Jodå…det blev som jag ville- svalare idag men skönt nog inget regn.

Kreon har kunnat stå i sin lilla hagruta utan att varken blöta ner bandaget eller svettas- ibland får man vara tacksam för det lilla.

Annars inget nytt under solen (eller rättare sagt molnen), jag vill bara att dagarna ska gå och såret läka.

Är det bara jag som tycker att övergången från kyla, långkalsonger och dunjacka till värme, t-shirt och ingen jacka sker mycket, mycket hastigare än åt motsatt håll?

Ena dagen hackar man tänder medan man nästa nästan svettas trots att man går utomhus utan jacka?!?!?

Ja, ja…jag klagar INTE- jag njuter!

Efter sedvanligt stallbesök som inte innehöll så mycket mer än mockning, fodersättning och genomborstning så cyklade Soya och jag en runda och det var till och med så att snabbspringarens röda slips började skymta efter ett tag.

Annars ska det mycket till innan hon flåsar men just värme brukar få tungan att hoppa ut lite grann :).

Som synes börjar rapsen bli vackert gul….sug på den nedersta bilden stackars norrlänningar :)))!

Tja…rubrikens fråga behöver man ju aldrig ställa sig som hund, häst eller husägare- det finns alltid saker att göra.

Sedan om man alltid har LUST att göra dom (se bild nedan)- det är en annan femma.

Även denna dag har bjudit på soligt väder- dock med otroligt hårda vindar som tillbehör och jag har nog aldrig cyklat i sådan motvind med Soya som idag. Det var inte kul.

Att rensa kirskål, detta av mig hatade ogräs var inte heller kul men som sagt: en trädgårdsägare has got to do what a trädgårdsägare has got to do.

Det är inte bara på hästfronten som det är dystert just nu- insåg i morse att risken börjar bli överhängande att det blir ännu dystrare på kattfronten.

Gullis mamma- Sveriges fulaste katt, AKA ”Fulkatten” har jag inte sett till på ca 3 veckor vilket aldrig någonsin inträffat.

Hon har brukat göra mig och Gullis sällskap VARJE morgon utan undantag sedan jag började mata honom så försvinnandet bådar ju inte gott.

Och Gullis själv då…som jag tycker sååå mycket om…han har börjat krypa in under min bil!!! Inte bra och inte smart!

Risken är så klart att jag en dag kör över honom- det vore väl något det! Huuu!

På Kreon-fronten inget nytt.

Om någon uppfinner en kamera med vilken man kan titta på sår under kilovis med bandage så HÖR OMGÅENDE AV ER TILL HUGAD SPEKULANT!!!!!

Otroligt att jag orkar vara så ordvitsigt som i rubriken trots en lång och delvis strulig och deppig dag.

Min bärbara dator strular hur mycket som helst och det är otroligt irriterande när man är så oteknisk som jag.

Jag har nu försökt att följa de kilometerlånga instruktioner för att kunna komma in på min egen blogg vilket plötsligt inte fungerar (datorn påstår att jag har problem med mina cookie- inställningar) men utan resultat så det är rena turen att jag kan skriva detta via I-phonen.

Rena turen var det INTE när Kreons bandage byttes idag- såret har åter fått en liten ficka och har fått bandageras om lite hårdare för att förhoppningsvis dra ihop den.

Inga mer promenader och nytt bandagebyte på torsdag så får vi se om ett dränage behöver sättas in eller vad som ska göras.

Hann ta en bild på såret men den kan jag inte visa pga datastrulet så det får vänta.

En rolig grej blev det i eftermiddag i alla fall- en trevlig promenad med Åsa och Vilja i Dalby.

Värmen har fullkomligt exploderat här under dagen och jag gick i enbart en tröja och byxor (utan långkalsonger :)) och blev svettig!

Ser ni hästen :)?

Åhhh vad skönt det är att ha en häst som numera kan ”gå för sig själv” och inte ska trycka sig mot mig heeela tiden.

Nej, numera håller han sig på verkligen behörigt avstånd, flera meter bort ibland och jag kan än en gång konstatera att det är vi som människor/ hästägare/ ryttare som brister i vår…kalla det uppfostran eller vad ni vill…många gånger.

När jag tänker efter har det inte tagit mig ens 5 minuter i effektiv tid att få Kreon att förstå att jag inte vill ha honom i vaken knät eller famnen och även om det hade tagit 5 gånger så lång tid så vad är det egentligen? Ingenting om man därigenom får en mer lätthanterlig häst.

Nu är det ju tyvärr inte lika lätt att få hästar att lära sig allt möjligt och vissa hästar är också…menar jag i alla fall…mer ”trögfattade” än andra men helt klart får man oftast ganska bra effekt om man bara ids/ vågar/ vill/ ser nyttan med att anstränga sig lite.

I morse steg jag upp till strålande solsken och eftersom jag hade hört att det skulle bli ”jättevarmt” idag kollade jag på www.klart.se och jodå- upp emot 15 graders värme utlovades och inte en regndroppe.

Eftersom man som hästägare aldrig kan vara lugn och avslappnad (eller?) insåg jag att värme + nyligt ganska mycket regnande KAN innebära mygg och andra otäcka flygfän som i sin tur kan innebära besök hos Kreon där han står mer eller mindre ”fast” i sin lilla sjukhage.

Kan tänka mig att dessa flyfän gärna skulle vilja knapra på hans sårskorpor på bakknäna så jag plockade fram både ett tunt sommartäcke och ett flugtäcke innan jag åkte till stallet.

Flugtäcket kändes ändå som lite ”overkill” men det tunna sommartäcket sattes på när djuret släpptes ut och och låt mig säga så här: det har blåst sådana hårda vindar sedan dess att det nog inte finns den mygga som hade kunnat hålla sig fast på Kreon ens om den hade velat.

Ja, ja..så kan det gå.

På tal om att gå så gick det bra att vandra med djuret trots de hårda vindarna- visst blev det för ovanlighetens skull några små hopp men i detta vädret är han faktiskt ursäktad.

Annars har det blivit lite ”nödvändigt ont” idag (läs: ogräsrensning), tyvärr är maken och jag båda helt ointresserade av trädgårdsarbete= dålig kombination.

Idag har Soya och jag träffat Bodil och Salli-saluki på Järavallen.

För ovanlighetens skull var damerna inte det minsta intresserade av att leka med varandra men vi fick i alla fall 1,5 timmes promenad utan en droppe regn på oss medan det började regna mer eller mindre så fort vi satte oss i bilarna för att köra hem.

När det var dags för Kreons promenad blev det ett riktigt väderomslag- från ingenstans blev det otroligt varmt och soligt och jag kunde gå utan jacka.

Idag hade jag även Soya med när vi gick och det var inga som helst problem- Soya gck 2-3 meter framför mig i en longeringslina och Kreon gick lika långt bakom mig i sin lina.

Jag börjar förresten undra om Kreons koppel avger någon form av sövande gas för djuret går som ett urverk bakom mig- inte en tendens till att takta, titta på saker eller hitta på något annat än att bara gå som jag vill.

Fast så blir det ju med vissa hästar- de finner sig ganska snabbt i ett mer makligt liv och blir inte, vilket man initialt tror, helvilda att hantera.

Hoppas jag inte sagt för mycket nu he he….

Kreon kombinerar lite mental träning med ensilageplast med att äta.

Gullis gör lite eftermiddags-gymnastik.

Har ni någonsin sett en så gullig katt? Nä..just det.