Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Idag har Frenchie vilodag medan jag och Henrik har varit lite flitiga.
Efter en runda på Ikea där vi inte hittade något intressant grabbade vi tag i var sin gräsklippare ( vi har en åkgräsklippare och en handdriven) och klippte mer eller mindre allt grönt som stack upp på Ryhus.
Lite skämt och lite allvar men det är ett ganska drygt arbete eftersom vi har fler gräsytor och marken dessutom inte alltid är helt plan och man får slingra sig lite hit och dit för att komma åt gräset.
Idag krockade jag i alla fall inte med några trädgrenar som förra söndagen, jag har fortfarande ett blåmärke på ena ögonlocket efter det lilla debaclet!
Wait until Saturday, drive to auto parts store and buy a case of oil, filter, kitty litter, hand cleaner and a scented tree, and use your debit card for $50.00.
Stop to buy a case of beer, (debit $24), drive home.
Open a beer and drink it.
Jack truck up. Spend 30 minutes looking for jack stands.
Find jack stands under kid’s pedal car. 6.. In frustration, open another beer and drink it.
Place drain pan under engine.
Look for 9/16 box end wrench.
Give up and use crescent wrench.
Unscrew drain plug.
Drop drain plug in pan of hot oil: splash hot oil on you in process. Cuss.
Crawl out from under truck to wipe hot oil off of face and arms. Throw kitty litter on spilled oil.
Have another beer while watching oil drain.
Spend 30 minutes looking for oil filter wrench.
Give up; crawl under truck and hammer a screwdriver through oil filter and twist off.
Crawl out from under truck with dripping oil filter splashing oil everywhere from holes. Cleverly hide old oil filter among trash in trash can to avoid environmental penalties. Drink a beer.
Install new oil filter making sure to apply a thin coat of oil to gasket surface.
Dump first quart of fresh oil into engine.
Remember drain plug from step 11.
Hurry to find drain plug in drain pan.
Drink beer.
Discover that first quart of fresh oil is now on the floor. Throw kitty litter on oil spill.
Get drain plug back in with only a minor spill. Drink beer.
Crawl under truck getting kitty litter into eyes. Wipe eyes with oily rag used to clean drain plug. Slip with stupid crescent wrench tightening drain plug and bang knuckles on frame removing any excess skin between knuckles and frame.
Begin cussing fit.
Throw stupid crescent wrench.
Cuss for additional 5 minutes because wrench hit truck and left dent.
Beer.
Clean up hands and bandage as required to stop blood flow.
Beer.
Dump in five fresh quarts of oil.
Beer.
Lower truck from jack stands.
Move truck back to apply more kitty litter to fresh oil spilled during any missed steps.
Beer.
Test drive truck.
Get pulled over: arrested for driving under the influence.
Truck gets impounded.
Call loving wife, make bail.
12 hours later, get truck from the impound yard. Money spent: Parts: $50.00 DUI: $2,500.00 Impound fee: $75.00 Bail: $1,500.00 Beer: $20.00 TOTAL: $4,145.00 But you know the job was done right!”
När folk undrar vad de ska investera sina pengar i för att få maximal utdelning till låg risk har jag ibland hört rådet att de bör köpa guld.
Själv har jag insett att jag har suttit på en form av guld som det var synd att jag inte sparade då jag tyvärr inte hade en kristallkula och kunde inse det stigande värdet 🙂 !
Jag pratar om strö/eldningspellets som jag köpte massvis med säckar av precis innan vi flyttade till Ryhus.
Dessa köpte jag av några olika privatpersoner som bla skulle byta uppvärmningskälla i sina hus och jag gav runt 30 kronor/ säck.
Fatta vilken vinst jag hade gjort om jag hade sparat alla säckarna i 3 år och sålt dom för det tredubbla idag 🙂 !
Nu ska jag erkänna att jag HAR några månaders lager sparat men dom säckarna är min egen backup om/ när det blir strul med snickeriet där jag får spånet så dom vågar jag varken sälja eller använda upp. Tur att hållbarheten lär vara låååång 🙂 !
Kolla vilken häftig bild på dovhjortarna från igår!
Jag glädjer mig lite extra åt att det på ytan de fotats på växer spannmål, de andra åren sedan vi flyttade hit har det varit ett obrukat fält som bara stått till ingen nytta så att säga.
Frenchie och jag har varit i skogen i en timme; det blev bara skritt och klättring idag efter flera dagars dressyrande.
