Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Både Henrik och jag är lediga denna veckan och passar på att suga ut allt som går av sommaren.
Vi kan inte klaga på vädret så här långt men tyvärr gör det också att gräset i hagarna torkar bort.
Nästa vecka ska det regna mycket säger prognosen och då tar det sig förhoppningsvis igen.
Idag passade vi på att äta lunch på Järnvägskrogen i Staffanstorp innan vi storhandlade och nu ligger vi i trädgården och solar.
Vicke fick ett lugnt skrittpass i morse där jag först red runt på de olika ängarna kring Ryhus och sedan gjorde lite skolor och piaff i denna gångart på en äng lite längre bort.
Ofta när man tycker att något är roligt beror det på att det finns större eller mindre korn av sanning/ igenkänning i skämtet och denna bild har jag lika roligt åt varje gång jag ser den.
Fast tro mig; när Vicke ignorerar mina skänklar på tävling är det allt annat än roligt så detta är något jag försöker fokusera på nu; att göra honom mer vaken för både skänklar och säte och att inte själv bli ”klämmig” vilket jag gärna blir omedvetet.
Så dagens jobb blev en fortsättning på gårdagens i detta avseende och jag var nöjd när vi var klara. Det handlar massor om mig själv och vad jag gör, som sagt omedvetet och ska det bli någon förändring måste JAG förändra mitt sätt att rida.
Henrik och jag fortsatte också gårdagens projekt som snart är klart, det återstår lite målning som jag hoppas kunna avsluta imorgon.
Igår skördade jag några av de få plommonen vi har på vårt träd.
Jag la vars 2 plommon (tog ut kärnorna) till hästarna och kunde i morse konstatera att den ena ville ha och den andra inte.
Så är det med en hel del som jag ger gossarna; det den ena gillar vill inte den andra ha och vice versa. Lite konstigt men då blir det mer till den andra.
Plommonen blir således Baltis godis liksom brännässlor och diverse gräs som jag hugger åt honom- Vicke lämnar i princip allt.
Höt äter den stora hästen desto hellre och i stora mängder medan den lille kan lämna nästan allt för att då som sagt hellre äta gamla nässlor, pilblad och gud vet vad.
Dessutom dricker den lille i princip inte en droppe vatten i boxen så det är ju tur att han gör det i hagen samt att jag också ger honom en stor spann betforvatten där. Konstig ponny 🙂 !
Idag red jag på en av ängarna vid ridhuset; jag tycker det är jättebra att ha en stor yta att träna på när underlaget tillåter.
Idag tränade jag bland annat på att inte glo ner i Vickes nacke i allmänhet och när jag rider seriebyten i synnerhet; det är en mååååångårig ovana som tydligen är svår att få bort.
Henrik och jag påbörjade också ett litet projekt som jag kommer att visa er när det är klart; det är inget märkvärdigt alls så ni behöver inte sitta som på nålar ha ha ha!
Idag har Vicke en vilodag- det är fortsatt väldigt varmt och jag tyckte inte att han behövde ridas ”bara för att”; han jobbar på tillräckligt ändå.
Själv har jag passat på att gå över Baltis hage och dra upp all stånds jag kunde hitta och det blev ändå en hel del.
Under nästan hela proceduren hade jag ett riktig stalker efter mig; den lilla luffaren gör ofta så när jag är i hans hage.
Han går efter mig även när jag mockar hagen, buffar och vill gosa och är allmänt urgullig ❤️!
På tal om gullig så har jag haft hästar (Heron framför allt) som verkligen hälsat glatt på mig med en ljudlig gnäggning när jag kommit men Vicke har under alla år varit näst intill knäpptyst. Visst har han gnäggat men det har varit ytterst sällan förekommande, tex när jag kom hem från min senaste resa från USA.
Numera gnäggar han nästan dagligen, fast i ärlighetens namn mest för att jag tror att han vill in i stallet, inte för att han ser just mig som person så att säga 🙂 !
Rensade lite bland mina bilder och filmer i telefonen och hittade en film på hur mitt stall såg ut när det bara var ett tomt, smutsigt skal.
Vilken skillnad mot nu!
Är så glad att vi lyckades bygga och måla boxarna efter eget huvud men med råd och dåd från främlingar på nätet 🙂 .
Med facit i hand blev det hur bra som helst för ganska små pengar och inte jättemycket nerlagd tid och jag älskar att pyssla där.
Jag har sagt det förr och säger det igen; det är som att leka med ett dockhus som vuxen 🙂 !
Eftersom det är stekhett i mina trakter sedan några dagar tillbaka red jag på morgonen och medan jag red hade jag sådant fokus att jag inte stördes jättemycket av värmen men stackars Vicke dröp av svett när vi var klara.
Han fick en välförtjänt kalldusch och en del mash som mellis och var säkert nöjd med det.
Henrik och jag har precis kommit hem från Veberöd där vi åt middag på en ganska trevlig pub, vi var de enda gästerna så här dags så det är ett tips om ni vill slippa trängsel.
Jag är i ärlighetens namn inte speciellt förtjust i björnbär men man kan blanda dom med hallon och blåbär i pajer; till det funkar dom för mig!
Idag passade jag på att utforska gräsytorna kring vårt boende; jag har tidigare mest ridit i skogen men i rådande hetta misstänkte jag att det skulle vara för mycket insekter där.
