I morse var det ganska tungt att stiga upp- maken och jag var på Depeche Mode-konsert igår och kom hem way past min ordinarie bed-time.

Med det var absolut värt det och jag tror att jag kanske är på väg att byta ut min älskling Bruce Willis som ”extremt sexig man jag gärna hade mött i en mörk gränd ensam” mot Dave Gahan, 51-årig (!) sångare med en kropp to die for och med energi och karisma så det räckte och blev över :).

Även Vicks var to die for idag- han har aldrig känts så fin som på dagens Christina-träning!

Traven var helt underbar och han swingade på i riktig ”dressyrhäst-stil” med vita lindor runt om och kändes bara sååå härlig.

Jag var tvungen (nåja…) att utbrista flera superlativ till både Christina och stallägaren som för ovanlighetens skull befann sig i ridhuset och om jag minns rätt så for ord som ”grand prix-häst” och ”världsmästare” väldigt otvunget ur min mun :).

Lite skämt och lite allvar men jag tycker att man måste kunna och TILLÅTA sig att både skryta om och skoja lite om sin häst utan att folk genast ska tänka ”vem tror hon att hon är” och det bjuder i alla fall jag på.

Jag tror också extremt mycket på positiv förstärkning och alla mina djur har alltid fått sår i öronen av att få höra hur de är störst, bäst och vackrast och det har bara gjort dom gott som jag ser det.

Vicke visade som sagt upp en väldigt fin trav med bra variationer mellan mycket samlad trav och arbetstrav, därefter följde skänkelvikningar som också blir bättre och bättre och sist förvänd galopp där jag ökade och minskade tempot vilket inte är så lätt om man inte vill bjuda på något ofrivilligt avbrott till trav då och då och om man samlar för mycket utan att vara påpasslig med de understödjande hjälperna.

Som sagt ett underbart pass- tack för det Vicks!