Härom dagen hörde jag en intervju där den intervjuade (en hockeyspelare) pratade ungefär så här:
”ja vi spelade…öööööö……ganska bra de första…..öööööö…….tjugo minuterna men sedan…..öööööö…tappade vi fokus lite och….ööööö…..motståndarna lyckades….öööööö…..få in ett mål…..”
Det var så det kröp i kroppen på mig och jag vet inte hur många gånger detta ”öööööööö” blandades in i meningarna.
Jag drog mig till minnes en lärare jag hade för många år sedan som hade dille på ett utfyllnadsord jag har förträngt (inte LIKSOM….) och jag kunde till slut inte koncentrera mig på vad han SA för jag satt bara och väntade på utfyllnadsordet 🙂 .
Hur som helst så började jag och Henrik diskutera att man i tex filmer/ intervjuer från säg….40 och 50-talet aldrig hörde detta ”öööööö” så frågan är när och varför detta startade?
Någon som vet eller har en teori?
Egen reflektion: ju fortare man pratar desto ”lättare” är det att infoga utfyllnadsord.
Pratar man långsamt använder man oftast inte utfyllnadsord. Prov-prata själv och se 🙂 !
En av många saker jag tycker om med våren och sommaren är hur många fler timmar man ”får ut” av dagen.
Jag, som både vägrar att ha hästarna ute i mörker och göra stallsysslor i pannlampans sken märker en stor skillnad i alla fall.
Bortsett från att jag nu kan rida på min utebana som är större än ridhuset så kan hästarna gå ute rätt många fler timmar vilket så klart både är bra för dom (gissar jag…de verkar ärligt talat obrydda när de än tas in) och för mig som får mer lättmockade boxar, mindre ströåtgång och kan decimera stråfodret.
Även om jag har gratis strö och renliga hästar så blir det en positiv skillnad.
Efter gårdagens efterlängtade regn sa det ”slurp” på utebanan som hade varit ökentorr i många dagar och jag passade på att rida där innan den åter förvandlas till Saharainspirerad yta.
Hela Ryhus är just nu kantat av syrener i olika kulörer; det är en blomma/ buske jag förknippar med att skolavslutningarna närmar sig.
Här ser ni en mellis-ätande Frank; han får kraftfoder 3 gånger om dagen, två rejält uppblötta mål i hagen (tänk mash) och ett torrt mål vid intag i boxen. Som jag har berättat flera gånger är detta ett av mina bästa beslut vad gäller att hålla boxarna rena(re); att inte ge uppblött foder där. Ett annat är att fodra från gummikrubbor på marken.
Den lille får oftast något litet symbolisk ätbart, framför allt nu när fångesten är som störst; det kan vara några brödbitar och några hästgodisar eller någon näve havre.
Jag har dålig koll på hur det ser ut i resten av Sverige men i Skåne fortsätter tappet av dressyrstartande på tävling på ett i alla fall för mig oroande vis.
En bidragande faktor om ni frågar MIG är att Skånes ridsportförbund godkänner propositioner där flera klubbar har nästan identiska tävlingar samma helg så i stället för att en klubb får tex 90 starter så får 3 klubbar vars 30 (något förenklat).
Och klubbarna får så klart göra som de vill; tycker de att det är lönt att ha en handfull startande per klass så är det ju upp till dom.
Men om man ändå vill försöka få fler starter och kanske ”sticka ut” lite har jag exempelvis 2 förslag som båda väcktes under min senaste start i lördags:
Till att börja med vill jag tipsa alla arrangörer om att försöka ha ”öppen bana” innan tävlingen. Även om jag vet att alla inte kan orda detta pga tex ridskoleverksamhet så BLIR det allt vanligare och verkar vara en riktig win-win eftersom klubben får in lättförtjänta pengar och ryttarna kan förbereda sina hästar bättre.
Om man vill anstränga sig kan man bygga upp staket, ställa fram blommor osv på den öppna banan men annars räcker det för vissa att man bara kan besöka klubben och rida lite på tävlingsbanan/ i ridhuset/ runt anläggningen.
Som klubb kan man sätta en deadline; tex att all ridning är förbjuden efter….säg fredag 18.00 då banorna prepareras och iordningställs men vad folk gör innan dess så länge de swishar x kronor för att nyttja anläggningen behöver man ju inte bry sig om precis.
Mitt andra tips är att försöka engagera en fotograf som är intresserad av att ta lite foton på de som tävlar.
Samma där; jag fattar att det inte lyckas alla gånger men OM det finns någon som är intresserad så kan det ge tävlingen mervärde.
Även om varenda människa numera kan ta hyfsade kort med sin telefon så åker inte alla på tävling med ett helt entourage och jag har tex i princip aldrig en bild och än mindre någon film från mina tävlingsritter eftersom jag alltid åker ensam.
Om man VET att det kommer att finnas någon med bra kamerautrustning på plats kan man ju be denna person att både filma och fota en- det skulle kunna gagna både ryttare, klubb och fotograf.
Ja, detta var bara två tips som kanske inte passar alla och det finns säkert många fler om man bara tänker till lite som arrangör.
Det viktiga är väl att det nerlagda arbetet inte överstiger värdet av tjänsten så att säga; funktionärerna har tex nog med jobb redan och är kanske inte så lätta att få att ställa upp?
I förmiddags var jag och tränade för Nina; jag försöker alltid att få tiden klockan 10 som passar mig bäst.
Då hinner jag pyssla i någon timme i stallet innan det är dags att köra men jag är ändå hemma till lunch (frukost för mig).
Nina kommenterade att Frenchie ser jättefin ut i hullet just nu; hon har stenkoll på detta liksom jag och han har ju en tendens att dra åt det tunnare hållet. Det lilla gräset han har i hagen har absolut gjort skillnad och jag vill/ vågar inte ge honom mer kraftfoder för att inte riskera magproblem (han har haft konstaterat magsår för flera år sedan som läkte ut).
Stråfodret äter han inga jättemängder av och det är ju som man brukar säga; att man kan leda en häst till vattnet men inte tvinga den att dricka och för båda mina hästar gäller samma sak inte bara med drickan 🙂 utan även ensilaget.
När jag hade lämnat av Frenchie hemma körde jag vidare till Malmö eftersom det var dags att hämta mer spån.
Detta brukar räcka ungefär 2 månader och även om det är en tråkig syssla (att fylla 2 storsäckar) så är jag mycket tacksam för möjligheten.
Jag köpte lite nya blommor på Granngården igår; vi får se vad dovhjortarna säger om dessa. 🙂 . Vanligtvis äter de varken tagetes eller stjärnöga och någon påstod att de inte vill ha gula eller oranga blommor så jag har gjort vad jag har kunnat ha ha ha!
En vän gjorde mig nyligen uppmärksam på möjligheten att kolla olika rankingpoäng i TDB.
Jag har väl vagt vetat om detta sedan tidigare men aldrig kollat på rankingen för egen del men nu när vi började diskutera det kollade jag faktiskt upp mina egna siffror.
Och…enligt sättet som poängen räknas (utifrån placeringar) så ligger jag just idag på 69:e plats bland alla seniorer som tävlat dressyr i Sverige under 2023 (Patrik Kittel leder överlägset) och på 15 plats i Skåne vad gäller ekipagerankingen (plats 64 i Sverige som ekipage).
Och vad har man för nytta av dessa poäng då?
Tja…jag personligen har ingen nytta av dom och bryr mig inte heller eftersom jag anser att sättet att räkna är orättvist.
Så som systemet är upplagt just nu och med de obefintliga uppklassningsreglerna så ser jag risken att det både uppmuntrar till att starta så ofta man förmår och att anmäla sig till tävlingar taktiskt (där man har chans att placera sig och få rankingpoäng). Men så har det kanske alltid varit för en del? Om man nu bryr sig om dessa poäng?
Hade rankingen genererat mer än ”äran”, typ pengar/ priser tror jag att risken för hysteriskt tävlande och/ eller taktiskt dito hade varit ännu större.
Men man är olika när man tävlar; det vet jag ju.
Man tävlar olika ofta och väljer också klasser utifrån olika kriterier.
Bor man i Skåne kan man verkligen välja, i Norrland; not so much.
Det finns de som harvar runt i samma klasser i hur många år som helst fast de ständigt placerar sig medan jag tex har som mål att gå upp i klasserna så fort jag bedömer det som klokt och möjligt.
Och ja, jag fattar att en del hästar är ”begränsade” men jag vet även de som har visat att de kan lyckas bra i högre klasser men där ryttaren ändå ständigt tävlar på en lägre nivå och man kan ju undra varför?
Jag tror att man måste förlika sig med att det alltid kommer att finnas delar av att tävla i en bedömningssport som man själv inte förstår eller tycker om men antingen får man gilla läget eller så får man försöka få till en förändring genom olika kanaler. Ett tredje alternativ är så klart att inte tävla om ovan stör en för mycket.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer