Skrivet

Speciella annonser del 115, en affärsidé?

Denna affärsidé lämpar sig för vem som helst som har eget stall eller har sin häst inackorderad:

http://www.blocket.se/ostergotland/Stro_och_strafoder_till_smadjur_etc_25650020.htm?ca=23_11&w=3

20 kronor för 2 kilo hö eller 10 kronor för 2 kilo halm?!?!!?

Köp detta för en bråkdel av priset hos din foderleverantör eller stallägare om du inte är bonde själv och sälj via nätet!

Skrivet

Torsdag- i solen!

 
Vaknade till strålande solsken och även om det var lite kyligt så kommer det säkert att bli lika varmt som det var igår efter de första morgontimmarna- härligt!

Tog ut djuren på en uteritt- här ser vi hur ”Soya tar tätet” i sin longeringslina.

 
Jag ska väl säga att man nästan aldrig möter en enda bil så här dags på morgonen (runt 05.15), därav den lite nonchalanta vandringen mitt i vägen.
 
Vi red som vi brukar, i alla gångarter….
 
….mötte några får som blev mer rädda för Archie än han för dom och….
 
….avslutade ritten med att hoppa studsserien i ridhuset.
 
Jag har ju inte hoppat på många veckor nu och vill gärna komma igång igen eftersom jag dels anser att hoppning (framför allt serier och så kallad gymnastikhoppning) är ett väldigt bra sätt att få hästen att använda ryggen och lära sig att lyfta på benen men också en rolig omväxling i arbetet mot en allt starkare och mer lösgjord häst.

Skrivet

Onsdag- hösäcken rätar upp sig

I morse var det dags att plocka fram mitt lilla resår igen; jag slutade använda det för ett tag sedan då jag inbillade mig att jag hade förbättrat sitsen och satt ”som en fura” men det hade jag inte eller så var det kanske temporärt. Det är ju såååå lätt att falla tillbaka i gamla ovanor!

Passet idag var helt ok, jag har inga problem med att rida med resåren så nu får det bli på detta vis ett tag framöver i alla fall.

Eftersom jag rider LA:1 och LA:4 på lördag red jag några linjer ur dessa program och fokuserade i övrigt på bjudning och övergångar.

Skrivet

Speciella annonser del 113, snygga hästar

Jag tycker (faktiskt) inte bara att halvblod, företrädelsevis i ”Archie-färg” :=) är snygga.

Titta vilka vackra hästar:

http://www.blocket.se/uppsala/Medryttare_till_shettis_28050999.htm?ca=23_11&w=3

http://www.blocket.se/stockholm/Medryttare_till_nordsvensk_28043779.htm?ca=23_11&w=3

http://www.blocket.se/lund/New_Forest_unghastar_i_alla_aldrar_28040585.htm?ca=23_11&w=3

http://www.blocket.se/ostergotland/Snygg_dressyr_B__ponny_28024976.htm?ca=23_11&w=3
(Kolla nedre bilden!!!)

Fast vid närmare eftertanke så har jag nog en klar favoritfärg, inser jag då jag tittar på de utvalda hästarna :=)!

Skrivet

Nu kan ni gott hjälpa till :=)!

Jag gör så gott jag kan för att roa och oroa er läsare så nu tycker jag gott att ni kan göra MIG en tjänst:

Läs nedanstående och agera :=)!

”Tips om ridsportbloggar

Det finns många som bloggar om hästar och ridsport, både kända och mer okända personer. RIDSPORT tänkte presentera några särskilt läsvärda bloggar, gärna från okända personer, i en artikel framöver.

Följer du någon blogg som du tycker är bra? Den kanske är välskriven och underhållande, eller provocerande och skapar livlig debatt? Tipsa oss och skriv gärna en kort motivering till varför just du tycker att bloggen är bra.

Skicka ditt tips till ridsportbloggar@gmail.com senast den 30 juni.”

Skrivet

Utvärdering- syntetsadel


”Man ska aldrig säga aldrig” skulle väl kunna sammanfatta mitt köp av en hoppsadel i SYNTET (!!!) för ungefär ett halvår sedan.

Jag har så länge jag kan minnas varit väldigt skeptisk till dessa sadlar som jag i ärlighetens namn hade mikroskopisk erfarenhet av innan jag själv köpte en.

De modeller jag hade sett härstammade från stenåldern och såg inte så muntra ut men även här har ju utevcklingen gått framåt och sadlarna ser numera både trevligare ut och är säkert bättre utformade än sina föregångare.

Jag köpte till råga på allt en LUFT-stoppad sadel- också något jag varit otroligt skeptisk till utan att ens ha sett en sådan sadel IRL.

Ovanstående bevisar väl egentligen bara att man (läs: jag) inte ska ha så förutfattade meningar utan att det är bättre med en ”open mind”.

Och efter att ha tittat på ganska många begagnade hoppsadlar som trots ibland ganska slitet skick ändå kostade mer än min i princip splitternya syntet-dito som dessutom passade (vilket lädersadlarna inte gjorde- en inte alltför oviktig aspekt to say the least) så blev det som det blev.

Min utvärdering, nu, flera månader senare kan inte ge sadeln annat än högsta betyg.

Dels är sadeln (en Wintec) minst lika bekväm som de lädersadlar jag haft, dels passar den hästen. 2 som sagt mycket viktiga aspekter (de viktigaste egentligen) men något som ytterligare gjort mig så välvilligt inställd till syntetsadeln är hur otroligt lättskött den är!

Jag har ju en Amerigo dressyrsadel som kostar typ 5 gånger så mycket som syntetsadeln och det är en jättefin sadel, absolut MEN: det kan inte komma EN DROPPE vatten på den utan att det blir märken.

Således måste man omgående sätta igång men världens putsningsprocedur om man så har råkat rida 1 minut i det stillsammaste duggregnet medan man i syntetsadeln skulle kunna rida i hällande ösregn och snöstormar för att sedan bara torka av sadeln med en handduk och hänga in den på sin plats.

Hur andrahandsvärdet är har jag fakiskt ingen aning om men eftersom jag själv bara gav knappt 5000 för sadeln så känns det faktiskt som det kvittar.

Skrivet

Konstiga hundägare- om hundar i trafiken

Som varande hästägare i mer än halva mitt liv har jag sett mycket konstigt genom åren- både sådant som har fått sin helt naturliga förklaring till slut och sådant som förblivit ett mysterium.

Sedan jag blev hundägare stöter jag då och då också på konstiga fenomen och tyvärr är det inte alltid läge att fråga efter en förklaring:

Precis utanför ”mitt” stall går en 70-väg. Jag kan väl inte påstå att den är starkt trafikerad men däremot så är det inte så att folk krypkör på den precis, fast det är skyltat att det finns hästar.

Allt sedan jag flyttade till stallet och således började köra denna väg dagligen har jag förundrats över traktens hundägare.

Eftersom jag ju även rider ”i krokarna” vet jag att det finns, om inte massor så i alla fall en hel del grusvägar och upptrampade grässtigar som man kan gå och/ eller rida på (till och med cykla) men nog tusan ser jag tämligen många hundägare som i stället för att nyttja dessa promenadstråk envisas med att gå utmed 70-vägen som till råga på allt saknar vägren/ trottoar. INGEN går på gräset/ gruset!

Jag förstår ingenting???

Härom dagen mötte jag en karl med 4 ettriga småhundar i koppel och vi började och slutade våra respektive hundpromenader ganska exakt samtidigt med den skillnaden att han inte vek av från 70-vägen en meter medan jag och Soya gick på grus och gräsvägarna nästan hela sträckan.

Att man inte vill gå på en smal grässtig när värsta snöfallet har varit och man kanske måste pulsa fram kan jag väl kanske förstå men nu är det sommar och alla vägar är torra och fina.

I höstas då mörkret föll innan man knappt hade hunnit sluta jobbet blev jag ännu mer skrämd och förundrad för då vandrade samma hundägare också omkring på vägen, ofta helt ”omärkta” så att de ibland var nästan osynliga.

En karl hade förvisso reflexväst på sig själv, men den stora SVARTA hund som han gick med och höll närmast vägen- DEN hade minsann inget som ”lyste upp” den- och vem är mest trolig att ta ett hastigt hopp ut på vägen- mannen eller hunden?

Ja som sagt; ibland är saker och ting ett mysterium och jag vet inte heller hur man skulle kunna få veta hur dessa människor tänker.

Det känns inte som att gå fram och fråga ”ursäkta, varför går du med din hund på 70-vägen när du har gräs och grusstigar runt dig” är någon bra ”ice-breaker” och något annat sätt att få svar på min fråga har jag inte hittat ännu.

Har ni några idéer?

Skrivet

Tisdag- träning av en hösäck

Idag var det äntligen dags att träna för Ebba igen, det var 14 dagar sedan sist, dvs på tok för länge enligt mig.

Men vid ytterst få tillfällen kan det bli så av olika anledningar, annars tycker jag att just Ebba är den av de tränare jag haft genom åren som varit mest flexibel och som nästan alltid kan hitta en lucka i sin kalender vilket jag uppskattar mycket.

Det var väldigt varmt i ridhuset och Archie blev genomsvettig nästan direkt, något han inte alls blir under mina morgonritter hemma.

Värmen gjorde honom lite lojare än vanligt men jag tycker ändå att han har piggnat på sig lite om jag jämför med hur han kan bli när det är varmt.

Ebba tyckte att jag har ”säckat ihop” igen och ”tvingade” mig att rida med spöt bakom ryggen en stund för att känna in hur jag SKA sitta.

”Spöridningen” var inte det minsta bekväm och kändes statisk och fastlåsande men vi enades om att jag måste ta fram mitt resår och börja rida med det igen.

Om ni googlar på PROVALLI ser ni hur detta resår fungerar och till skillnad från det statiska spöet erbjuder resåren ett skönt stöd och möjlighet att röra armarna så som man behöver när man rider :-).

Nu blir det inte träning förrän om en vecka- jag ska tävla på lördag och vill därför rida själv på fredagen och nästa fredag tävlar Ebba.

Men sen hoppas jag på att återuppta frekvensen 2 gånger i veckan- det gäller att passa på när tävlingssäsongen ligger lite på sparlåga under sommaren och även då jag själv kommer att ha semester.

Till hösten och vintern får jag se hur ofta jag orkar köra- det handlar inte bara om pengar för min del utan också att hela kvällen ”går” om jag ska köra iväg. När det är ljust ute länge känns detta lättare men jag får som sagt se…..