Idag har jag unnat mig eller min bil rättare sagt en rejäl rengöring och det bästa av allt var att jag slapp göra den själv.

Nästan granne med jobbet finns en firma som tvättar, polerar, vaxar mm bilar och där fick jag bilen tvättad och mycket väl rengjord invändigt för endast 300 kronor.

Nu tillhör jag inte de värsta hästmänniskorna vars bilar ser ut som hämtade från en gödselstack men det blir ju ändå en del grus, halm och annat som följer med från stallet allt eftersom månaderna går och jag tycker att det är ganska svårt och även tråkigt att försöka dammsuga bort detta.

Så dessa 300 känns som väl investerade pengar- jag gillar ju att ha det rent omkring mig och nu slipper jag reta mig på allt skräp som har snirklat sig in mellan sätena, på golvet osv.

På hästfronten är det väldigt roligt just nu- Mini och jag njuter av Kreons samarbetsvilja och även om passet idag bara pågick i knappa 30 minuter så känns det som att det räcker utmärkt- det lilla djuret gjorde allt Mini begärde trots att hon red i paddocken som ändå kan stressa honom mer än ridhuset.

Mini menade att man blir lite sugen att rida för länge och det förstår jag EXAKT vilket också är en bidragande orsak till att jag står på marken ännu ett tag :). Jag vet med mig att jag ibland har svårt att motstå vissa frestelser och när Kreon leker ”mormors-häst” är han svår att motstå :)!

Ännu en helgdag med mycket motion men det gillar jag- det eller att ligga i soffan :))).

Började dagen med att fodra alla hästar på anläggningen och sedan släppa ut Kreon samt hästarna från stora stallet- jag hade lovat en stallkamrat att ta hennes jour; därav detta arrangemang.

När alla djuren var ute i blåsten hastade jag hem för att hämta Soya- Åsa, Trillik och Gandi väntade på oss på Järavallen.

1,5 timme senare hade vi pratat och gått oss trötta (vi människor i alla fall-hundarna kan gå hur länge som helst) och då åkte vi hem för en liten paus innan det var dags för att återvända till stallet för mer arbete.

Förutom stalltjänst i stora stallet hade jag även lovat att mocka till 2 hästar och göra i ordning deras foder och när detta var avklarat och alla hästarna stod i sina boxar fick jag en glad överraskning.

En ny inackordering dök upp med sin häst- en häst som tävlar på medelsvår nivå i DRESSYR! Hurra tyckte jag…en frände som min man smålänningen skulle säga :).

Innan jag fick åka hem till soffan återstod en uteritt med Kreon och Soya och även idag med Mini i sadeln.

Eftersom Kreon är snäll som ett lamm när han får ”förfölja” människor (eller bilar för den delen) så gick han så fint bredvid mig utan att behöva snurras- och även om han som sagt är snällare med sällskap så var det ändå skönt att se att han inte har blivit helt oregerlig under vilan.

Det blev ca 40 minuters skritt och 5 minuters trav- ganska lagom nu under igångsättningen.

Jag har medvetet valt att ta hjälp av Mini nu när jag HAR chansen- visst hade jag kunnat rida själv men det känns ändå bättre att först kolla av hästen från marken och KUNNA ingripa om det verkar barka åt skogen- den hjälpen har ju inte jag när jag rider i min ensamhet.

Nu återstår en kvällsfodring innan jag kan säga att hästaktiviteterna är över för idag, sedan tänkte jag kolla på en ny engelsk serie som börjar på ettan 21.00. Enligt reklamen verkar den intressant- får väl se vad jag tycker.

I morse kollade jag på väderleksprognosen på www.klart.se som jag har tagit för vana och när jag kastade en blick på hela Sverige-kartan och såg att norrlänningarna hade 8 grader ”varmt” tänkte jag medlidsamt ”stackars satar”.

Sekunden efter såg jag att det i Staffanstorp var 10 grader- inte mycket bättre med andra ord!

Jag vet inte hur många grader jag hade FÖRVÄNTAT mig och det spelar egentligen ingen roll för kallt var det när jag gick utanför dörren.

När jag kom till stallet fick jag höra att ”vi” numera har 2 föl på anläggningen, nummer 2 föddes klockan 1 i natt.

Efter att ha beundrat nytillskottet satte jag igång att beta av stora delar av dagens ”to-do lista”, det blev en del.

Mockade och fixade foder till Kreon och 2 andra hästar, släppte ut Muppis i en gräshage och satte sedan igång med projekt städning/ rensning av stallskåpet.

