Inlägg i kategorin Träningar

Tisdag- jag kände rätt

Eftersom jag nu har skrivit om den ”förbättrade traven” flera gånger och också påstått att skänkelvikningarna känns bättre var det skönt att Christina kunde bekräfta detta under dagens träning.

Även formen är bättre (mer uppe med näsan) och det var nyttigt att få kritiken ”kryper ihop” på en av de senaste tävlingarna- det fick mig att skärpa mig och fokusera lite mer på detta.

Men ni vet hur det är, eller i alla fall är det så för mig- jag kan inte tänka på ”allt” samtidigt, på både formen, tempot, min sits, mina skänklar, att ”få till” alla möjliga rörelser bra på en och samma träning osv.

Och då kan det bli så där att man plötsligt inser ”oj- nu var det länge sedan jag fokuserade på bla bla bla”.

Tisdag- Vicks bekände färg

Nu har jag ju flera gånger skrivit om hur JAG tycker att Vicke har börjat trava mycket bättre, dvs mer energiskt och flott(are).

Hade mina funderingar kring om jag skulle kunna visa detta för Christina idag för jag vet inte hur det är för del men ibland när jag verkligen vill visa något så blir det inte alls så bra som då det skedde i min ensamhet.

Men Vicke stampade ifrån rejält idag :)!

Det blev massor av fin trav vilket mitt dressyrspö säkerligen bidrog till. Jag har ju inte ridit med det många gånger och han är sååå känslig för minsta pet med piskan att det är som att vidröra honom med en köfösare :).

Detta tycker jag bara är jättebra- jag har aldrig tidigare haft en så spö-känslig häst och det ska jag se till att både utnyttja och behålla.

Idag tränade vi på lite ryggningar där jag måste vara väldigt lätt i handen- annars börjar Vicke gapa, på formen- som måste vara mer uppe överlag eftersom Vicke gärna dippar ner näsan och blir kort i halsen, på skänkelvikningarna där Vicke måste tvära mer och verkligen korsa sina ben, på den förvända galoppen som inte ska rendera några ofrivilliga byten och slutligen lekte vi lite med skolorna som på denna nivån kändes helt ok och i alla fall energiska vilket ju annars kan vara en svårighet, dvs att behålla energin från ”rakt-fram-ridning” när man går in i öppnor eller slutor.

Ett härligt pass och glädjande nog instämde Christina i att hon aldrig har sett Vicks trava så bra så det har inte bara varit inbillning och önsketänkande från min sida :)!

Tisdag- blä…nytt anfall

Jaha, klockan 2 i morse var det dags igen efter 75 dagars lugn och ro- Soya fick en nytt epilepsianfall.

Ett för henne relativt milt sådant där hon kom till ro i vår säng direkt efteråt (någon gång har hon velat vanka av och an en stund efteråt) men det känns jättetråkigt ändå så klart.

Eftersom Soya ändå verkar helt fri från biverkningar av sin medicin av vilket hon får den lägsta dosen ringde jag idag till hennes veterinär och frågade om vi inte kunde öka densamma något för att försöka få ännu längre intervall mellan anfallen.

Veterinären tyckte att detta lät som en god idé så nu ökar vi dosen från 150 till 200 gram (maxdosen är 400 gram tror jag) så får vi se vad som händer.

Tack och lov är Soya som alltid helt sig själv mer eller mindre direkt efter ett anfall och så länge hon är det och anfallen inte kommer flera gånger i månaden så gör vi inget mer.

Av gårdagens storm märktes inget i stallet eller på Vicke och det blev träning för Christina som vanligt efter jobbet.

Idag fortsatte tragglandet med skänkelvikningarna där jag måste tänka på att ha Vicke rakt under mig och inte gående som en ål.

När detta fungerade gick vi över till galoppen som jag provade att samla med bättre och bättre resultat ju längre jag höll på. Än så länge saknas ju styrkan men det är bara att träna på.

Vi gjorde också en del enkla byten över medellinjen och här fick jag tänka på att inte fastna i handen i avbrotten och att fatta en ny mjuk galopp rakt mot långsidan.

Som ofta efter mycket galopp kändes traven jättefin därefter och då är det minsann lätt att åka runt utan att skumpa- härlig känsla som jag strävar efter att uppnå fortare och fortare under ridpassen och inte bara när vi precis ska avsluta.

Tisdag- nu börjat det likna något

Idag var det träning för  Christina och nu börjar vi spänna bågen mer och mer (läs; nu när fokus inte längre ligger på att klamra mig fast på hästen).

Vi började med min akilleshäl skänkelvikningarna; det har gått lite troll i dessa och jag tycker ofta att de känns bättre än vad de uppenbarligen ser ut, framför allt när jag tävlar. ”För lite tvärning”, ”släpande bakben” är kommentarer jag fått mer än en gång…

Idag fick vi till dom bättre än förut och då fortsatte vi med bakdelsvändningar där det märks att det är en bra skolad häst jag köpt.

