar uppryckning på bara en vecka.

Slutorna är vårt sorgebarn och brukar belönas med betyg 4 eller 5, den för vänster skänkel har väl någon enstaka gång fått en 6:a.

Men som sagt, jag tycker det går bättre och bättre- bjudningen är med MINA mått från i höstas ENORM men enligt domarna fortfarande för svag ibland, framför allt i traven.

Nu återstår några klasser innan sommaruppehållet och jag får hoppas att den i mina ögon uppåtgående spiralen inte kroknar innan dess.