När ni rider ut; vad använder ni uteritterna till så att säga?

Är det främst för att bygga kondition, låta hästen få en lite ”slappare” dag, miljöträna hästen, variera arbetet utan någon egentlig ”träningsplan”?

Ja, det kan finnas många olika anledningar tänker jag men brukar ni medvetet och i förväg tänka tex: ”idag ska jag ut och klättra för att stärka bakdelen” eller ”idag ska jag galoppera riktigt länge för att förbättra flåset på min häst” eller blir det mer som det blir på uteritterna?

När man rider dressyr tycker jag nog att de flesta har en plan för både dagens pass och träningen på lång sikt men hur är det med uteritterna?

Själv använder jag mig uteritterna för flera olika ändamål.

Ska Vicke ta det lite lugnare en dag så rider jag tveklöst ut. Ser det då också som en bra variation från ridhus/ ridbanejobbet.

Ibland planerar jag in ett klättringspass eller att jag ska trava och galoppera långa sträckor av de skäl jag gav exempel på ovan.

De gånger jag ridit ut med andra har jag fått uppfattningen att man INTE ”har en plan” utan att man mest rider lite ”halvdant”- travar och galopperar där underlaget är extra inbjudande till detta och skrittar merparten av turen.

Ser också att man ofta rider ut i 30-40 minuter vilket för mig i princip är ett rent ”vilodags-pass” så vida man inte rider otroligt aktivt under dessa minuter (vilket de ryttare jag ser  inte gör).

Själv vill jag försöka att vara ute i alla fall en timme och då verkligen ”hålla igång” så vida det inte ÄR en vilodag men då vill jag ändå hålla mig till den där timmen annars känns det liksom inte som att det har blivit något av passet eftersom våra uteridningsmöjligheter innebär en hel del skritt om man inte ska trava och galoppera på 70-vägar.

….men ord och handling går liksom inte alltid hand i hand…if you know what I mean….

Dagens fundering som ni kan ägna er åt och helst svara på också 🙂 är följande:

Om ni inte hade ägnat er åt ridning/ haft häst: vad tror ni då att ni hade lagt er tid på till vardags?

Så som mitt liv ser ut i dagsläget (med nattjobb där passen är över 10 timmar långa) gissar jag att jag hade blivit mer förslappad helt enkelt och mest suttit framför tv:n eller nätet.

Har inga direkta övriga intressen som lockar faktiskt.

Jag hade säkert rest mer men det är ju inget man gör till vardags precis.

Kanske köpt en hund?

Jag undrar om folk är medvetna om ovan när de slänger allt möjligt i naturen?

Mc Donalds-påsar är en klassiker i mina trakter och hur man tänker när man slänger bajspåsar på marken har jag alltid förundrats väldigt över…

I detta inlägg tar ponnymamman upp ett ämne som jag har avhandlat flera gånger tidigare; det faktum att vissa tror att man sparar pengar genom att ha eget stall medan jag och en del andra som är insatta hävdar att så mycket sällan är fallet.

Jag blir ibland nästan chockad faktiskt över hur en del stallägare kan upplåta stallplatser för inga pengar alls (typ runt 1500:–/ månad inklusive foder och strö) och jag hävdar med en dåres envishet att det INTE går att ha hästen hemma mycket billigare än så.

Inte om man räknar in ALLT- och det är ju det hästägare sällan gör när de tycker att stallhyran är för dyr.

Inte bara glömmer de att det säkerligen finns någon på anläggningen som mer eller mindre jobbar gratis med diverse underhåll och skötsel av allt utan de tänker inte heller på allt som man faktiskt behöver för att driva runt ett stall.

Varken el, vatten, hagmaterial, skottkärror eller en miljon andra saker är gratis och allt går ju faktiskt sönder förr eller senare och måste ersättas = inget som den enskilde inackorderade oftast betalar.

Jag minns att jag räknade väldigt löst på vad det skulle kosta mig att ha hästen hemma om jag köpte egen gård och det blev som sagt inte ett dugg billigare men däremot låååångt mer tidskrävande.

För ”någon” (läs jag) måste ju se till att gödselstacken töms, foder beställs och hämtas, hagar lagas, snö skottas bort på vintern, allt som går sönder ersätts osv.

För egen del hade jag inte tyckt att det var ”lönt” att ha eget stall utan i alla fall en egen vettig ridbana och har man en sådan; tja, då tillkommer ännu mer arbete och utgifter för man måste rimligtvis ha någon form av fordon för att sköta underlaget ordentligt.

Och har man en stor häst som äter något kilo kraftfoder och i vart fall 10-15 kilo ensilage/ hö om dagen så blir det snabbt pengar av det hela.

Att det sedan finns andra vinster med ett eget stall är jag fullständigt övertygad om men just ”penga-besparingen” ställer jag mig som sagt extremt tveksam till- generellt.

Så snart detta gräs…..

…har torkat och förvandlats till hö är det dags för oss att kunna utnyttja vår temporära gräsbana för ridning.

Väldigt skönt att ha en extra plats att rida på med stor yta även om underlaget kan bli väl hårt ibland.

Årets höskörd från just detta fält kommer att bli rekordlåg på grund av torkan men vädrets makter styr man tyvärr inte över.

Ibland skojar jag om att det finns orättvisor även vad gäller våra hästar- på bilden ser ni Optico, en av Vickes boxgrannar, 20 (!!!) år gammal och med ben som en unghäst.

Inte en tillstymmelse till några gallor som vissa andra (hej Vicke!!!) när vid sin barm och som ni kan se är det inget fel på hans smidighet heller 🙂 !

Detta blad-plockartrick har gossen ägnat sig åt i flera år- väldigt smart sätt att få lite extra föda va 🙂 ?