Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Jag skulle ju återkomma med rapport huruvida mössen lyckade ta sig in i den hängande (numera borttagna) säcken och kan härmed meddela att de troligen inte gjorde det. I alla fall kunde jag inte hitta minsta spår efter dom.
Var jag däremot hittar spår då och då och redan innan den upphängda säcken är i mina Ariat-ridskor eller mer korrekt; främst i den vänstra !?!
Jag har flera gånger känt ”något” när jag satt på mig skon och detta något har alltid visat sig vara x havrekorn.
Numera vänder jag upp och ner på skorna innan påsättning för tänk om en mus en dag dör där inne medan hen mumsar havre! Uääää!
Idag får ni hålla tillgodo med en gammal bild eftersom jag inte kände att det var läge att hala fram telefonen i skogen.
Man har nyligen avverkat en del träd så det såg inte ut som vanligt i skogen enligt Frenchie; därav hans behov att gå med lite större ögon under en del av turen. Han betedde sig absolut inte illa alls men vis av tidigare erfarenheter kände jag att det var säkrast att inte göra annat än att ha ett stadigt grepp om tyglar och säkerhetshandtaget och inte fibbla med någon fotografering 🙂 !
Min Equipesadel är bekväm som en fåtölj MEN lädret är väldigt känsligt för tex regndroppar- det blir märken direkt.
Ett snabbt sätt att skydda sadeln på väg mellan stall och ridhus om man inte har ett riktigt sadelskydd nära till hands är att dra på ett ländtäcke som jag har gjort på bilden.
Igår skrapades vår grusväg så att den blev så här fin men det är tyvärr långt ifrån bestående utan kan snabbt bli en enda sträcka av skumpande över större och mindre hål.
Jag älskar ju i princip allt med att bo på Ryhus men ska jag hitta något negativt så är det tex just detta; att vägen trots ganska frekvent underhåll inte är den bästa.
Livet på landet kan man säga och jag anpassar absolut val av bil delvis därefter och skulle aldrig köpa en splitterny och liten bil som säkert hade slitits ner av vägen ganska snabbt.
Själv har jag en 17 år gammal Subaru Forester och hoppas att den hänger med ett bra tag till.
Frenchie och jag har varit iväg och tränat för Nina och eftersom jag jobbar på schema väntar nu några nätters arbete medan många andra går på påskledighet.
Efter att ha läst detta inlägg och blivit beklämd funderade jag på om jag skulle ”våga” skriva något om det på bloggen.
För så fort man bara andas viktdiskussioner/ fetma och allt som har med detta att göra så finns risken att det blir ett jäkla rabalder och att man som skribent (jag) anklagas för att vara en mobbare, för att skuldbelägga överviktiga och mycket mer därtill.
”Man” får inte ha åsikter om människors (över)vikt utan att få en massa hat riktat mot sig men jag tar ändå risken och skriver vad JAG tycker:
Att ridskolor nu letar hästar som tål att bära mer vikt tycker jag är bedrövligt men förståeligt om man annars tappar så pass många kunder att man måste slå igen verksamheten.
Tyvärr är det hästarna som får betala priset och det är DET som stör mig, inte om människor vill väga whatever.
Ja, jag är fullt medveten om att det finns många ”tunga” ryttare som rider tusen gånger bättre än vad jag själv någonsin kommer att göra men detta är inte personer som lär sig att rida på en ridskola.
Handen på hjärtat; hur många av oss med egna hästar skulle själva vilja låna ut våra djur så att en överviktig, ridmässigt oerfaren person kunde få ta sig en ridtur?
Det går inte heller att jämföra med om jag som överviktig rider på min egen häst 4-6 timmar i veckan med en lektionshäst som säkerligen går minst dubbelt så många pass och med många olika ryttare som alla har sitt sätt att rida på.
Ridskolehästar är redan ”utsatta” på andra vis än en häst ägd av en privatperson eftersom de rids fler timmar och av många olika ryttare så att dessutom addera x ”för tunga”, obalanserade ryttare i denna mix kan omöjligt främja hästarna- det är min bestämda åsikt.
Och ja, även ”benrangel” kan rida obalanserat så det argumentet kan ni bespara mig- det jag diskuterar här är hur övervikt + obalans + oerfarenhet i sadeln påverkar en häst och den uträkningen ger ett minus för hästars välfärd GENERELLT enligt mig.
Det är inte en mänsklig rättighet att rida oavsett vikt. Punkt.