Det är konstigt; hur ofta jag än röjer i detta så hittar jag alltid saker att slänga, detta trots att jag av någon dum anledning är liiiite av en samlare tänkandes ”det kan vara bra att ha”.

Således har jag tex diverse lädersmörjor som inte använts på åratal och de KOMMER nog inte heller att användas någonsin eftersom jag sedan dess hittat ANDRA, BÄTTRE produkter (Amerigos egen lädervårdsserier för att vara exakt) men lik förbannat näns jag inte slänga burkarna.

WHY….kan man ju undra…och jag har inget riktigt bra svar på det så jag behåller burkarna ett tag till och låter dom ta upp plats i skåpet.

Det har redan kommit några störtskurar under förmiddagen så vi får väl se var dagens Kreon-ritt ska äga rum…att ha tillgång till ett ridhus är verkligen GULD!

Idag tog jag ännu ett steg närmare faktisk ridning :), det blev longering med sadel för att kolla så inte några gamla sadeltvångsidéer hade väckts till liv hos Kreon- det hade de INTE.

Mr Mupp travade och galopperade så fint och när jag sedan tog av bandaget för sedvanlig koll och byte såg allt fortfarande mycket bra ut.

Efter dessa positiva besked beslutade jag mig för att våga släppa ut Kreon i gräshage och hoppas att han inte skulle springa som en dåre då dessa är större och därmed också mer ”spring-vänliga” än våra grus-diton.

Nu var det inte jag som skötte hagutsläppet eftersom det alltid sker när jag redan är på jobbet men jag fick ett förvånat sms från Mini som undrade om Mupps var drogad- han hade tydligen varit snäll som ett lamm när han släpptes på grönbete.

Förhoppningsvis är djuret klokare än vad jag tillskriver honom och fattar (hur han nu skulle kunna göra det???) att ”springa som en dåre” = ingen gräshage på ytterligare ett tag- kan han göra den kopplingen är jag mycket glad :)!

Dagens Kreon-motion blev en repris av gårdagens- vi gick ”Madderundan” och sedan blev det 20 minuters longering i trav och galopp i paddocken.

Lilla pojken sköter sig fint än så länge och det gör även såret.

Det känns som om vi redan har fått rutin på bandageringen, jag och veterinären diskuterade i måndags om såret ska få läka utan skydd men jag vågar inte det riktigt än då det sitter så långt ner på benet och kommer att bli jättesmutsigt av grus och annat.

Hostan håller i sig så det är ju tur att jag fått den diagnosticerad, annars är det lätt att tro att Kreon är förkyld.

Annars inget nytt under solen, jag är ridsugen men tycker att det är lika bra att igångsättningen inte sker för överilat- vill ju knappast få en överansträngd häst som behöver ledbehandlas och få en NY vila bara för att jag förhastat mig.

I morse gav jag och Kreon oss ut på den numera välbekanta ”Madde-rundan” men efter de knappa 20 minuter det tar att gå den i rask takt fortsatte vi in i utepaddocken för 15 minuters trav.

Kreon var hur snäll som helst, kanske för att han höll på att hosta ihjäl sig medan han traskade på i fin trav.

Djuret har ju en liten under-utveckling i halsen och den långa vilan verkar inte ha gagnat hostan som uppträder då och då- tvärtom.

Förhoppningsvis blir det bättre när han kommer igång mer, jag märkte inte av någon trötthet eller flåsighet i alla fall.

På eftermiddagen såg jag mig nödsakad att ge Kreon ett rejält bad- efter att inte ha kunnat rulla sig i sin mikroskopiska hage under så många veckor har han tagit igen detta med råge de 2 senaste dagarna.

Jag insåg att inte ens Gud fader och definitivt inte den i rykt inte så förtjusta ägaren skulle lyckas få Kreon ren utan att få stenlunga på köpet så det fick bli schampo och varmvatten i stället.

Enligt www.klart.se som jag försöker ha koll på ska det regna nästan hela dagen imorgon och jag vill inte ha Kreon stående utan täcke då det skyddar bandaget ganska bra men vill inte heller sätta på ett rent täcke på en häst som har några kilo grus i pälsen.

Såret ser förresten mycket fint ut än så länge- motionen har inte försämrat statusen.

Däremot får jag nog säga att Kreon är en riktig liten APA-till min fördel tack och lov och än så länge i alla fall.

Bara veterinären närmar sig hans ben för såromläggning bär han sig åt som om vi skulle amputera det och han har fått botas med Domosedan.

Jag kan däremot lätt som en plätt utföra samma procedur- som sagt än så länge.

Det är nog för att ”han älskar mig” skrev jag skämtsamt när jag avlade rapport till veterinären :)))) Mån tro….