Ja, en del hade nog undrat om de betraktade en självplågare när de såg min och Zacks ritt i gassande sol idag men själv tyckte jag inte att det var så farligt som det kanske såg ut.

Turligt nog fläktar det en hel del kring vår anläggning, ruggigt och inte alls skönt på hösten tex men när solen steker klagar man inte över vindarna.

Dessutom är jag av uppfattningen att om man skulle skippa ridningen varje gång vädret inte var optimalt eller man själv kände av någon lite krämpa eller bara allmän slöhet så skulle det inte bli mycket ridet här i världen….nej; så funkar inte jag.

Däremot insåg jag medan jag red att det nog inte var sååå smart att sätta i sig en stor portion pasta precis innan ridningen- det var inte helt behagligt kan jag säga :).

Vad gäller vårt dressyrjobb tragglar vi på enligt mitt grundläggande koncept som ska utmynna i en totalt självbärig häst som ska gå i exakt samma form oavsett gångart och övergångar och jag tycker att jag uppnår små framsteg för varje pass faktiskt.

Med en häst som Zack, som har så mycket massa och som kan göra sig otroligt stark i fronten är det extremt viktigt att hela tiden kräva motsatsen, att han ska vara lätt i handen och sätta sig mer på bakbenen och att absolut inte låta honom använda ens armar som ett femte ben eller dra en framåt ur sadeln.

Jag avslutade vårt pass efter 40 intensiva minuter mycket nöjd, vi hade då gjort mängder av snabba övergångar mellan framför allt trav och galopp där ovanstående kan kontrolleras och tränas bra.

Som vanligt blev det dusch för oss båda efteråt- jag väntade dock tills jag kom hem :)!

Utanför vårt hus som befinner sig typ 5 meter till höger utanför bilden. Det går att klicka på bilden för större format.

Idag fick jag ett ryck och bestämde mig för att rida hem :).

Nu ska det sägas att det egentligen inte tar särskilt lång tid att gå/cykla/rida från stallet och hem till mig (10 minuter med cykel), ”problemet” är att man måste korsa en ibland otroligt trafikerad 80-väg, något som jag tex bedömde som alltför riskabelt med Kreon.

Med Zack känner jag mig ungefär tusen gånger så säker och han traskade också på obekymrat hela turen.

Dock väljer jag att ha graman på- skulle det lilla djuret bli så skrämd för något att han far iväg vill jag kunna stoppa honom direkt då vägarna här är långt ifrån ”hästvänliga” utan det finns tvärtom mycket som kan få en häst att bli ÄNNU räddare om den kommer lös.