Pust…idag har jag klarat av ett av varje års ångest-projekt: bilbesiktningen.

Och ja, har man en snart 14 år gammal bil så bör det finnas skäl för ångest enligt min tidigare erfarenhet som förare av diverse äldre/gamla/skruttiga bilar.

Men min kära Volvo svek mig inte i år heller- jag vet inte för vilket år i rad den klarade sig med bara några smärre påpekanden och även om den måste ombesiktigas så handlar det inte om några gigantiska summor för reparationen.

En viss brun skönhet sargade ju mitt sparkonto rejält i och med att han kom in i mitt liv så nu vill det till att Volvon biter ihop och håller sig ”frisk”- jag har inte råd att köpa en annan bil på ett tag men vill ju inte heller reparera denna till vilket pris som helst- inte när den är så gammal.

Men men…bilar går i alla fall att byta ut reservdelar på…tänk om det hade varit lika lätt med en häst!

Vicke, sparkonto-förstöraren, fick i alla fall en vilodag och jag kunde komma hem lite tidigare och ge mig ut på en cykeltur med Soya i lera och mörker.

Hur lerigt det var upptäckte jag inte förrän vi var hemma igen och jag insåg att det såg ut som att någon hade sprutlackerat doggys ben med lera- hon vägde nog 2 kilo mer än vanligt med detta bihang :):

Brrr vad kallt det blev idag. Inga minusgrader än men närapå och det kändes som i vart fall 3-4 minus.

Jag kom till stallet efter en hel dag med huvudvärk och ett tandläkarbesök som avslutning och gick in med Vicke i ridhuset för ett enbart lösgörande joggingpass.

Och som ofta då jag sitter i sadeln glömde jag både huvudvärk och trötthet och bara njöt.

Jag red bara lätt i traven och i lätt sits i galoppen och fokuserade på lång och låg form men med stöd- ibland gör man ju som ryttare felet att låta hästen nästan släppa bettet bara för att formen förändras och då blir det inte alls lika bra arbete.

Jag fräste runt i en (för mig ha ha ha) väldigt frisk galopp som jag varierade med arbetsgalopp och några byten, i traven red jag mest runt men gjorde också några skänkelvikningar.

Vicke kändes superfin i detta lite mer kravlösa arbete och jobbade verkligen med hela kroppen- precis som önskat :).

Även idag har det varit ganska soligt och det tackar i alla fall jag aldrig nej till.

Jag hade jouren i vårt stall och då var det fina vädret extra välkommet- inte så roligt att behöva släppa ut och ta in hästar i regn och inte heller att behöva fundera över om man ska ta in dom i förtid pga rusk.

Vicke reds i ridhuset i en timme och vi jobbade vidare med våra olika projekt; några byten, en del förvänd galopp, skolor, skänkelvikningar och den mycket samlade traven som någon gång ska utmynna i passage.

Jag tränade också på att peta till Vicke med spöt på baken väldigt lätt, först i skritt och därefter i trav för även om det är bra att han är känslig för detta så får han inte sparka bakut/ och eller fara iväg okontrollerat- spöt är en hjälp och inte en bestraffning.

Ryggvärmaren introducerades före och efter passet och om den sa Vicke varken bu eller bä och det hade jag inte förväntat mig heller :).

Visst känns det skönt när man initialt tror att det är söndag men inser att det bara är lördag och att man har två lediga dagar framför sig! Värre är det så klart om man tror motsatsen :).

Min lördag har tillbringats med enbart trevliga saker där dagen inleddes med ett stallbesök där jag gjorde i ordning Vickes höpåsar och kraftspannar, mockade och skurade lite på ”matväggen” framför krubban som han ofta sprutlackerar med uppblött lucern när han äter.

Soya fick en cykeltur på vilken vi mötte några fasanjägare som lovade att inte missta mitt svarta jehu för en fågel 🙂 och skjuta henne.

Idag var det också dags att besöka en vän och beundra hennes nyinköpta kattunge- fullständigt bedårande!

Måste erkänna att Gullis har fått en konkurrent vad gäller sitt namn, den här är verkligen också en gullis med underbara blå ögon och en ljuvlig mjuk päls. Att den dessutom tillät mig att gosa mycket med den höjde ju betyget till full pott :), jag gillar inte egensinniga katter som man knappt kan peta på.

Vicke blev uteriden i solsken och spänstade på så fint i lång och låg form. Nu efter fysioterapibehandlingen tänker jag extra mycket på detta- att han ska jobba igenom hela kroppen.

Hästdagen avslutades med ett litet köp men det tänkte jag berätta om i ett separat inlägg inlägg imorgon.

Ungefär så här såg kisen ut :)!

Fredag = semester = härligt

Dagen har fördrivits ganska slappt och den gick också allt för fort.

Soya och jag har cyklat omkring på bygden, en väldigt bra motionsform tycker jag då hunden, om den är lös, själv kan bestämma sitt tempo.

Vicks fick/ gav mig ett fint dressyrpass i ridhuset med både skänkelvikningar, lek med skolor i trav och galopp, byten, förvänd galopp och som rubriken säger jakten på passageknappen.

Jag har alltså börjat med att försöka hitta passagen då jag tror att den kommer att hjälpa det mesta, när den väl finns på plats.

Än så länge har vi bara kommit till en ganska samlad trav och en av svårigheterna är att Vicke absolut inte tar spöt som en hjälp i denna träning.

En del hästar kan man ju annars sätta takten lite med genom lätta toucheringar med spöt men tro mig…Vicke exploderar bara han känner spöt mot sin rumpa.

Så vill jag återuppleva Kreon i fornstora dagar på framridningarna så behöver jag bara peta till Vicke på baken så kommer det en ”bakutare” som ett brev på posten.

Så det projektet har jag övergett för nu och försöker i stället smacka in lite kandens i den samlade traven, än så länge med ganska hyftsat nybörjar-resultat.

Rom byggdes inte på en dag och att tro att Vicke ska gå i passage på några få ridpass gör jag inte men någonstans måste man ju börja och det är precis vad vi har gjort i alla fall.

Nu var det många dagar sedan Vicke fick vila helt från arbete men idag kunde det passa bra tyckte jag.

Jag nöjde mig med att borsta av honom och ge honom lite massage- sedan blev det boxen igen med något kilo morötter som tröst :).

Själv tog jag mig tid att leka lite med katterna i allmänhet och Gullis i synnerhet samt att prata lite med stallfolket innan jag begav mig hemåt.