Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Eftersom jag många gånger har massvis med hästprylar i ”tusen år” och dessutom inte tvekar att köpa lågbudget har jag dålig koll på hur mycket priset på tex ryktsaker stigit de senaste åren.
Men nog känns 400 spänn för ovan begagnade saker som overpriced eller är det jag som inte har hängt med ?
Kom hem till snötäckta hagar i morse och vaknade till ovan några timmar senare. Förhoppningsvis sista vändan med så kallad snö innan vi får njuta av våren.
Frenchie har vilodag och själv passade jag på att småpyssla lite utomhus.
Idag tänkte jag tipsa er om hur man kan träna på hörnpasseringar.
Jag tycker att det är lätt att man slarvar med dessa, framför allt om man har en häst som tittar på whatever i hörnen och/ eller gärna genar.
När jag rider i Granelundshallen sitter Nina alltid i ett hörn av ridhuset och där finns några stolar, en pall, en skottkärra och kanske ytterligare annat (kläder, täcken) = ”man” (läs: Frenchie) kan låtsas att man måste glo på allt detta och därför vara ofokuserad och också gena.
I mitt eget ridhus finns det också saker att titta på om man vill och för att tvinga både mig och Frenchie att verkligen hålla fokus på vägen har jag börjat ställa ut detta som jag rider mellan:
Jag började ”så klart” inte att rida i full galopp mellan skottkärran och pallen (det är knappt en meter mellan dom) utan skrittade rätt många gånger utan minsta problem innan jag gick över till en snabbare gångart.
Ska man göra detta med en vinglig/ oerfaren/ räddhågsen häst är det mycket lämpligare att använda sig av föremål som hästen inte kan skada sig på om den går emot dom eller t.o.m. försöker hoppa över, så kallade sockerbitar är tex lämpligare än det jag använder.
Här får man använda sunt förnuft parat med vilken typ av häst man rider och man kan så klart också ha olika avstånd mellan föremålen och behöver inte ha det så smalt som jag. Detta på bilden är rejäl överkurs vill jag påstå men tanken kan appliceras på alla hästar.
Först är jag generös nog att bjuda er på veckans pinsammast bild; jag behöver nästan en skämskudde för denna 😂 !
Notera gummistövlarna, den uppknäppta blusen och det ostyriga håret på det hjälmlösa huvudet!
Jag ser i alla fall GLAD ut och skyller på att prisutdelningen kom lite oväntat för min del (no shit….). Då får man uthärda att presenteras på detta vis på sociala medier 😂 !
Idag behövde jag i alla fall inte skämmas utan känner mig tvärtom stolt att jag numera kan galoppera med Frenchie hur långa sträckor som helst i skogen och gör det!
För min del är det ett väldigt bra sätt att träna på även en mycket samlad galopp (jag galopperar även ”normalt” ibland) och det ger oss långt mer än att ”bränna iväg i 190” som en del tycker är roligt utomhus. Jag hade bara tyckt att detta var otäckt och osäkert och det är dessutom inte fart vi behöver befästa utan samling.
Idag ville jag även utforska lite nya vägar för att utöka och variera den runda jag vanligtvis rider och Frenchie var med på noterna med vissa tveksamheter ibland.
Men nu går han och stannar inte och backar eller försöker småstegra som han gjorde i början.
Jag vet inte hur det ser ut i era trakter vad gäller pälsfällning; kanske har era hästar fällt sedan länge, precis börjat eller står med all pälsen kvar?
Här fälls det liiiite och med ponnyn har jag att se fram emot flera månader med detta men så har han också en mammutpäls utan dess like.
Frenchie ska i princip bara fälla ”sadelplätten” och det håller han på med as we speak.
Jag har alltid tyckt att denna tiden precis innan sommarpälsen börjar växa gör hästarna så fula; ungefär som när den skarpa vårsolen gör att man ser all möjlig smuts hemma.
På hästarna ser man ganska ofta större eller mindre skav efter en lång vinter eller så ser de bara allmänt trista ut i hårremmen.
Som jag har berättat tidigare gjorde jag misstaget att klippa Frenchie för sent förra året så han har inte haft någon pälsutväxt alls därefter och det har tyvärr påverkat hans skinn/ lilla päls som blev kvar.
Pälsen vid skänklarna, bakom sadeln och lite på halsen är jättetunn på sina ställen och det var ju därför jag började rida med renskinnet.
Vad gäller skänkelläget köpte jag ett skav-stift som jag även tidigare använde på Vicke med gott resultat så det kan jag verkligen rekommendera. Stiftet kan dessutom användas i förebyggande syfte och även på tex mungipor så användningsområdet är brett. Jag köpte mitt i en ridsportaffär men de säljs även på tex apotek och så klart på nätet!
Och snälla; kom inte dragande med argumentet att det är fel på ryttarens ridning/ skänklar/ sporrar eller whatever OM hästen får skav (har läst detta till leda på sociala medier) för dels vet jag flera mycket skickliga ryttare som ändå fått skav på sina hästar och dels så är hästar verkligen olika känsliga i huden/ pälsen.
Själv rider jag tex alltid utan sporrar, även på tävling men däremot kan olika material på skor/ stövlar/ byxor osv göra märken på känsliga hästar.
Till nästa höst och vinter ska jag agera mer proaktivt och börja med både renskinn och stift INNAN eventuella päls-skav börjar skymta och så klart också klippa i bättre tid.
Om jag får gissa tycker min tränare Nina nog att hon har haft en ”bra dag på jobbet” fast hon egentligen varit ledig 🙂 idag.
Den elev som en gång i tiden introducerade mig för Nina vann med sin häst i hästens debut i St Georges, en annan elevs häst (Frenchies “flickvän” 🙂 ) vann sin debut i MSV C och Frank knep en andraplats som ni kan se. Slutligen blev ett ekipage 3:a i en 1.00 fälttävlan- bra jobbat av oss alla!
Jag var ju på denna tävlingsplats så sent som för 3 veckor sedan; bra med flitiga arrangörer för vår del särskilt som det bara tar 35 minuter att köra dit.
Frenchie skötte sig fint; om jag måste hitta något negativt så är det att han far i luften så fort någon annan häst gör det minsta åt det hållet och det tycker fegis-Birgitta är lite otäckt. Är MYCKET glad för mitt säkerhetshandtag även om det Frenchie ”gör” säkert bara hade fått en modigare ryttare att skratta typ.
En kul grej på tävlingen var att en annan ryttare approachade mig och frågade om Frenchie också är efter ”den tyska Foundation” vilket jag bekräftade.
Det är hennes häst också och jag såg helt klart likheter i utseendet. Även denna ryttare tycker att hennes häst är fin på alla vis så även det har vi gemensamt ❤️.
För övrigt hade även jag en bra dag (läs natt) på jobbet eftersom jag fick jobba en timme mindre på grund av övergången till sommartid.
Om ljung i utekrukorna signalerar höstens antågande på Ryhus så ropar 10-packet penséer som jag köper på Citygross sedan massvis med år tillbaka VÅR!
Ibland blir det bakslag och de hukar i frosten eller t.o.m. under snö men det är tåliga blommor så de har banne mig alltid överlevt hittills och brukar stå sig i många månader.
Jag skulle så gärna ha tulpaner också men det är att verkligen be om nattmats-servering åt dovhjortarna så det misstaget gör jag inte om.
De kan även äta penséer mind you eller i alla fall rycka upp dom ur krukorna som en rolig (?) lek men har hittills inte vågat sig fram till hustrappan där jag har krukorna.
Och krukan utanför stallet måste jag ta in varje kväll…
På Frenchie-fronten går allt sin gilla gång tack och lov och ridhuspasset blev ungefär som de senaste där.
Jag lägger mest fokus på linjerna ur MSV B:1 följt av de i MSB B:2 och nosar ibland även på de ur MSV B:5, förhoppningsvis för att kunna tävla i den ordningen i år. Men det återstår att se sade hon luttrat….
När jag hade hämtat havre för några dagar sedan insåg jag att mina fodertunnor inte räckte till utan att en av pappsäckarna inte fick plats någonstans.
What to do, what to do???
Till slut kom jag på att jag kunde hänga upp säcken i taket i min tomma box (jag har en hängare där till vågen som jag väger hösilaget med).
Det borde väl borga för att mössen inte kan nå säcken eller vad tror ni 🙂 ?
Nej, det är inte Molly som är en nöjd hamster; jag tyckte bara att det kunde vara dags med en bild på henne också på bloggen och inte bara hästarna 🙂 .
Nej, den nöjda hamstern är JAG som igår fyllde på mitt förråd av havre med några hundra kilo och idag var och hämtade 2 storsäckar spån.
Jag vill alltid ha en hel del strö i reserv och det har jag nu.
Nöjd var jag även med dagens uteritt; inte med vädret som bjöd på regn men med känslan när jag galopperade långa sträckor i skogen och red skolor i trav utmed en mjuk grusväg.
Jag tycker det är otroligt att mars går mot sitt slut, tiden har verkligen rusat och jag har inte den där riktiga vårkänslan som man med lite tur kan ha så här års.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer