Härom dagen fick jag rubrikens fråga mig tillsänd och jag skulle som så ofta vilja svara skribenten med att spalta upp olika aspekter som jag tycker är mer eller mindre relevanta för att besvara frågan.
Jag tycker nämligen att det finns en hel del att tänka på innan man fattar beslut om en egen häst, ju mer genomtänkt man gör detta desto trevligare blir förhoppningsvis hästägandet och man minimerar (kanske) otrevliga överraskningar.
Du Kikki skriver att du förutom att du rider på ridskola en gång i veckan även hjälper till i ett annat stall och det tycker jag är utmärkt eftersom ren ridskoleridning och så sällan som en gång i veckan mycket sällan ger några störe kunskaper i hur det är att äga en egen häst med allt vad det innebär (mockning, utsläpp och intag, persedelvård och utprovning av densamma, foderlära, kunskaper om hästens sjukdomar osv osv).
Ska jag raljera lite kan jag väl säga att min åsikt rent generellt är att pengar och/ eller hjälp av andra kan lösa det mesta kring ens hästägande men det är så klart bättre på alla vis om man inte ständigt måste förlita sig på andra eller öppna plånboken för minsta lilla.
Nedan följer en (säkert ofullständig men ändå ganska lång) lista på frågor som jag tycker att en förstagångs-hästköpare bör ställa sig och fundera igenom:
Vad är ”syftet” med hästen? Ska den användas som promenadhäst eller är målet att träna och kanske rent av tävla regelbundet?
Är tanken att du ska köpa hästen ensam eller dela den med något barn/ släkting/ vän? Planerar du att genast skaffa medryttare?
Är man flera om ett djur så kan detta både underlätta och försvåra.
Så länge man kommer överens om det mesta och avlastar varandra både tids och penga-mässigt är det för många en fördel men det kan också bli så att samarbetet börjar gnissla, att man har olika syn på hästhållning i allmänhet och ridning i synnerhet.
Att ”iskallt” räkna med att en medryttare ska vara med och finansiera ens hästhållning samt hjälpa en tidsmässigt bör man absolut inte göra eftersom man aldrig har några garantier för varken ATT man hittar en lämplig medryttare eller att denna STANNAR KVAR så länge man själv har behovet.
Var ska hästen stå uppstallad? Finns det gott om stallplatser i närområdet och är dessa sådana där du tror att du kommer att trivas? Vad kostar en stallplats och vad ingår i hyran? Vad förväntas du hjälpa till med?
Vilka förkunskaper har du? Har du bara ridit på ridskola eller har du annan erfarenhet av hästar? Har du möjlighet att få hjälp i din hästhållning av kunnigt folk- tex i det stall där du planerar att ha din häst eller av vänner, andra hästmänniskor du känner?
Hur ser din ekonomi ut och hur pass stabil är den? Få människor kan väl garantera en statisk och god ekonomi men man bör ändå ta sig en funderare på frågan.
Har du ett vikariat och riskerar att snart bli arbetslös? Kan du klara av din hästhållning på A-kassa?
Lever du redan idag på marginalerna eller har du en buffert för oförutsedda utgifter? För sådana kommer STÄNDIGT när man har egen häst- tro mig!
Har du möjlighet att låna pengar av någon om det skulle ”knipa”?
Hur ser din familjesituation ut? Har du hästintresserade barn? Planerar du att inom kort skaffa barn? Känner du att du har tid att avvara från din familj några timmar om dagen mer eller mindre dagligen?
Vad tycker din familj om din idé om egen häst- är de stöttande eller försöker de motarbeta dig?
Hur ser din fritid ut? Har du redan nu mycket aktiviteter som ”binder” dig? Jobbar du över ofta eller måste du ofta resa bort i tjänsten- kanske till och med flera dagar i rad?
Hur ser din hälsa ut? Är du ofta sjuk eller lider du av någon psykisk eller fysisk åkomma som kan göra att du ofta måste ställa in planerade stallbesök?
Vilken slags personlighet har du? Är du en sådan som snabbt får en idé (typ att köpa häst) men som sedan lika snabbt förkastar den/ ångrar dig?
Utifrån dessa frågeställningar menar jag att man själv eller med hjälp av andra får komma fram till om man är mogen för ett hästköp eller inte.
Hur mycket man rent kunskapsmässigt måste kunna för att ”få lov” att ha en egen häst eller vara ”lämplig” anser JAG är så pass subjektivt och svårdefinierbart att jag inte ens vill ge mig in i DEN diskussionen :).
Skrivet
Senaste kommentarer