”Bättre och bättre dag för dag….”

Ja, den slagdängan hade man passande kunnat sjunga vad gäller Kreons ridhusbeteende i allmänhet och Christinas träningar i synnerhet.

Även om man tenderar att (för) snabbt glömma besvärligheter (tur är väl det kanske?) så var det inte sååå många veckor sedan som Kreon bytte galopp lite som han ville, tvärnitade ur trav för att något inte passade, blev jättestörd av andra hästar osv.

Allt detta har nästan helt klingat av trots att det exempelvis idag kom och gick en hel del hästar i ridhuset.

Visst kan det fortfarande hända småsaker, enstaka ofrivilliga byten eller att Kreon inte riktigt vill följa MIN väg men nu tänker jag bara på X:s kommentar ”han är inte redo än” och då slappnar jag själv av, rider vidare som om inget hänt och så bryts fjanteriet på några sekunder.

Idag tränade vi på halterna som även de blir bättre och bättre- ja, så usla som de var från början så ”måste” de nästan ha blivit korrektare över tid och med träning men ännu är de inte perfekta.

Skänkelvikningar som efter halva diagonalen övergick till slutor blev det också och här tänker jag mer GYMNASTIK än att det måste göras ”så som på tävling”. Höger bak har ju svårare för att ta i rejält men det kommer…Och nu kan man oftast ge honom en liten ”dish” (mitt uttryck för en liten smäll med spöet)  för att visa vägen utan att han tar det som något som han måste sparka mot eller blir arg över.

I galoppen lyckades jag faktiskt få till några riktigt fina byten medan den samlade galoppen var OK men inte så bra som den kan vara som bäst.

Men som sagt; beteendet i största allmänhet är det mest positiva- att mupperierna blir mindre och mindre, att jag kan komma till bättre ridning snabbare, bryta påbörjade tramserier och ibland till och med hinna stoppa dom när man känner att de är på väg.

Idag var det alltså dags för en heldagsclinic (6 timmar) med Kyra Kyrklund på Flyinge- något jag verkligen sett fram emot.

Jag blev varken besviken eller förvånad- inget nytt under solen skulle man kunna säga men däremot matnyttigheter som tål att upprepas och påminnas om.

En hel del fina hästar visades, Rose Mathiesen var där med Bocceli, Mia von Essen med 2 hästar och kusin Ebba med en, bland andra.

Vi fick se allt från ganska basic ridning till byten i varje, piaff, passage, piruetter mm och Kyra satt till och med upp på¨en av Flyinges skolhästar och visade lite.

Jag hann dessvärre bara prata som hastigast med bloggläsare Anna-Kajsa och knappt hälsa på en annan läsare, LenaB, tråkigt att tiden inte räckte till.

Såg över huvud taget massor av folk jag kände- Kyra brukar locka fram de flesta ur sina gömmor :).

Om någon orkar/ vill skriva ihop ett referat är ni mer än välkomna; jag GISSAR att Kreon är mycket tacksam över att hans motion redan var avklarad för dagen innan jag åkte dit annars hade han fått jobba som aldrig förut :). Inspiration på hög nivå!

Känner ni ibland när ni rider att ni å ena sidan aldrig vill hoppa av för att känslan är så härlig men å andra sidan vill hoppa av DIREKT för att liksom inte utmana ödet ”för snart så kommer det att gå sämre….”.

Så kände jag idag- ännu ett superpass levererades således av herr ”Mannen med många ansikten”- idag långt mindre omuppig än vanligt när vi satte press på honom.

Men detta är också ganska naturligt tycker jag- ju mer han orkar, desto mer muskler han sätter och ju fler gånger han gör rätt desto lättare blir det ju och då BORDE ju också incitamentet att oja sig minska och till slut försvinna.

Idag jobbade vi med skolorna i trav; öppna på långsidan, volt efter halva och därefter fortsatt öppna, sedan några diagonalslutor samt tempoväxlingar på volten. Jag fick en riktigt swingande känsla i traven emellanåt- jättekul!

I galoppen fortsatte Kreon att samarbeta, han var rakare än på länge då jag galopperade några meter innanför långsidorna, jag kunde samla galoppen och också rida en fin förvänd galopp.

”Nu skulle jag kunna rida till imorgon” sa jag då och Christina svarade ”det förstår jag” :).

Så här på årets första dag hade jag bokat en träning för Kreon hos X.

Allt var frid och fröjd medan jag ledde runt Kreon i ridhuset i väntan på X men när han kom hann han knappt sätta sig i sadeln förrän ”helvetet” bröt ut.

Någon/ några ”roade” sig tydligen med att skjuta upp raketer i närheten av ridhuset (klockan var då ca 17.30) och det small ju givetvis till rejält varje gång dessa avfyrades.

Kreon stackaren blev FULLT FÖRSTÅELIGT rädd och även om han inte gjorde mer än att han tvärstannade och tittade förskräckt åt smällens håll varje gång en sådan brakade lös (dvs minst 10 gånger) så kokade jag inombords.

Inte så roligt att få halva träningen förstörd på detta fullständigt onödiga vis och vi jobbar ju mycket med att LUGNA Kreon, inte att stressa honom på detta ologiska vis.

Tack och lov upphörde smällandet efter ett tag och Kreon kunde komma till ro och låta X inverka på honom.

Det blev mest galoppjobb med både enkla och vanliga galoppombyten och när passet närmade sig sitt slut visade Kreon riktigt fin rörlighet i denna gångart och var väldigt väl framme för skänklarna.

Så slutet gott allting gott men hade jag fått tag i dom som smällde raketerna så…..