Veckan som gått

Veckans väder:
Mestadels soligt, precis så där vackert som det kan vara på hösten om man har tur.

Veckans shopping:
Årets 3:e (eller 4:e?) shoppingresa till Gekås med några arbetskamrater. På mindre än 4 timmar hann jag fylla kundvagnen och länsa VISA-kortet höll jag på att säga. Skämt å sido men jag tyckte att jag fick mycket för mina 3000 och mina arbetskamrater handlade för ännu mer (rekordet var 6000).

Veckans fynd:
Utan tvekan min värmefilt som jag (och Soya) redan är kär i!

Veckans löpare:
Är min doggy i dubbel bemärkelse men nu är det nog färdiglöpt om någon dag.

Veckans semester:
Hade jag i torsdags och den var så bra! Otroligt vad mycket man hinner på en ledig dag mitt i veckan!

Veckans kommentar:
”Det enda som skiljer Kreon och Archie åt är färgen”. Den bloggkommentaten har jag haft mycket roligt åt- tänk att man vill skriva sånt strunt på nätet?!?!

Veckans diskussion:
När jag la ut film på Kreon på bloggen. Det är tydligen så man ska göra för att engagera sina läsare men tyvärr (?) har jag sällan tillgång till filmare på en daglig basis.

Veckans missbedömning:
Att jag trodde att jag kunde tömköra i dagsljus klockan 7 på morgonen. Det var feeel!

Veckans träning:
Var i fredags och lika rolig som vanligt. Jag ser verkligen fram emot varje tillfälle; roligare kan man nog inte ha det klockan 7 på morgonen.

Veckans tävling:
Ägde rum i dag och jag är sååå nöjd med min lille häst!

Söndag- tack för reprisen Kreon!

Hade jag haft bråttom hade jag i princip kunnat kopiera förra söndagens inlägg och hävda att det hade utspelat sig idag.

För även denna dag har vi varit och tävlat, jag och Kreon med god hjälp av hästskötar-Lina, fast idag var det faktiskt en ”riktig” (lokal) tävling, inte en pay and ride som förra veckan.

Att jag valt att tävla så pass tidigt i vårt gemensamma ridliv beror delvis på att tävlingen var här i Staffanstorp, dvs det tog knappt 10 minuter att köra dit.

Och det är så jag vill introducera tävlandet för mina hästar; de ska tycka att det är en baggis och nästan se det som en vilodag hellre än något jobbigt, trist och drygt.

Precis som förra veckan skänkte jag en tacksamhetens tanke åt Kreons förra ägare(uppfödare) som lärt honom att stå ensam i stallet utan den minsta dramatik, jag kunde fläta och göra alla andra förberedelser med en häst som bara stod stilla i uppbindningarna.

Lastningen gick också bra, Kreon vill gärna stå och kontemplera lite framför lastluckan eller när han har frambenen på den men det får han GÄRNA göra eftersom han gör det stilla och därefter kliver på utan tvekan.

Framme på tävlingsplatsen var det en något bättre framridning än förra veckan, nackdelen var att man här som på 90 % av alla tävlingsplatser red ensam i ridhuset.

Förra söndagen fick man ju rida fram på ena halvan och tävla på den andra vilket gav mig god tid att presentera ridhuset för Kreon så nu var jag något mer nervös inför vad Kreon skulle tycka om att plötsligt stega in i ett vilt främmande ridhuset och bara ”göra sin grej” dvs gå programmet.

När jag såg en annan unghäst hoppa till för solkatter, stirra som besatt på ena hörnet av ridhuset, gnägga åt andra hästar, vägra att fatta galopp förrän lååångt efter det borde varit gjort osv tänkte jag ”det där kan vara Kreon om en stund” för egentligen är det ju inget konstigt om orutinerade hästar gör så i början.

Men jag hade inte behövt att vara orolig.

Medan även denna framridning bestod av lite ”bakutare” i galoppfattningarna och en mer spänd häst än han är hemma så gick min lilla spindel in på banan och verkligen bara gjorde det han skulle- hela programmet igenom.

Nej, en miss blev det…en av galoppfattningarna blev ingen galopp förrän en bra bit efter rätt bokstav och detta kostade oss sistaplaceringen i klassen eftersom vi på detta moment fick betyget 4 (helt korrekt) och tappade de 2 poängen vi hade behövt för att få vår rosett.

