Månadsarkiv: april 2019

Skrivet

Tisdag- farligt på träningen

Om ni undrar vad bilden föreställer så beror det på vem man frågar.

Jag påstår att tingesten i bild är en bevattningsanordning som tillkommit i ridhuset sedan Vicke och jag var där senast.

Vickster å sin sida hävdar att denna manick är något livsfarligt som man gör bäst i att försöka undvika genom att ta långa omvägar om bara den envisa och elaka ryttaren tillät det.

Tja…ni förstår kanske summan av DEN kardemumman….

Det blev en del trötta suckar från undertecknad och bra träning i att förmå hennes larviga häst att gå förbi dessa små kranar som är utplacerade runt hela sargen.

Att det dessutom hade blivit ett litet hål i sargen på ett ställe tyckte Vicke nästan var too much men ägaren fortsatte att insistera och kräva arbete.

Och arbete blev det, om än lite spänt och ”icke-lyssnande” ibland men detta är också nyttigt att konfronteras med så jag var nöjd ändå.

Bättre att träna med Ninas ögon på sig än i tävlingssammanhang och förhoppningsvis hitta fler och fler verktyg att snabbt lösa problemet när/ om det uppstår.

Också lättare när man har en timme på sig än 5 minuter inne på en tävlingsbana….

Lösningen stavas konsekvens, fokus och bestämda skänklar- så skulle man lite enkelt (enkelt i teorin, svårare i verkligheten) kunna sammanfatta det!

Skrivet

Noga eller inte

Väldigt bra ordning för att vara ett stort kollektivstall!

Läser följande på Facebook (författare är ”Silverbjälke”):

Tänk om…. Tänk om det gick att besöka andra och det faktiskt var sopat även i hörnen och bakom den öppna boxdörren.

Tänk om alla täcken var vikta lika med sömmen åt vänster och lagda i färgordning.

Tänk om träns hängdes lika surrade och i ordning utefter pannband och nyans.

Tänk om lindor & paddar var rullade rätt och sorterade.

Tänk om det inte hängde höpåsar i stallgången och hö stack ut och ramlat ned på golvet utan att någon reagerat.

Tänk om grepar hängde i rad och likadant.

Då hade man ju faktiskt kunnat besöka fler än man gör och dessutom inte fått stresspåslag av att vara social.

Vissa saker håller jag med om till 100 %, annat noterar jag inte (hur täckena är vikta) och vissa saker gillar jag inte (ihopsnurrade träns).

Men jag gissar att vi alla har våra ”issues”; saker som måste vara på ett visst sätt och sådant som driver en till vansinne.

Själv har jag mani på att det alltid ska vara bajsfritt i boxen när hästen ställs in oavsett tid på dygnet och det ska vara gott om strö.

Jag blir klart störd om bajs lämnas kvar på stallgången medan den skyldiga hästen rids.

Grepar som hängs upp med halmrester stör mig också liksom om grepen hängs upp med piggarna utåt.

Balband som läggs/ slängs lite överallt är också irriterande precis som när man inte knäpper loss grimman från uppbindningskedjan utan låter den hänga kvar.

Så…det var mina små störningsmoment som jag tack och lov sällan stöter på; vad är era?

Skrivet

Måndag- nästan i byn

I morse skrittade jag och Vicke ut med stallägaren och en av hennes hästar som sällskap.

Vi red bland annat förbi ett nytt bostadsområde i Staffanstorps utkant; det ni ser på bilderna.

För att komma dit behövde man rida genom en gångtunnel under en mycket starkt trafikerad 90-väg; något jag aldrig hade vågat mig på ensam OM Vicke skulle bli rädd och typ stegra sig mitt i tunneln.

Då hade jag blivit knockad medvetslös eftersom det var väldigt ”lågt i tak” där och det hade ju känts onödigt minst sagt…

Men med sällskap gick det utan minsta problem och det känns så skönt att ha en häst som i sällskap av vettiga artfränder går fram överallt, i alla fall så länge han inte behöver ha någon close encounter med kor eller vattenspridare 🙂 .

Att passera lastbilar och andra stora fordon på mycket nära håll var däremot inte det minsta läskigt och det är ju faktiskt viktigare när man rider på trafikerade vägar.

Skrivet

Speciella annonser del 677: ny variant

Den här varianten har jag inte hört talas om förut och det kan nog funka så svårt som det är att få lägenhet idag:

70kvm nyrenoverad 2 rum och kök och balkong uthyres. Förstahands kontrakt. Nuvarande hyresgäst har 3 obetalda hyror. Den som kan tänka sig betala skulden får ta över kontraktet. Skulden är på 21.000kr

Ni ska vara anmärkningsfri och fast inkomst

Hyran är 7.200kr

Plats: Sjöbo

Skicka pm med telefonnummer så ringer jag upp

Skrivet

Bild-ljug

Att en bild säger mer än tusen ord är ibland sant- ibland inte.

Att man ska vara väldigt försiktig med att döma utifrån bilder är absolut sant och ovan ser ni ett ypperligt exempel.

Personligen tycker jag att Molly ser ganska arg/ aggressiv ut på bilden men inget kunde vara mer fel.

Dels är hon så långt ifrån arg(sint) som tänkas kan i allmänhet och verkligen inte på bilden i synnerhet.

Eftersom det är jag som är fotografen vet jag vad bilden föreställer; det är Molly som äter lite gräs på stranden i Lomma.

Inget mer dramatiskt än så men tar man en bild i ”fel” ögonblick så…..

2 sekunder senare…..

Min vildhund!

Skrivet

Söndag- nära

Så otroligt skönt när man kan sätta nyckeln i lägenhetslåset en timme efter avslutad tävlingsritt och det utan att ha behövt stressköra eller slänga in sakerna (och hästen 🙂 ) i stallet.

Jag var nöjd med både ritt och procent (nästan 66%) även om det fortfarande finns mycket att förbättra.

Skrivet

Lördag- rätt val

Inte detta väder idag precis….

Förvisso kan man inte alltid lita på väderleksprognosen men jag kände ändå att jag nog borde göra det i morse.

Och då hade jag 2 val:

Stiga upp när jag kände mig hyfsad utvilad, dvs runt 7, åka till stallet och riskera att mötas av en av regn blöt häst.

Sadla sagda blöta häst, rida i ösregn, bli genomblöt själv.

Eller så blev det som jag klokt nog gjorde:

Jag steg motvilligt och trött upp 5.30 och satt i sadeln utan stress 6.25.

Vicke hade då inte hunnit släppas ut i hagen utan täcke så dels var han torr och dels hade det inte hunnit börja regna.

Jag genomförde ett 50 minuter långt pass på utebanan och 5 minuter efter att jag hade tagit in Vicke i stallet för att sadla av började regnet att vräka ner.

Jag satte på Vicke ett regntäcke och kunde sedan släppa ut honom i hagen för frukost under skyddande träd.

Kände mig extremt nöjd över min väl genomförda plan och kunde pyssla avslappnat i stallet medan det väldigt välbehövliga regnet strilade utanför.

En hästägares ”ibland är man tacksam över de små tingen”-moment 🙂 !