Månadsarkiv: maj 2013

Dagens (ridklädsel)fråga

Idag tänkte jag fråga er hur ni ser ut när ni rider :), alltså vad ni har på er?

Spelar det ingen eller stor roll tycker ni? Kan ni lika gärna rida i jeans, mysbyxor eller ridbyxor eller ”måste” ni har på er vissa plagg?

Och samma sak med skor; går det lika bra med gympaskor, ridskor eller stövlar?

Tänker ni även på hur ni ser ut rent estetiskt så att säga, dvs försöker ni att matcha era kläder med varandra och/ eller hästens utrustning?

Tisdag- mer tur

Även idag var vädergudarna på min sida- precis när jag körde in på stallplanen började det regna men det slutade snabbt och även dagens skrittrunda skedde i det numera sedvanliga solskenet.

Nu är vi väl inne på dag 20 typ med skritt utomhus och om man ska försöka se något positivt med allting så tror jag att det har varit bra att tillbringa så mycket tid utomhus och i sadeln.

Om vi fortsätter så här någon vecka till kanske uteritterna till slut går heeeelt utan minsta protest- det går ”redan” mycket bättre.

Hur en inom dressyren så otroligt lättlärd häst kan vara så envist tjurig när man ska skritta förbi samma saker för tretusende gången övergår mitt förstånd men sett i ett längre perspektiv är dagens Kreon inte ens i närheten av den mupp jag red på för säg 1 år sedan. Hurra för det :)!

Se upp…se upp…eller?

Idag läste jag ett mycket bra inlägg kring något som jag själv har haft funderingar på många gånger; det här när man går ut på Facebook och varnar för allehanda mystiska män, skåpbilar, utlandsregistrerade bilar och så vidare.

Någon har sett något som denne någon uppfattat som konstigt och så byggs det upp världens historier kring detta på nolltid.

Jag förstår ju att man varnar för PRESUMTIVA pedofiler, hästplågare och andra kräk i ett säkerligen gott syfte men kan ändå inte låta bli att undra vilken nytta det egentligen gör.

Får man genom dessa varningar sina 15 minuter i rampljuset genom att många delar ens inlägg eller hjälper man bara till att sprida fullkomligt nonsens?

Dagens (samvets)fråga

Scenario:

Du följer med din kompis på en tävling.

När det blir din kompis tur att starta och du sitter på läktaren hör du hur några personer som sitter nära dig säger om din kompis ”hur kan man tävla om man har så dålig sits- det borde vara förbjudet”.

Vad gör du:

* Ingenting

* Säger ingenting men berättar för kompisen vad som sagts efteråt.

* Säger något till de otrevliga personerna och hoppas att de skäms men säger inget till din kompis.

* Säger något till de otrevliga personerna och berättar för din kompis vad som sagts efteråt.

Måndag- en farlig man

Inget nytt finns att rapportera på skritt-fronten, det blev 45 minuter i solen.

Fast det slog mig igår, i det gråmulna och regntunga vädret att det för MIG tyvärr är det bästa vädret att rida i.

För är det dåligt väder så låter folk inte sina rabiata hundar springa runt i trädgårdarna och de struntar själv i att ta fram motorsågen, röjsågen, cementblandaren och andra extremt oväsenförande attiraljer som Kreon kan bli förskräckt över.

Är det soligt och behagligt så sker motsatsen = Birgitta kan inte slappna av utan måste alltid ligga steget före sin häst.

Annars har jag idag gått och småfnissat åt en i mitt tycke vardagsrolig grej som hände i morse.

Jag skulle skriva DARLING i ett sms till min man och telefonen föreslog FARLIG.

”Är du farlig” brukar jag skojande fråga Soya när vi leker just för att hon är allt annat än farlig och detsamma får jag nog säga gäller för maken också :).

Fråga från en läsare om tävlingsnerver

Dagens läsarfråga är en mycket bra och intressant sådan tycker jag, hoppas att många svarar:

En annan fråga till  dina  eminenta läsare.
Jag har stora problem med mina tävlingsnerver.
Slutar helt enkelt att tänka normalt och rider framförallt inte.  Hjärnan blir en gröt, jag kan tänka vid en bokstav, vad fan ska jag nu göra?  Och stressar upp mig.
Till på köpet har jag en känslig häst som behöver  mig som tryggvägvisare.
Så mest ser vi ganska förvirrade ut på tävlingar.
Vad göra?

Veckan som gått

Ur hästhänseende, för detta är trots allt framför allt en hästblogg, var veckans höjdpunkt veterinärbesöket i onsdags som gjorde mig både förvånad och mycket glad.

Kreon visade ingen hälta alls och det var det som förvånade mig eftersom ”man” brukar behöva behandla om just bakknän och han hade ju bara vilat i 14 dagar.

Men jag protesterar inte- tvärtom!

Resten av veckan har ägnats åt våra numera sedvanliga skritturer och även om Kreon fortfarande inte skulle betraktas som varken snäll eller normal av de med sådana hästar som jag själv tidigare har ägt så går det framåt med våra mått mätt.

Saker som det förut krävdes enorma ansträngningar för att få Kreon att gå förbi tittar han inte ens på nu men fortfarande kommer det tjurigt beteende à la ”där ska jag inte gå- försök att tvinga mig om du kan” och då är det just det jag måste göra även om det inte alltid går på 2 sekunder.

Men men….så länge det går framåt så…

Och bara att kunna skritta utomhus den tredje veckan i rad nu tycker jag är stort för en så känslig häst- det är jag också glad för.

Gräshagedebut blev det i helgen och det värme mitt hjärta att se knäppisen beta lugnt- det är det jag saknar mest på vår i övrigt på många sätt perfekta anläggning; gräshage åt alla hästarna.

På bloggen har vi utbytt många kloka erfarenheter i veckan tycker jag- alltid lika roligt när ni engagerar er och tipsar och berättar.

Förhoppningsvis går vi mot en härlig sommar med mycket sol och värme men glöm inte att läsa och kommentera i alla fall- då blir jag glad :)!