Men med ett slutresultat på 65 % och kommentarer som ”mkt trevlig häst som rör sig mjukt (ibland alltför för låg form)” och ”härlig skritt” vore jag en otacksam och knäpp idiot om jag var annat än mycket glad över hur Kreon har skött sig hittills.

Även lastningen på tävlingen gick jättebra- jag avstår medvetet från hjälp av Lina med tanken att jag ju snart kanske inte kan förlita mig på att hon ska ”offra sig” varje gång jag ska ut och tävla på denna högintressanta nivå :).

Eftersom vi var hemma efter 10 minuter blev det också tid till några timmar i gräshage och Kreon gick rakt ut och ställde sig och började äta så jag tror inte att tävlandet beredde honom några större bekymmer.

Mycket beröm har han fått i alla fall och många klappar- jag vill VERKLIGEN att han förstår att jag uppskattar hans insatser :)!

Nu får vi se när nästa tävling blir, kyla och eventuellt dåligt väder tror jag inte är så bra variabler när Kreon är så pass orutinerad som han är, att tex rida fram utomhus i ösregn eller full storm tror jag inte att varken hans eller mina nerver pallar för än så länge :)!

Första flätorna i min ägo i alla fall.

89-kronors strykkapporna från Horze är faktiskt helt ok med tanke på priset.

Snart är det dags att åka.

Kreon tar sig en funderare framför lastluckan.

Hej matte!

Vad heter DU?

Idag har jag ett litet önskemål som jag hoppas att ni kan (dvs VILL) uppfylla och det är att ni som skriver kommentarer anonymt kallar er för NÅGOT, precis vad som helst.

För min del får ni gärna heta Petter-Nicklas, Dressyrvärldsmästaren eller ”I dont like Birgitta” men som sagt; skriv något namn som avsändare.

Jag har full förståelse för att ”man” ibland kan tycka att det av olika anledningar kan vara skönt att iklä sig anonymitetens kappa, ingen vet vem man är och man vågar därför skriva sådant man inte hade drömt om att göra under sitt egna namn men för mig som ska svara (för jag antar att de flesta vill ha någon form av feed-back på det som de skriver?) är det lättare att veta om jag svarar en och samma Anonym eller 3 olika.

Till och med jag som är så oteknisk att det är pinsamt vet hur man fyller i vilket jäkla namn som helst när man vill skicka en kommentar till min blogg och om man inte förstår hur kan man också göra som så att man avslutar själva inläggstexten med att skriva tex ”Hej då från Miss Know It all”.

Lördag- mörkerkörning

I morse får jag nog tillstå att jag missbedömde hur dags det blir ljust :)!

Jag gav mig ut på en tömkörningsrunda med Kreon 06.30 och låt mig säga så här: det var MÖRKT!

Förvisso hade jag hjälp av lite belysning utmed en av vägarna som jag tömkörde
på men jag hann ändå tänka typ tusen gånger ”ska det aldrig bli ljust” innan det de facto blev det.

Kreon såg spöken både här och där i skuggorna men vi kom ändå helskinnade fram till NN där jag tömkörde i trav och galopp på utebanan.

Även då var det inte precis daylight om man säger så men Kreon traskade på och efter en liten stund styrde vi kosan hemåt igen.

DÅ var det i alla fall hjälpligt ljust och Kreon skrittade på mycket bättre och efter 1 timme var denna tur över.

Efter hagutsläpp och lite tvätt av boxen (Kreon kastar inte omkring sin betfor med riktigt samma frenesi som Archie gjorde men nästan….) åkte jag till NN för att jobba och tillbringade sedan även lunchen med lite hästsnack och videofilmstitt där.

Kreon fick ett kort besök på eftermiddagen då jag också passade på att rasta Soya och hyra en film till kvällen och nu återstår bara att njuta av månadens om inte årets bästa köp: värmefilten!

Julklappstips?

Funderar ni på vad ni ska önska er i julklapp eller köpa i julklapp till någon hästmänniska?

Nedanstående bilder, tagna på Gekås i torsdags kanske kan ge er lite inspiration?








Fredag- det går framåt

Idag var det äntligen dags för en NN-lektion igen!

Jag visade hur vi har tränat på bakdelsvändningarna som nu börjar kännas riktigt fina ibland.

Någon gång översamlar sig Kreon, någon gång går det väl långsamt men på det stora hela verkar poletten ha ramlat ner.