Jag har inte gjort en enda bakdelsvändning sedan jag köpte Vicke , ändå gjorde han säkert 10 stycken fina på rad nu utan minsta ansträngning. Knappast min förtjänst med andra ord 🙂 .

Skolorna såg också bättre ut tyckte Christina, särskilt om jag börjar slutorna efter att ha gjort en 10-meters volt som hjälp (så tränar jag dom ofta även för Hans med Zack).

När det var dags för galoppen tränade vi både på att samla den och att göra halvbågar i förvänd- lätt åt den ena hållet och svårare åt det andra- en ren styrkegrej som det bara är att träna vidare på.

Summa summarum en nöjd ryttare och dito tränare och Vicks såg väl ganska belåten ut med sig själv också 🙂 .

Tisdag- träning och bärplock

Idag fortsatte dressyrarbetet med Vicke, nu under Christinas vakande öga.

Vi hann inte med så mycket mer än skänkelvikningar, tempoväxlingar i trav och galopp samt övergångar mellan trav och galopp men det är bättre med kvalitet än kvantitet som min gamla svensklärare brukade säga.

Vicke kändes fin och det går bättre och bättre med det mesta så jag klagar inte :).

Hemma insåg jag att det fanns en hel del hallon att plocka- visst är det hösthallon men det känns ändå lite konstigt att plocka hallon i oktober :).

Numera är alla åtkomliga päron nertagna  men äpplena brukar dingla i sina grenar i säkert en månad till i alla fall.

Måndag- svagheter och identifierade problem

Ridning av båda hästarna även idag och först ut var Zack.

Han och jag tränade för Hans och idag fokuserade vi på skolorna som jag hade bett honom att titta lite extra på.

Jag har för dålig känsla för de egentligen ser ut och om jag gör dom tillräckligt korrekt och fick jättebra hjälp med detta idag.

Bara tänket ”öppna- som början på en volt- sluta- som slutet på en volt” som jag ibland glömmer hjälpte mig mycket.

Jag berättade också för Hans om hur Zack inne på tävlingsbanan kan få väldigt styva ben i galoppen vilket dels gör att han vill gå i ett hastigare tempo än vad jag vill och dels ibland gör att han kommer för högt upp med nacken vilket flera domare påtalat.

Hans tips var att utnyttja hörnorna till att få ner nacken på honom lite- det finns inte så många andra alternativ när man befinner sig på ett så litet fyrkantsspår (om man rider på kort bana som jag oftast gör).

Nu när jag kan få en helt annat galopp på hemmaplan inser jag skillnaden mellan ”ban-galoppen” och ”hemma-galoppen” och den förstnämnda måste bli mer lik den sistnämnda- då kommer det att bli ljuvligt!

Fortfarande ”i gasen” efter den utmärkta träningen gav jag mig i kast med mitt eget djur och provade att rida skolor med honom också.

Det gick riktigt bra och medan jag var mitt uppe i ridningen slog det mig vad Vickes och mitt största ”problem” är just nu- jag rider honom för dåligt mellan hand och skänkel.

Jag har en stark känsla av att föregående mycket skickliga ryttare inte hasat runt som jag utan haft en annan bålstabilitet tex  och när jag liksom skärpte mig idag så blev det helt annan ridning.

Jag har ju hela tiden tyckt att Vicke är ”sladdrig” i kroppen och det beror delvis på den rörliga ryggen, att han ändå bara är 6 år men också som sagt att jag som ryttare inte ridit ihop honom så bra som jag skulle kunna.

Här får jag väl skylla dels på att jag velat vara lite försiktig med en ny häst men också att jag ju knappt kunde sitta ner på honom i början.

Men nu får jag skärpa mig :)!

Och när jag provade att göra några enkla byten idag tex och med mitt ”nya tänk” så blev de riktigt fina och hästen föll inte isär så som jag tycker att han ibland gör.

Väldigt givande hästdag tycker jag och det var roligt att kunna analysera sin ridning lite djupare och också märka resultat av tänket direkt.

Tisdag- dubbelt upp

Idag har jag verkligen fått rida :)!

Först ut var Vicke- det var träning för Christina i ridhuset.

Vi började med att checka av galoppen där jag red mycket tempoväxlingar mellan arbets och mellangalopp.

Därpå följde skänkelvikning så som den ska utföras i LA:1 och efter det tempoväxlingar även i trav.

Till och med den mycket duktiga ryttare som ridit Vicke det sista året sa att hans travökningar inte var mycket att hänga i julgranen så det var något jag var fullt medveten om vid köpet men jag tror absolut att de kommer att gå att utveckla med ökad styrka.

Idag tränade jag dessa genom att rida lätt och att bara försöka rida fram kortare sträckor, sedan ta tillbaka några meter, sedan öka igen och så hinna med ganska många sådana variationer under ett varv.

Jag tyckte att jag ”fick till det” ganska bra- det gäller ju att leka fram detta lite och inte ställa för stora krav i början och då är både lättridningen och de korta sträckorna en hjälp.

Vicke kändes över lag jättefin och både Christina och jag var mycket nöjda med hans prestationer.