På gräsfälten var det varmt men helt flugfritt och efter att ha skrittat en lång stund blev det några galoppintervaller i uppförsbackar.
Vicke är både vältränad och väldigt snäll vid den typen av jobb så det är bara att ge honom en signal och ställa sig upp i lätt sits så galopperar han i önskat tempo utan att försöka sticka, bocka eller hitta på något annat bus.
Och i ärlighetens namn var det så varmt idag att jag undrar om ens den hetsigaste hästen hade varit upplagd för att sticka?
Jag tänkte att det nästan är synd att jag inte är intresserad av fälttävlan för här finns verkligen alla möjligheter till den sortens träning precis utanför dörren!
Igår var jag och klippte mig och när jag kollade i efterhand var det 4 månader sedan sist! Snacka om att tiden går fort.
Eftersom jag ändå var i Staffanstorp passade jag på att köpa ett lass halm av mina tidigare stallägare.
Deras halm var under alla 8 år jag stod inackorderad hos dom toppenfin och eftersom det inte är helt lätt att hitta småbalshalm valde jag att hamstra lite när de ändå höll på Tt tröska.
Det bor nog en ”hoarder” i många hästmänniskor gissar jag; man vill hellre ha lite för mycket av allt möjligt än att ligga precis på gränsen?
Det räddade säkert en del foderkrisåret 2018 gissar jag?
På tal om det såg jag nyligen någon som ville sälja ensilage från 2018 och jag hoppas att det förblir osålt.
Att man har ”legat” på detta i 2 år är skamligt; när så många var helt desperata. Och vem vill ha det gamla fodret nu? Med 2 bra skördeår efter 2018….
Detta var dagens dressyrbana för mig och det fungerade väldigt bra.
Fördelen är att jag själv kan avgöra när det inte längre håller att rida på detta gräs; det kommer inte att komma någon för att plöja eller så något där.
Efter ridning och urlastning av halmen på lösdriften har jag legat och solat i trädgården (skriver detta från solsängen).
Det är inte som att vara utomlands som vi saknar massor men tveklöst good enough i dessa tider.
Man får svalka sig med vattenslangen och spraya på solkrämen man vanligtvis har på resor till andra länder och det är som sagt gott nog!
Idag blev det väldigt varmt, precis som väderleksprognosen förutspådde.
Jag var och tränade för Nina på morgonen och kände mig näst intill svimfärdig av vätskebrist efteråt och drack 4 små drickor (sammanlagt 8 dl) i ett svep.
Hade en jättefin känsla när vi avslutade och Vicke var inte speciellt svettig så det var ju bra.
Jag valde ändå att snabbt sätta ihop 2 provisoriska hagar när vi kom hem; hästarna står ofta vid grindarna när det är så varmt i stället för att hitta lite skugga vid några träd som ändå finns utanför hagarna men ganska långt upp.
Nu gjorde jag 2 hagar med lite trädskugga precis utanför deras ordinarie hagar och hoppas de uppskattade mitt ”jobb” (det tog en kvart så det var inte speciellt ansträngande ha ha).
Jag har nog ett väldigt bra batteri och dito strömtråd för jag uppmätte ändå hyfsad strömstyrka i de provisoriska hagarna trots att jag bara har virat trådarna väldigt slarvigt runt träd och paddocksstaketet bla.
Nu tror jag inte heller att hästarna hade rymt oavsett (tvi tvi) , dels är de väldigt bundna till varandra och dels har jag svårt att se vad som skulle locka dom att ge sig av eftersom de har gräs mitt framför näsan.
Senare idag är planen att hämta halm och att klippa mig, båda projekten i Staffanstorp så det blir perfekt att slå två flugor i ett smäll!
Idag red jag på denna…..jag höll på att skriva gräsPLÄTT men det är en väldigt stor yta!
Väldigt bra att rida på riktigt stora ytor ibland tycker jag; det kommer ingen vägg/ kortsida som hästen kan använda för att maska utan man kan göra hur långa linjer med skolor eller whatever som helst.
Även en stor gräsyta bakom ridhuset blev klippt idag:
Så nu är allt gräs inom en väldigt stor radie kapat och jag ska prova att rida där också.
En god gärning har det också blivit idag och faktiskt ”tjänade” jag själv lite på det hela.
Jag var och lämnade blod och denna gången var det en väldigt vettig gåva (oftast är det något jag absolut inte har nytta av); en ”ryktväska”.
Väskan ”marknadsförs” som picknick-korg men jag har använt den jag fick för flera år sedan till mina ryktsaker och som ni kan se har den både fyllt sin funktion men också sett bättre dagar så den blev nu förpassad till sopkärlet!
Idag blev det ett lättare pass på utebanan innan det var dags för ett besök av en fd stallkamrat som numera har eget stall bara någon kilometer från oss.
Jag var hemma på hennes gård för några år sedan då jag körde dit Vicke för att rida ut med Leon som då stod tillfälligt uppstallad där över sommaren men visste så klart inte att vi själva skulle flytta till dessa trakter.
Det är samma med en bensinstation i Veberöd som jag numera kör förbi varje gång jag ska handla mat ”i byn”.
På samma station brukade jag för nästan 30 år sedan stanna varje gång jag var på väg till dåvarande dressyrtränaren- det var veckans godisfrosseri minns jag.
Dagens besök var mycket trevligt; vi har så många gemensamma bekanta och det är alltid kul att ”catcha up” lite!
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer