Som en spin-off på gårdagens inlägg om att köpa hästsaker (eller inte) undrar jag idag om ni köper alla hästprylar ni behöver i en faktisk eller onlinebutik eller om ni även har koll på begagnatmarknaden och köper en del på annons från privatpersoner?

Har ni i så fall gjort några fynd eller tycker ni att det är för riskabelt att köpa av främlingar om ni inte kan besöka dom utan grejerna ska skickas? Eller vill ni alltid ha nytt?

Själv har jag fått det här med annonsköp med nappflaskan kan man säga; min pappa har i alla tider köpt gud och allting genom dåtidens radannonser i Sydsvenskan och fyndat hur mycket som helst.

Således köptes tex min första bil på detta viset; den var utannonserad för 4200 kronor och min far, som är en tvångsmässig prutare hjälpte mig att få den för 3800 kronor. Och på den vägen är det.

Jag bor ju nära en storstad (Malmö) men är även medlem i diverse ”bysidor” på Facebook där även hästgrejer annonseras och detta tillsammans med att jag har både tid och möjlighet (bil) gör att jag ibland gör riktiga fynd när privatpersoner säljer whatever.

Jag har köpt årsförbrukningar av spånpellets på detta viset, uppsittningpallar, harvar, skottkärror och jag vet inte allt till stallet. Många grejer för inga pengar alls.

Jag kan inte minnas när jag köpte ett schabrak i en affär senast men däremot har jag köpt en hel del av privatpersoner, nästan alla helt nya- som det på bilden ovan.

Jag har också köpt hindermaterial (bommar och stöd), täcken, foder, min vattenslang med slangvinda som jag tvättar hästarna med, stolpar till hagarna, elaggregatet, uppbindningskedjorna och fodertunnor på detta vis.

Det finns mycket pengar att spara om man ids!

Nyligen, medan jag kratsade Frenchies hovar slog det mig att jag nog aldrig har köpt en hovkrats!

Eller, jag gjorde det måhända någon gång för ca 40 år sedan om det räknas men jag kan inte komma ihåg det.

Det jag fortfarande minns var att jag på en av mina första hopptävlingar med egen häst (Menelli) var placerad i 2 klasser på Burlövs ryttarförening och där fick en röd hovkrats i pris i den ena klassen och en blå i den andra 🙂 . ”Fattiga” priser även på den tiden….men jag har dom fortfarande!!!!!

Hur som helst; jag tenderar att kunna ha mina ”hästsaker” i en evighet och äger massvis med prylar som har minst 20 år på nacken.

Och mycket har jag fått så de gånger jag åker till en affär för att köpa något till mig själv eller hästen/ stallet är lätträknade.

Visst; rena förbrukningsgrejer köper jag så klart men tex grimskaft, sporrar, borstar för att ta några exempel kan jag ha hur länge som helst. De går varken sönder, slits ut eller tappas bort.

I vintras tappade jag….kors i taket….en brodd i Frenchies box och jag väntar fortfarande på att den ska klonka till i grepen när jag mockar 🙂 !

Är ni likadana eller shoppar ni ofta; för att det behövs eller bara för att förnya er?

Jag läser relativt ofta inlägg på Facebook där någon söker en hovslagare som kan slå på en tappsko akut eftersom man inte får tag på sin ordinarie hovslagare eller rent av någon som önskar en vanlig skoning till sin häst av samma anledning (onåbar egen hovslagare).

Varje gång jag läser dylika annonser tänker jag ”lycka till att hitta någon” för i min värld så är de vettiga/ duktiga hovslagarna fullt upptagna med egna kunder och har varken tid eller lust att akut slänga sig iväg för att sko en vilt främmande persons häst. Men kanske är det inte alls så?

Samma sak när folk nu söker ”småbalshö av god kvalité och gärna med analys” i Skåne! Även där önskar jag dessa hö-letare lycka till för jag tror inte att de förstår hur otroligt svårt det är att ens hitta småbalshö som överlevt den fuktiga och regniga hösten och vintern i Skåne. Det var otroliga svårigheter att hitta stråfoder redan i höstas så jag kan aldrig tänka mig att det är lättare nu men även där har jag kanske helfel?

Och förstå mig rätt…folk får givetvis annonsera efter precis vad de vill men ibland känns dessa annonser otroligt naiva och jag undrar verkligen hur många som söker det de verkar tro är så lätt att finna?