Något av det bästa med honom hittills tycker jag är hans mjuka mun- och så fin är den i princip konstant och utan att man liksom behöver ”jobba för det”. Man bara tar tyglarna och rider :).

Näste man ut var liten röd som också tränar på tisdagarna fast då vanligtvis med sin ägare.

Idag hade jag fått hennes träningstid och det kändes lite ovant att besöka Zacks stall på kvällstid- något jag aldrig gjort.

Även denna träning var både rolig och lyckad och som vanligt smattrades instruktionerna fram i en aldrig sinande ström. Man kan verkligen inte klaga på att man inte hinner få valuta för sina 30 minuters träning :).

Det var skolor, skänkelvikningar, bakdelsvändingar, vanlig och förvänd galopp, tempoväxlingar i trav och galopp, övergångar åt alla håll och kanter….och Zack gjorde det mesta väldigt samarbetsvilligt.

Visst brister det fortfarande i samlingen i galoppen tex men man får ju inte glömma var vi stod för bara 2 månader sedan. Och med det måttet så kan jag inte vara annat än nöjd med vår gemensamma utveckling.

Vi får också mycket beröm av Hans och det är ju aldrig fel med en sådan ego-boost, vare sig man tror att man är en Världscup-häst eller en väldigt ambitiös men kanske lite mer verklighetsförankrad ryttare :).

Måste förresten avsluta med att berätta att Birgitta 12 år är väldigt stolt över att Zack följer henne som en hund i ridhuset.

Detta noterade jag redan när jag har varit helt ensam i ridhuset och ska gå och plocka upp bajs efter avslutat ridpass (och Zack passar givetvis på att bajsa allra längst bort från skottkärran) men idag var det även en annan häst i ridhuset och Zack traskade ändå helt frivilligt efter mig i stället för att stanna och vila sig vid utgången (vilket JAG hade gjort om jag var en genomsvettig häst…).
Så liiite tycker han nog om mig….eller :)?

Tisdag- fina Vicke

Efter gårdagens genomkörare i ridhuset följde Vicke upp med en jättefin träning för Christina idag- han kändes verkligen bra.

Det blev övergångar mellan skritt och halt, skritt och trav och trav och galopp och här fick jag tänka ”lång hals” och att inte fastna i tygeltagen.

Det blev också lite tempoväxlingar i galopp (viktigt med självgående i såväl ökningar som minskningar och att inte behöva driva hela tiden),  öppnor i trav, några halvbågar i trav och sedan var den roliga lektionen över!

Christina var mycket nöjd med Vickis idag och jag kunde inte annat än instämma :)!

Tisdag- idag är jag verkligen 12 år….

…eller 6 till och med?

Jag kan knappt minnas när det hände sist (tack och lov) men idag var det INGEN bra träning.

Flera saker har de senaste dagarna och oberoende av varandra gjort mig arg, ledsen, besviken och förundrad och som lök på laxen gjorde jag illa min rygg i söndags (genom att lyfta en tung möbel) vilket har gjort att jag knappt har kunnat gå normalt i 2 dagar (fast det känns inte när jag rider så DET kan jag inte skylla på).

Allt detta måste ha samlat ihop sig till en arg boll inom mig för det tog inte lång stund från det att dagens träning började förrän jag blev som en tjurig barnunge som tyckte att allting kändes fel.

Att det kändes som att jag studsade runt värre än någonsin på ”stackars Vicke” gjorde inte saken bättre och nu ska jag bekänna något pinsamt som verkligen visar nivån på mitt sinnestillstånd idag:

Jag skrek till Christina ”hur fan kan man köpa en häst som man inte kan sitta på”….var jag 6 år då eller?

Usch!

Nu glömmer jag detta!

Tisdag- äntligen träning

Ja, nu var det väl 4 eller 5 veckor sedan jag tränade för Christina sist och det var verkligen efterlängtat att återuppta detta tisdagsnöje.

Eftersom det var både soligt och varmt tränade vi på grusbanan och Vicke skötte sig hur bra som helst.

Att han är jobbig att sitta ner på i traven fick även Christina erfara då hon fick prova- själv har jag faktiskt lite ont i ryggen efter gårdagens pass.

Jag hävdar att detta är en tränings/vane sak men det handlar också i alla fall lite om att få Vicke att slappna av och verkligen jobba med ryggen och med näsan väl framme och inte indragen.

Galoppen är tack och lov lätt att sitta i och idag red jag en del med tagen bakdel, provade också att minska volten på detta vis och det kändes fint.

Tagen bakdel i trav och ur detta omställning och öppna fungerade också bra liksom de bakdelsvändningar vi gjorde.

Christina tyckte att jag skulle träna en del på att rida med just tagen bakdel  och även tänka på att Vicke inte svajar iväg med bogarna utan hålls inramad- det kommer att stärka honom och ju mer traven utvecklas desto lättare kommer han att bli att sitta på.

Vi kommer inte att hasta iväg med några avancerade övningar- som jag redan har nämnt tycker jag att det är viktigt att tänka på den omställning Vicke har utsatts för i och med att jag har köpt honom och då får det ta lite tid med det mesta.