Jag visade också linjer ur LC- programmet, lite skolor (på bebis-nivå) och så provade vi att göra några travökningar under lättridning.

Fortfarande är det som det ofta är med unghästar tycker jag, väldigt lite ”häng” och mycket mer snabb-trummande med benen i ökningarna men liiite bättre går det i alla fall än för några veckor sedan.

NN och jag pratade också om mina tankar och upplägg kring galoppfattningarna (att ha lite mer fart och inte dra bak ytterskänkel för mycket) samt tömkörningstragglandet utomhus innan jag börjar rida ut själv och hon höll med om att detta var bra strategier.

Veckans tips: ”I-phone-vantar”

Nu har ni fått flera tips på hur ni kan rusta er inför höst och vinter och här kommer ett till:

Om ni som jag brukar kolla på olika saker (facebook, inkomna mail osv) via I-phonen eller liknande telefoner medan ni tex går, väntar på bussen eller gör något annat utomhus har ni säkert märkt att det börjar bli kallt om händerna.

Vill man slippa frysa och samtidigt kunna använda telefonen rekommenderas vantar av denna typ:

Som ni nog har märkt funkar det inte att trycka på skärmen med ”traditionella” vantar medan dessa är avsedda just för detta ändamål.

Själv köpte jag mina i Ullared för 25 kronor men de finns ju även på andra ställen och kommer säkert att förgylla er telefonidag :)!

Vill folk läsa bloggar?

Ja, denna fråga ställde jag och några vänner oss häromdagen då vi kom att diskutera den lilla ”debatt” som uppstod när jag publicerade film från Kreons första tävling.Mina vänner var både chockade och förundrade över vad de ansåg vara folks oförskämdhet medan jag är mer luttrad och tar eventuella ”taskiga” kommentarer med ro.

Minns då jag för några år sedan skrev att jag hade råkat göra ett sporrsår/skav på Archie. Jag kunde lika gärna ha skrivit att jag hade försökt att DÖDA honom och de kommentarer jag fick var i vissa fall inte nådiga.

Det verkade i dessa kretsar vara en dödsynd jag utsatt hästen för, själv tog jag även detta med ro då jag för det första inte gjort det medvetet och för det andra sett massor av hästar, även sådana ridna av så kallade proffs men märken i sidorna.

Förstå mig rätt; jag tyckte så klart inte att det var BRA det jag gjort men inte heller världens undergång.

Kanske är det för att jag är äldre (?) än många bloggskrivare som jag inte tar vilt främmande människors kritik särskilt allvarligt?

Hade tex NN ”klagat på” Kreon hade jag blivit lååååångt mer påverkad särskilt om jag tyckte att kritiken var obefogad men anonyma människor vars kunskaper man inte vet ett dugg om? Näää…..

När någon skriver som häromdagen ”det enda som skiljer Archie och Kreon åt är färgen” kan jag bara skratta åt hur man kan vilja göra bort sig själv (tro f..n att man gör det anonymt) genom att skriva något så korkat.

Om man på fullt allvar MENAR en sådan kommentar avslöjar man bara en enorm okunnighet alternativt uttalar sig om något man inte har ens den blekaste aning om då det i princip inte finns NÅGRA likheter mellan Kreon och Archie….tja det skulle vara deras kön i så fall :).

De har helt olika kroppsbyggnad, storlek, benställning, hovar, öron, svans, man, rygg, hals, buk, gångarter, framåtbjudning, känslighet för skänkel och spö….ja, jag skulle kunna fortsätta i en evighet.

Hur som helst och för att återgår till rubrikens fråga så konstaterade jag och mina vänner att det inte är konstigt att varken bloggar läggs ner eller att ”folk i gemen” knappt vågar visa bilder där de sitter stilla till häst.

Jag vet inte hur många elakheter jag läst på andras bloggar (själv tycker jag ändå att jag varit förskonad) och jag undrar ju om syftet är att få bloggägaren att bli så ”fed up” att bloggen slutligen läggs ner.

Eller njuter man bara i största allmänhet av att göra ner andra för att man själv mår så kasst att det som skänker tillfredsställelse är att göra andra ledsna?

Ja, inte vet jag och JAG kommer i alla fall varken att lägga ner bloggen eller gå hem och gråta så ni kan känna er lugna- det kommer inlägg även framöver ha ha!