Inlägg i kategorin Dagbok

Tisdag- gott nytt år!

Då var årets sista dag här och precis som att jag tycker att veckorna bara flyger förbi så har det varit samma sak med det gångna året. En liten sammanfattning; ”året som gått” kommer för övrigt inom kort.

Trots att det idag har varit en av de finaste dagarna på länge med härlig sol vågade jag faktiskt varken rida ut eller rida på den annars mycket fina utebanan utan jag kröp in i ridhuset- helt enkelt för att inte riskera något med tanke på smällandet av raketer.

Passet blev en kopia av de senaste och kändes minst lika bra och i slutet tänkte jag för mig själv: ”det är som att sitta på Kreon” vilket Vicke ska ta som det högsta betyget 🙂 !

Medan jag red hände förresten något som, om det återspeglar det kommande året kommer att bli väldigt TURSAMT!

Mitt i ett galoppsprång kände jag hur mitt halsband brast och det är då man är glad att man har en skolad häst som kan stanna på en sekund.

Jag har nämligen som berlock  en stigbygel i massivt guld som min mamma har låtit göra hos en guldsmed och förutom att den är värd ganska mycket pengar har den ett affektionsvärde som inte hade gått att ersätta.

Eftersom Vicke stannade direkt hann jag fånga både kedja och berlock (berlocken hade glidit ner i ridbyxorna!!!) och det var väl en himla tur för i ridhusbottnen hade jag troligen aldrig hittat den!

bild(1)

Poserar i sitt nya regntäcke dagen till ära.

bild(2)

Fortfarande betessäsong. Det finns några blad i vår grannes trädgård som Soya är väldigt förtjust i.

Måndag-smäll-vandring

Idag har jag och, gissar jag en MINORITET av den arbetande delen av Sveriges befolkning, varit på våra arbetsplatser. Väldigt lugnt och stillsamt har det varit och nu väntar 2 dagars ledighet.

Jag körde och handlade lite hästmat innan stallet och en säck morötter och en säck lusern senare var det dags att träffa Vicke.

Lilla hästen fick ledigt idag och jag nöjde mig med att gå en kort promenad med honom, tyvärr ackompanjerad av ett jäkla smällande från raketer på avstånd.

Som tur var gick vi i ridhuset så det hördes inte så mycket och Vicke höll sig tack och lov lugn.

Söndag- barnsligt kul

bild

Idag var det åter dags för ett dressyrpass i ridhuset.

Efter den sedvanliga uppvärmningen i lättridning och galopp i lätt sits gick jag över till galopparbetet där jag som vanligt försökte variera tempot (lättare framåt än att ta tillbaka).

Övergångarna mellan skritt och galopp följde därpå och sist den förvända galoppen med ett avslutande byte åt vardera hållet.

När jag var nöjd fortsatte jag med traven och oj så roligt det är nu när den har fått ett lite bredare register!

Jag hade kunnat trava hur länge som helst 🙂 !

Till skillnad från galoppen är det fortfarande svårt att trava framåt med någon form av svävmoment, mellantrav är verkligen inte Vickes starka sida men den samlade traven är desto bättre.

Vi börjar gå mot passage känns det som men än saknas styrkan och den kadens som behövs- det handlar ju verkligen inte bara om att ”trava långsamt”.

Som jag skrev härom dagen har jag nu börjat variera mitt travande med att även rida lätt då och då och inte som tidigare bara när jag rider fram och avslutar och det känns också som ett bra koncept.

Vicke får lite avlastning men jag kan ändå träna på det jag vill (skolor och skänkelvikningar tex) och samma sak gör jag även i galoppen, alltså står i lätt sits med jobbar honom ändå.

Som rubriken säger är det barnsligt kul att rida just nu- det var ju så underbart att jag alltid kände så med Kreon nästan och tänk…nu ”är” jag där igen med en ny häst 🙂 !

Lördag- löshoppning!

Redan när jag igår kväll såg väderleksprognosen för hela lördagen- konstant regn från fredag kväll till lördag eftermiddag bestämde jag mig; jag skulle INTE skritta ut som planerat utan löshoppa Vicke eftersom men skulle ordna detta på vår anläggning under förmiddagen.

För säkerhets skull skickade jag ett sms till Vickes fd ägare och frågade om han hade löshoppat förut och om det i så fall var något särskilt jag borde tänka på och när svaret kom att gossen visste vad han skulle göra och att han gjorde det bra 🙂 så spikade jag detta projekt.

Och nog visste Vicks vad han skulle göra :).

Jag kunde utan svårigheter hoppa honom ensam (utan medhjälpare)  och även om jag kanske inte skulle ge hans teknik det absolut högsta betyget eftersom jag tycker att han hoppar en aningens flackt så var det fullständigt tillräckligt bra för att jag skulle vara mycket nöjd.

Vicke fick hoppa ganska många språng, flera runt 120 och rörde inte en bom och tänkte hela tiden framåt men var rädd om sig och på det kommer man mycket längre än om man har en flashig teknik men saknar den egentliga viljan och engagemanget att hoppa (som min Décima tex vars teknik var ypperlig).

