Brrr….från ingenstans blev det plötsligt riktigt kallt i morse, jag fick till och med skrapa rutan på bilen.

Men rejäl kyla brukar också innebära vackert väder och det har det verkligen varit idag.

Idag passade jag på att köpa stövlarna jag tipsade om igår- de var riktigt snitsiga tyckte jag.

När det kom till dagens ridpass fick jag glädjande nog uppleva enbart en god skritt och inget annat- varken rakethopp från ingenstans, egenpåhittad piaff eller tandgnisslande som ekar i ridhuset.

Muppis gjorde även fina halter och ryggningar och med detta nöjde jag mig och hoppade glad av efter mina 30 minuter.

Ja…det tyckte nog Kreon i alla fall för efter ca 15 minuters helt normal mycket lugnt skritt trodde han att han kunde välja att hoppa omkring som han ville.

DET tyckte inte hans ägare som försökte sätta stopp för sprättandet bäst hon kunde och det lyckades ganska bra vilket i stället fick Kreon att gå och tandgnissla argt resten av passet och så att det ekade i ridhuset.

Jag har hört detta ljud förut; det uppträder någon enstaka gång när något ”stör” känslighets-ministern och det är tur att det är sällan för jag, som kan vara ganska känslig för vissa ljud (småbarn som kinkar och hundar som gnäller, gnyr och skäller tex) skulle bli tokig om han höll på så för jämnan.

När jag hade en lugn men ”känslig” skritt passade jag på att få till lite tramp- lika bra att utnyttja elektriciteten till något vettigt.

Men jag får verkligen hoppas att djuret coolar ner sig; ska det bli värre för varje dag kommer jag inte, som idag och tidigare, längta tills nästa pass 5 minuter efter att jag har hoppat av.

Oj så duktig lille Muppis var idag.

Jag kunde skritta normalt utan den otäcka känslan av att sitta på en tickande bomb från igår men när jag tryckte till med skänklarna fick jag ändå jättefina tramp-embryon hur många gånger som helst- utan efterföljande hysteri.

I övrig känns det som att jag sitter på en jättehårboll, gräsligt fult och jag bara längtar efter att få sätta klippmaskinen i pälsen men det får ändå vänta ett tag till.

Idag har jag blivit bjuden på en väldigt god lunchbuffé av mina arbetskamrater- en trevlig tradition när någon på jobbet fyller år.

När det blev dags att hoppa upp på Mr Mupp kändes det väldigt bra- han var lika mjuk och fin i munnen som när jag hoppade av honom förra måndagen men efter ett tag blev han väl elektrisk (kanske för att en häst i ridhuset travade över en mängd bommar och kanske inte) och det var inte lika angenämt.

Nu var det länge sedan jag gjorde några piaff-försök med honom men hade jag velat hade jag nog gjort de bästa försöken hittills; det vittnade de ständiga och ofrivilliga trampen om- Kreon kändes nästan som att han skulle koka över emellanåt.

Hoppas djuret är lugnare imorgon, jag vill gärna bestämma när och om vi ska piaffera eller skritta och idag hade jag inte ridit på långa tyglar om jag fick betalt :)!

7 oktober- min födelsedag, namnsdag och bröllopsdag. Inget kul att bli äldre (jag ser i alla fall INGA fördelar) men det är alltid roligt att bli uppvaktad och gratulerad.

Det ska bli skönt (eller inte…) att börja skritta på Kreon imorgon och förhoppningsvis ville han med dagens uppvisning vid hagintag (titta…jag kan vifta med frambenen….och nu gör jag det igen…) INTE demonstrera vad som väntar mig utan bara markera vad han anser om hårda vindar och ett trist väder (hoppas kan man alltid…).

Jag märker också ökade sup-Mupppstendenser i stallet; nu kan det bli sur-sparkar i väggen om någon häst råkar titta på honom, något ufall mot boxgallret av samma skäl osv och jag hoppas och tror att det är den flera veckor långa sysslolösheten som bidrar till det inte så angenäma humöret.

När jag skulle plocka fram ett täcke ur förrådet idag ramlade en påse med ytterligare ett täcke ner, en täcke jag heeeelt hade glömt att jag ägde.

Nu får banne mig mina Ullaredstäcken som inte kostat många kronor börja gå sönder för annars kan jag snart öppna secondhand-affär….jag som inte fattar varför ANDRA har 40 schabrak eller lika många par lindor :).

Tja….som jag skrev på Facbook: ”om man inte får rida själv får man titta på andra som gör det (och bättre)”.

Jag begav mig alltså idag till Flyinge och Breeders för att titta på lite fina dressyrhästar och avverkade hela den klass där 7 åringarna visade upp sig i St Georges.

Nu ska jag inte påstå att jag ville ta med mig varenda häst hem men där var några fina exemplar och var jag inte ridsugen när jag kom dit så blev jag det definitivt under tiden jag tittade.

Imponerades framför allt över att så många hästar bytte så klockrent och med fin gest- som om de aldrig gjort annat.

Jag passade även på att besöka mässtältet där jag inte tyckte att det fanns sååå mycket att handla- framför allt inte om man inte hade den stora plånboken med sig.

Själv köpte jag faktiskt bara ovanstående rengöringsvätska som jag tycker är bäst när jag ska putsa på min sadel även om priset, 125:– är i dyraste laget.

Eftersom jag påstår att alla känner alla i häst-Sverige fick jag ”vatten på min kvarn” då jag bland annat dels träffade en långväga bloggläsare som jag har massvis med gemensamma bekanta med och dels till och med råkade på kära Mini och NN:s fd hästskötare som också flyttat långt bort men var i Skåne på besök.

Idag blev vi bjudna på italiensk buffé på jobbet- gott men några av rätterna innehöll nog en ansenlig mängd vitlök vilket var gott DÅ men mindre gott när man hade ”ätit om” det i flera timmar efteråt.

På tal om vitlök minns jag att det var världens ”mode” på ridskolan med detta pulver ett tag.

Minsta lilla en häst harklade sig skulle ”man” köpa vitlökspulver- kanske kände man sig som hästägare duktig att man i alla fall gjorde NÅGOT, och billigt var det också 🙂 .

Även jag gick okunnigt i fällan då jag hade en häst (Décima) som blev otroligt och långvarig förkyld men om det var något som efter 2 månader gjorde henne frisk så var det inte vitlöken i alla fall (snarare den andra sulfakuren).

Sedan dess (detta är mer än 10 år sedan) vet jag bättre och skrattar numera bara för mig själv när folk stinker ner hästens mat året runt i tron att pulvret ska göra någon nytta.

Går i skogen i Dalby och skriver detta, det ösregnar men träden skyddar fint och sockervadds-Soya har inte ens täcke på sig:).

Muppis är Magic Brush-ad som vanligt och mycket mer än så blev det inte i stallet förutom ett täckesköp som jag tänkte berätta om i ett separat inlägg.

Ett separat inlägg med bild (!) as requested kommer också ikväll om mina ögonfransar för de fåfänga :).

Läste förresten precis pä Facebook om en läsare som följt gårdagens tips om gummistövletterna och blivit nöjd- sådant är alltid kul tycker jag :)!

Kreon har ju satt en kort men tjock och tät björnpäls sedan ett tag tillbaka och jag kämpar nu på med att försöka hålla honom ren och prydlig trots alla hår.

Min Magic-Brush får jobba både morgon och eftermiddag men jag kan ärligt talat säga att jag längtar efter att få sätta klippmaskinen i eländet.

Efter varje skrittpass ser tyglarna ut som om jag har doppat dom i mjöl och schabraket ser inte mycket bättre ut.

Nej…det där med oklippta hästar är inget för mig- jag har ju alltid till och med klippt mina unghästar och kommer att klippa Kreon så fort han ska börja trava.

Hur mycket jag än gnäller över ”övertäckning” måste jag erkänna att jag alltså tusen gånger hellre klipper och sätter på ett täcke än låter DEN RIDNA hästen gå täckeslös och långhårig- den naturliga looken passar mig inte alls. Fult och extremt opraktiskt; det får bli mitt betyg.