Igår snabbmålade jag lite i mina hästars boxar (bara det svarta); den tredje boxen har det bara stått häst i några månader sedan vi byggde dom så den lät jag vara.

Färgen jag använder är så kallad Ladugårdslack och jag är väldigt nöjd med den eftersom den täcker bra och kan stå i sin burk i något år utan att bli dålig vilket så klart är bra om man plötsligt behöver bättringsmåla.

Sommaren brukar vara den tid då många gör den årliga stalltvätten men själv föredrar jag att ”småtvätta” lite här och där året runt.

Jag har med eget stall, fast det är både lättskött och litet, insett att det omöjlig går att hålla det helt dammfritt och så rent som det är efter en rejäl högtryckstvätt i mer än några dagar så vill man (och det vill jag) hålla det i ett för mig acceptabelt skick så vill det till att hålla efter damm och smuts hela tiden.

Jag har tveklöst blivit mer petig med hur interiören i stallet ser ut sedan vi byggde mina boxar och tittar idag med helt andra ögon på ANDRAS stall.

Och som ni vet raljerar jag ibland kring att jag inte VILL HA inackorderingar men jag tror ärligt talat inte heller att någon hade stått ut med att ha sin häst här om de skulle uppfylla mina krav.

För jag hade krävt att man håller efter sin box på ett helt annat sätt än vad alla stallägare jag stått hos har krävt.

I många stall har man kanske haft en gemensam städ/tvättdag per år men sedan har man fått ha det hur skitigt man velat resten av året och tro mig…det har märkts rejält på en del håll.

Många hävdar säkert att ”jag har inte TID att hålla på med boxstädning” eller ”det är inget jag prioriterar” och jag förstår båda argumenten men det hade inte funkat i mitt stall så vida jag inte bestämde att jag helt enkelt skulle städa och tvätta även den inackorderades box.

Jag har både tiden att springa runt och smådutta med svamp och hink och tycker att det är värt det och som sagt; mitt stall är verkligen inte kliniskt rent.

Men tjocka lager av damm i fönsterkarmarna eller bajs på väggarna är big no-nos här och i alla fall det förstnämnda skapas snabbt om man inte hela tiden håller efter det.

En sak som kan vara lite rolig ibland och lika irriterande andra gånger är vilka ”vägar” ett inlägg med en BILD kan ta på nätet. Det har jag märkt massvis med gånger på både Facebook och min egen blogg.

Om vi tar bilden ovan som ett exempel (ja, den är tagen i en konstig vinkel vilket gör att det ser ut som Frenchie har ett mycket större huvud än det nätta han faktiskt har) och om jag hade publicerat det på bloggen/ Facebook och skrivit:

”Jag söker likadana/ liknande boots som de på bilden men vill inte beställa på nätet utan hämta i Malmö med omnejd” så hade jag kunnat få svar som dessa:

1.Oj vilken söt häst!

2.Oj vilket stort huvud din häst har!

3.Åhhhh vad jag saknar att ha häst!

4.Jag köpte ett par jättefina boots via www.boots.se.

5.Jag säljer ett par liknande boots i Göteborg.

6.Inte svar på din fråga men undrar var du har köpt dina benskydd?

7.Jag har ett par snygga benskydd att sälja i Malmö.

8.Varför har du benskydd i hagen?

9.Med en bättre hovslagare kommer du inte att behöva boots.

10.Vilken härlig gräshage du har!

11.Ser ut som du har smörblommor i hagen? Vill bara påminna om att dessa är giftiga för hästar.

12.Var i landet bor du som har så grönt gräs i hagen under denna torka?

13.Är det möjligen Brunte på bilden? Påminner om en häst jag red för trettioelva år sedan på ridskolan.

14.Stackars häst som har både boots och benskydd i hagen!

15.Typiskt dressyrhästar att ha skydd i hagen. Helt onödigt!

Osv osv…..zzzzzzz……..

EDIT: bilden är tagen någon minut innan jag ska rida. Frenchie har INTE benskydd i hagen.

Sitter och läser om ett ganska vanligt ämne på sociala medier; ”stalltjafs”.

Detta och att jag ju för några veckor sedan misslyckades med att ducka för en trädgren när jag körde åkgräsklipparen vilket resulterade i ett rejält blåmärke över mitt ena öga (=såg ut som att jag hade fått stryk) fick mig att minnas den enda gången någon har gett sig på mig handgripligen i hästmiljöer.

Det var en annan inackorderad i ett stall där jag hade….tja jag minns inte vilken av hästarna det var….som ”gav sig på” mig, det minns jag i alla fall tydligt.

Varför hen blev så arg att hen tryckte upp mig mot en boxdörr och NÖP mig hårt i armen har jag förträngt men det var en skitsak som handlade typ om att jag felaktigt hade eller inte hade gett personens hästar mat…tja ni hör ju nivån.

Jag gjorde faktiskt ingen mer grej av detta mer än att jag berättade det för stallägaren för det hela kändes nästan surrealistiskt faktiskt.

Att en vuxen, högutbildad person NYPS….vem gör ens det annat än små barn?

Och de som känner denna person är jag rätt säker på aldrig i livet hade trott mig för jag kunde knappt tro det själv.

Jag fick ett blåmärke som minne ett kort tag och numera påminns jag ibland om personen då den kommer upp som ”förslag på vänner” på Facebook. Tror inte det va 🙂 🙂 🙂 !