Vi hade ett lågt hinder med vattenmatta under på ena långsidan, därefter 2 små hjälpkryss i svängen till andra långsidan och där var 3 hinder med ett galoppsprång mellan vardera uppställda.

Vicke hoppade som sagt utan några som helst problem; han fick hoppa det tredje hindret som både rättuppstående och oxer och även om han var lätt över så valde jag att inte höja mer och riskera ett bakslag- fingertoppskänslan tycker jag är att sluta medan hästen hoppar på topp och det ser man en del som misslyckas med.

Att hästen efter ett tag ska börja vägra, bryta ut, trava in mot hinderna för att den är trött eller har tappat intresset vill jag helst inte ska hända samtidigt som man ju ”måste” pressa hästarna liiite om det ska vara någon vits att löshoppa stärkande och för att så att säga spänna bågen.

När man börjar UTBILDA hästen kan man däremot hålla sig till små-hinder men när hästen väl kan hoppa ser i alla fall jag ingen riktig mening med att löshoppa en vettig häst på väldigt låga höjder.

Efter hoppningen och lite försök till fotografering 🙂 fick Vicke faktiskt gå in i stallet och inte ut i hagen igen- jag kände att han hade fått nog med regn på sig under de få timmar han redan hade stått ute.

Som tur var hade jag avtalat med en annan hästägare vars häst dessutom står i sjukhage eftersom den är konvalescent att jag kunde ta in även honom så det kändes skönt att lämna Vicke med sällskap men TORR.

Jag har nu faktiskt tagit in Vicke från hagen mer än en gång i förtid så att säga- jag som verkligen förespråkar utevistelse tycker ändå att det får vara någon måtta med hur länge hästarna ska stå i hällande ösregn och bara glo.

På de timmar jag var i stallet i morse/ förmiddags tror jag inte att jag såg en enda häst ta ett enda steg (helt sant…) i sina hagar-alla stod helt ihopkurade i regnet.

bild(30)

Att löshoppa vattenmatta kan verkligen rekommenderas.

Hästen introduceras på ett naturligt sätt för denna hindertyp och efter att nu ha sett en massa olika hästar (från 1,5 års ålder till erfarna ringrävar) hoppa vattenmatta är jag fullständigt övertygad om att det i den absoluta merparten av fallen då man har problem med vattenhinder beror på en rädd/ för försiktig ryttare.

Idag såg jag en 1,5 åring som bara hade löshoppat en gång tidigare flyga över mattan utan den minsta eftertanke och den gjorde det flera gånger i rad.

bild(34)

3 hinder i rad även om skärpan inte är den bästa.

bild(32)

Försök till att visa hur fin Vicke är i hullet just nu. Att han råkade bli halshuggen…tja…

bild(31)

…här är hela gossen i alla fall :)!

bild(33)

”Matte du fååååår inte fotografera mig har jag sagt”!

Fredag- det SYNS också!

Efter en mycket lugn arbetsdag (det var inte många människor som var ”igång” idag och det märktes tydligt) hastade jag iväg till stallet för att träna för Christina- av förklarliga skäl (läs: julafton) var tisdagens träning framflyttad till idag.

Vi gjorde inget nytt utan tränade vidare på våra skänkelvikningar, den samlade traven, övergångarna till skritt från galopp och den förvända galoppen.

Jag tycker att jag bara på en vecka märker att övergångarna har blivit liiite bättre, de är fortfarande för bryska men det går som sagt åt rätt håll och jag märker också hur jag genom min egen sits, genom att liksom ”sitta ner” Vicke från galopp till skritt kan hjälpa honom.

Det bästa idag var att Christina självmant påpekade att traven har blivit mycket bättre- nu är den direkt i början av passet så fin som den var först mot slutet av passen för ett tag sedan.

Jag har ju själv tyckt mig känna en stor skillnad så det är verkligen roligt att det syns också så att jag inte bara inbillar mig ha ha!

Jag minns ju hur det var med Kreon- hans trav kändes mycket mäktigare än vad den faktiskt VAR- inte så roligt att bli varse när man satt och kände det som att man red på Totilas nummer 2 🙂  !

Torsdag- hoppning igen

bild(25)

Denna dag inledde jag med hoppträning och eftersom jag inte behövde hasta iväg till jobbet kunde jag också ta mig tid att bygga mer än typ 2 hinder :).

Jag började med en klassiker och en av mina favoriter, en ”fem-femtio”- trav in och 5,5 meter till en oxer som jag höjde successivt till strax över metern.

När vi hade seglat över denna serie 3 gånger på den högsta höjden så fortsatte vi till…..

bild(26)

….en studs-serie bestående av 4 hinder som jag också höjde allt eftersom.

Studshinder får man ju vara lite försiktig med hur mycket man ska våga höja- hästen ska kunna hoppa med ett flyt och inte riskera att trassla in sig mitt i serien.

