Ni som har tyckt att mina hästar har ”snälla ögon” instämmer nog i att bilden verkligen visar detta?

Den togs medan min hovslagare Markus besökte Ryhus och det blev lite av ett antiklimax för min del.

När jag var och provred Frenchie frågade jag hans fd ägare om han hade några ”fel”; allt hon hade berättat om honom lät liksom nästan för bra för att vara sant.

Och ägaren uppgav att jo….en grej med Frenchie är att han inte gillar att bli skodd. Han blev enligt henne inte ”dum” men var inte heller helt bekväm med dessa besök.

Eftersom jag ville försöka undvika oro och ”tjafs” åkte jag och köpte en ”slick-sten” då jag hört att dessa kan ha en halvt hypnotisk effekt på hästar.

När Markus kom ville jag ändå först se hur Frenchie skulle bete sig innan jag tog fram slick-stenen och låt mig säga så här; den förblev liggande i foderkammaren!

Frenchie uppförde sig fullkomligt PERFEKT; han stod blickstilla hela tiden och visade verkligen inte minsta tecken på oro eller någon annan negativ känsla!

Vicke skötte sig ”så klart ” perfekt som alltid och Lillis ville inte vara sämre- mycket skönt!

Jag är så nöjd med Markus skoningar och vill verkligen ge honom den bästa arbetsmiljön samtidigt som jag har full förståelse för att man som hovslagare inte accepterar att sko hur ”dumma” hästar som helst utan ”säger upp” de man inte vill riskera att skada sig på.

På eftermiddagen blev det ett ridhuspass för Frenchie medan Vicke har haft en vilodag.

Frenchie och jag blir mer och mer samspelta tycker jag men det är verkligen inte så att i alla fall jag bara kan sitta upp på en ny häst och rida den exakt som den ridits tidigare, även om det som i Frenchies fall handlar om en vuxen, välutbildad häst.

Efter att ha jobbat samlat 2 dagar i rad tyckte jag att Vicke kunde få sträcka ut halsen lite 🙂 .

Det blev ett kortare pass på utebanan i lång och låg form, mest i galopp och Vicke rullade på hur bra som helst.

Notera att han ”tuggar på bettet” fast jag red på mitt ponnyhack; en betsling jag för övrigt inte använt på jättelänge men som fungerar mycket bra om man inte använder den för frekvent.

Medan Vicke joggade i en mer rektangulär form fick Frenchie arbeta på mot den kvadratiska formen.

Nina påpekade igår att han måste bli mer en kvadrat än den rektangel han just nu är när jag rider; han har en lång rygg och behöver komma ihop sig i bättre samling.

Idag red jag bara kort på utebanan och skrittade därefter ut en mycket kort runda (läs; några hundra meter).

Frank tycker inte att lämna Ryhus ensam är en så bra idé så jag tar detta med baby steps för att inte skapa något negativt.

Dressyrpass för både Vicke och Frenchie i ridhuset idag, dessutom hade jag besök av en landslagsryttare i distans som också red lite där.

Igår kom en tjej med en 6-åring på typ 180 cm 😱, den hade aldrig varit ”hemifrån” och behövde lite miljöträning.

Idag fick jag räkningen för Frenchies ”utresetillstånd”; veterinärintyget som behövdes för att han skulle få komma in i Sverige.

Jag konstaterade att det är en viss skillnad nu mot då den svenska kronan var värd ungefär lika mycket som den danska (ja, jag vet att det är länge sedan….).

Veterinärbesiktningen (inklusive röntgen av vartenda ben i hästens kropp….) som var på knappt 10.000 danska blev över 14.000 svenska och intyget kostade nästan 3.000 svenska kronor.

Jag bara betalar och förtränger just nu, inte lönt att göra något annat.

Vilodag för Vickster idag, ett pass i ridhuset för Frenchie.

På bilderna ser ni den sistnämnde när han ville hjälpa till att mocka sin hage.

Jag konstaterade att Molly, som var med, läser alla tre hästarna klokt och agerar därefter.

Vicke: stygg häst som jagat henne argt i hagen flera gånger = Molly går numera inte in i hans hage utan står utanför.

Frenchie: vänligt sinnad häst som inte bryr sig om henne= Molly kan gå med in i hagen men har ändå en viss koll.

Lillis: mycket tolerant och vänlig häst som kan nosa fint på henne= Molly är helt avslappnad runt honom och går alltid med in i hagen!

Ibland kan man glädja sig åt små, för andra måhända obegripliga saker.

Som att ens nya häst hittills har visat sig vara lätt att mocka till då han samlar sina bajshögar ganska fint på en begränsad yta i boxen.

Nu när jag har fått en tredje häst att sköta på olika vis kan en sådan här ”skitsak” 🙂 ändå underlätta.

Och nog för att det finns viktigare saker att uppskatta som hästägare men det ÄR rätt skönt att slippa mocka i en box som ser ut att ha hamnat mitt i en tornado.

Annars har Frank vilat idag efter 5 dagars jobb medan Vicke fick jobba på med ytterligare ett dressyrpass, denna gången i ridhuset.

Idag fokuserade jag på galoppfattningar, lite seriebyten (tvåor, treor och fyror) samt skolor à la ”trappan” (man rider omväxlande några steg öppna och sluta).

Jag har i många år skojat om att Vicke skulle hävdat sig utmärkt om det fanns någon form av mästerskap i tömkörning.

Idag var det Franks tur att visa vad han går för vad gäller denna träningsform och sweet mother of Jesus….hejdå Vicke säger jag bara!

Frenchie var ännu finare och det var en ren fröjd att titta på honom.

Nu ägnar jag mig inte åt tömkörning speciellt ofta och jag hade inte fallit i gråt om Frank hade verkat ”svår” på olika vis men det gjorde ju inte ont att se honom jobba på både lätt och bra.

Jag hade bara tömmarna genom gjordens översta ringar (dvs han var oinspänd) och så tömkör jag Vicke också. Då kan man ta tag i hästen lite vid behov utan att den varken riskerar att bita sig i bringan eller få panik av att känna sig låst.

Så ser ni någon tömkörningstävling….please let me know 🙂 !

Eftersom vädret fortsätter att vara härligt, förvisso kallt och med fruset i marken på förmiddagen men desto behagligare på eftermiddagen kunde jag rida Vicke på utebanan och dessutom utan jacka. Det är inte klokt så mycket lättare allting känns när man slipper kämpa i hällande ösregn eller storm, eller båda delarna samtidigt för den delen så jag tar tusen gånger hellre några minusgrader i några timmar.

Idag har Vickster och jag haft besök av våra vänner Elisabet och Nilo.

Båda har varit här flera gånger förut och Nilo bodde här ett kort tag i somras och det märks att han och Vicke trivs i varandras sällskap liksom jag trivs i Elisabets.

På hemvägen mötte vi Henrik som förevigade oss, notera min ”livet på landet”-outfit!

Min andra fina häst red jag på utebanan och tills dess hade jag skippat overallen 🙂 och fick ett bra pass där.

Väldigt skönt att kunna använda ridbanan så att det inte blir för mycket ridhus-nötande, framför allt eftersom mitt är så litet.

Om ett väder kunde be om ursäkt för sitt tidigare usla agerande med stormar och massa regn så är det vad Skånevädret har gjort de senaste dagarna.

Bara en massa sol men också ganska kallt på morgnarna= frusen utebana som inte tinar förrän på eftermiddagen.

Med detta sagt blev det ett ridhuspass för Frenchie på förmiddagen och ett ridbanepass för Vickster på eftermiddagen.

Det känns som att allt nedlagt arbete på Vicke kommer att ”löna sig” på Frenchie som ändå i mycket påminner om sin större och äldre kamrat.

Jag tror att det var ganska smart att vi red en mycket kort stund på utebanan igår för när jag äntrade den ensam idag med Frenchie var det inte så nervöst för min del och inte så dramatiskt för hans del.

Både Vicke och Baltis tyckte att de kunde hålla oss sällskap så de ställde sig så nära banan de kunde komma och jag hoppade att ingen av dom skulle få något ryck och fara iväg och därmed skrämma Frenchie.

Det gick bra att rida ett helt pass idag; det var lite gloende på min jacka som jag hade hängt över harven som i sin tur var lutad mot staketet och det blev några steg balanstrav när jag red förbi men inget värre än så.

Mitt fokus just nu är som jag har nämnt tempoväxlingar och övergångar mellan framför allt trav och galopp och skritt och galopp, det är ju ett grundläggande arbete men inget man ska hafsa förbi.