Idag var det äntligen dags för tävling- det var ju ett tag sedan sist.

Jag fick avanmäla till 3 eller 4 tävlingar på grund av hovbölden men nu hoppas jag att vi ska få komma iväg ostört framöver.

Tävlingsplatsen, Frosta ryttarförening, har jag inte besökt på ”tusen år”- sist jag tävlade dressyr där var då Eighty Eight Keys (godkänd fullblodshingst) gjorde sin första tävlingsstart i ”min klass” och han är över 20 år….

När det var dags för dagens starter blev det så att jag red MSV B:2 före MSV C:1 med ca 1 timme mellan klasserna vilket visade sig fungera helt ok.

I MSV B:n tyckte jag att jag redan fick en bättre ”känsla för programmet” än då jag red det första gången för över 1 månad sedan, då var linjerna väldigt ovana och det blev lite ”hejsan-svejsan” och utan någon säker känsla men idag fungerade det som sagt bättre.

Tyvärr blev Vicke rädd för något bakom ett buskage på kortsidan vid A när jag skulle vända upp till den avslutande halten- han kastade sig iväg så mycket att jag fick göra en volt för att komma in på medellinjen och ärligt talat blev även det andra uppridningsförsöket ganska vingligt men där kände jag att det fick var nog med volter = felridningar.

Procenten stannade på knappa 62 och det var jag ganska nöjd med under rådande omständigheter.

Desto tristare var det att konstatera att vi även i MSV C:1 fick knappt 62 % för där var min KÄNSLA mycket, mycket bättre.

Men så är det ibland; att hur det känns och hur det ser ut inte är samma sak.

Det jag tar med mig som väldigt positivt är i alla fall att Vicke inte kändes det minsta trött eller ”bromsig” till den andra klassen trots att det var så kort tid emellan och varma temperaturer och att JAG som sagt tyckte att jag hade en superfin känsla inne på banan utan något som helst gloende 🙂 .