Vicke är ju så stor (måste mäta honom vid tillfälle….jag tror faktiskt han är större än de uppgivna 173 centimetrarna…) att han kan GÅ över många hinder om det skulle knipa men så vill jag så klart inte ”hoppa” utan det ska ske med en bra språngkurva och utgöra ett nyttigt jobb inte ”trams” :).

bild(27)

Hopphästen i egen hög person- med sina spetsöron riktade framåt precis som fotografen ville.

bild(28)

Soya måste ha läst det blogginlägg där jag klagade på hur otroligt störande hon kan vara när jag hopptränar (står framför och bakom hinderna tex) för idag fann hon för gott att bokstavligen gräva ner sig i en halmhög och bevittna våra stordåd därifrån. BRA DÄR Soya säger jag som nu slapp ha mer koncentration på min hund än på hoppningen.

Onsdag- ny leverans

Började morgonen med mockning och matsättning till några hästar samt longering av samma häst som jag longerade igår också.

När det var dags att rida fick jag en ny härlig dressyr-leverans av Vicke i ridhuset- bättre julklapp kan jag inte önska mig och 2 dagar i rad dessutom:)!

Det blev ett liknande jobb som det igår med en del lättridning i trav men när jag väl satte mig tungt i sadeln så dansade Vicke! Härlig känsla!

Idag gjorde jag skänkelvikningarna utmed spåret (huvudet mot sargen)- ett bra sätt att få håll på hästen så den inte bara flyter iväg.

Minns att jag fick träna mycket på detta vis med Archie när jag red för Ebba- han hade otroligt svårt för detta länge, länge.

Men Vicke har ett helt annat eget driv som gör allt sååå mycket lättare.

Tisdag- god jul!

Så härligt med denna julledighet!

Jag började dagen med att åka till stallet och mocka och fixa med foder åt både Vicke och 3 andra hästar och sedan blev det en promenad med Soya innan jag unnande mig en power-nap.

Efter att ha tittat på ett utdrag från Globen på tv där jag blev väldigt inspirerad av att se hopphästarnas stooora galopp kände jag mig väldigt ridsugen för egen del och redo att jobba med just galoppen.

Detta var för övrigt en diskussion jag hade med en vän för ett tag sedan- vikten av att köpa en häst med bra galopp- inte bara när man ska rida dressyr utan kanske ännu mer om man vill hopptävla med framgång.

Har man en häst som struttar fram/ ”travgalopperar” blir det för svårt att få ett bra och rejält flyt både mellan och över hinderna och en sådan häst hamnar automatiskt på efterkälken som jag ser det.

En som jag hoppas inte ska hamna på någon efterkälke när tävlingssäsongen börjar är Vicke- inte så som han känns idag.

Efter att dagen till ära 🙂 ha satt på mig fina ridbyxor och virat in Vicke i 4 vita lindor var vi redo att jobba.

Eftersom jag ”visste” att jag skulle vara ensam i ridhuset om jag red vid 2-tiden fick Soya följa med som sällskap även om hon i ärlighetens namn är mycket ointresserad av dressyr. Hon lägger sig mitt i ridhuset och SOVER- så imponerad är hon av våra konster!

Idag fokuserade jag på takt, tempoväxlingar och lösgjordhet- jag red inga direkta rörelser utan mest runt i ridhuset och framför allt under  lättridning i traven och ganska mycket i lätt sits i galoppen.

Det var en sak X gjorde ibland när han red Kreon-han kunde efter lite intensivare galoppjobb ställa sig i lätt sits och låta Kreon sträcka ut lite och det tillämpar jag också då det ger hästen en chans att just sträcka på kroppen.

Jag tränade också på förvänd galopp som går så lätt i vänstergaloppen som jag till och med kan samla bra men när det kommer till högergaloppen vill Vicke gärna byta om han får chansen så här får jag passa och träna honom mycket mer.

Jag var väldigt nöjd när vi var klara och kunde med gott samvete åka iväg på en god middag, ingen julmat dock 🙂 !

Måndag- lugnt

Dagen har verkligen varit just lugn för även om jag har jobbat så verkar de flesta andra ha tagit ledigt vilket gjorde att även min arbetsdag förflöt tämligen stilla.

Och nu väntar 3 dagars ledighet- härligt!

Vicke fick en vilodag så att han håller sig fortsatt positiv och orkar med det jobb jag planerar för honom så vi gick bara en mini-promenad innan jag lämnade honom med lite extra morötter och granris :).

Söndag- det rullar på

Idag har det mesta gått sin gilla (helg)gång.

Jag brukar börja morgnarna med att åka till stallet och ”kolla läget”- mocka, göra i ordning höpåsar och foderspannar och kanske hjälpa till med utsläppet eller göra någon annan stallsyssla (slänga ner halmbalar från loftet, fodra eller sopa av sadelkammaren).

Det är ganska rogivande att hålla på med detta frivilliga pyssel om man har tid tycker jag och det måste ju göras av någon.

Efter intaget red jag i ridhuset och enligt sedvanligt schema; skänkelvikningar, förvänd galopp, några byten, övergångar till skritt från samlad galopp, samlad trav mot passage och slutor.

Just ni handlar det mycket om att bygga upp mer styrka hos Vicke- han kan det mesta av ovanstående bra men det kommer att se ännu bättre ut när Vicke orkar ännu mer, längre, bättre :).