Kolla här vad som spirar under plasten- en av de 4 fröerna av Piccolino-gurka jag köpte förra veckan.
Alla fröna ser ut som det på bilden så med mycket skötsel och tur kanske det kan bli några gurkor till Henke om x månader?
Frenchie och jag har tillbringat en timme i ridhuset och annars har jag mest slöat och pysslat lite i och utanför stallet.
Jag lägger en hel del timmar i veckan på att ”plocka” med allt möjligt där; en del säkert onödigt och annat för att hålla allt i ett ok skick så att det inte förfaller.
Det är något jag märkt med eget stall; hur fort en del saker blir dammiga/ skitiga osv om man inte hela tiden håller efter whatever. Fönsterkarmarna tex men även en hel del annat.
Dragkedjan på min ena läderridstövel hade kärvat en längre tid och jag väntade ärligt talat bara på att den skulle ”smälla” när den också gjorde just detta; samma dag som jag skulle tävla!
Eftersom jag var beredd på att det kunde hända satte jag på mig stövlarna redan hemma så när jag inte fick upp dragkedjan utan den i stället gick sönder fick jag bara byta till ett par andra, likvärdiga stövlar som jag också har.
Eftersom de trasiga stövlarna är i utmärkt skick bortsett från den ena dragkedjan frågade jag på Facebook var man kunde laga detta och fick, som så många gånger förut flera tips varav ett kändes som det mest intressanta. Dels på grund av att skomakeriet låg i Malmö och dels för att priset var mer än överkomligt även om det kändes värt att lägga en hel del på stövlarna pga deras skick.
Och efter att ha hämtat stövlarna igår känner jag att jag vill dela tipset vidare till er som bor hyfsat nära Malmö för stövlarna blev både bra lagade och ”för inga pengar”; 270 kronor !!!!
De 270 kronorna avsåg alltså byte av en dragkedja (den andra är ua) och det tog en vecka innan de var klara.
Här nedan ser ni adress och öppettider:
Edit: ser att jag skrev fel i ursprungsinlägget; det kostade 270 och inte 170 kronor men det är fortfarande extremt billigt tycker jag!
Vädermässigt en perfekt dag för vila för Frenchies del, förvisso någon minusgrad vid utsläppet men bara sol, sol och sol.
Det blev varmare ju längre dagen fortskred och jag såg t.o.m. en kvinna som var barbent och hade en kort tunn sommarkjol på sig men det var kanske liiiite too much (eller snarare too little ha ha) än så länge.
Själv har jag deltagit i en heldagskonferens och passade också på att köpa sneakersen ovan på Hööks när jag ändå besökte den stora staden.
Jag har skrivit om denna fuktslukare tidigare och känner mig nu, efter lite mer än 4 månaders användning där den verkligen har fått bekänna färg i mitt kallstall under den fuktigaste tiden på året redo att avge ett slutgiltigt omdöme.
Och jag måste ge produkten högsta betyg och kommer utan tvekan att fortsätta att köpa den.
Förra vintern fick jag lättare mögelpåväxt på delar av innertaket i stallet och i år finns det inte en antydan till något sådant.
Fuktslukar-påsen är enkel att använda och förhållandevis billig (jag har använt upp 2*2 påsar under 4 månader eftersom jag har haft en påse i foderkammaren och en i själva stallet) och det tror jag är avsevärt mer ekonomiskt än att köpa en avfuktare som dels är dyr i inköp och dels drar en hel del ström.
Så det är ett tips om ni har ett relativt litet stall som lätt blir fuktigt.
Han gör sig inte alltid bra på bild på min sötnos. Här hjälper han till att mocka hagen:
Idag har jag fortsatt att träna på den förvända galoppen med Frenchie och fick en bättre och bärigare känsla än sist. Ingen ridbild på det men ännu en inte så smickrande utomhusbild 🙂 :
Min utebana ser ut att ha blivit planad med lasermätare men det är bara några månaders regn och snö som har plattat till den:
Konstaterade idag att hur något ÄR och hur man MINNS det kan vara två vitt skilda ting.
Detta diket backade Frenchie ner i för ungefär ett år sedan. Han satte sig på häcken och jag gled av, allt mycket odramatiskt (han blev bara ganska lerig på bakbenen) men det kunde ha gått illa. Om någon hade frågat mig var diket både bredare och djupare än jag ser att det faktiskt är:
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer